麻豆社

I denna session presenteras projektet 鈥滻nkluderande NO-undervisning i skolor med socioekonomiska utmaningar". Det syftar till att utveckla naturvetenskaplig undervisning i grundskolan f枚r att st盲rka och bibeh氓lla elevers intresse f枚r 盲mnena. Bakgrunden 盲r att intresset f枚r naturvetenskap ofta minskar under grundskolan och att tidigare fortbildningsinsatser f枚r l盲rare haft begr盲nsad effekt.

Projektet genomf枚rs vid en skola d盲r eleverna har l盲gre sannolikhet f枚r gymnasiebeh枚righet 盲n genomsnittet, utifr氓n Skolverkets statistik. Under perioden 2025鈥�2028 utvecklas lektioner genom forskningscirklar d盲r forskare samarbetar med l盲rare i 氓rskurs 4鈥�6. Lektionerna pr枚vas och dokumenteras d盲refter. Arbetet utg氓r fr氓n ramverket vetenskapligt kapital och en l盲rarhandledning baserad p氓 brittisk forskning, vilka pr枚vas som didaktisk modell i svensk skola. Data fr氓n den f枚rsta cykeln har samlats in och analyserats med fokus p氓 hur vetenskapligt kapital st枚djer undervisningsplanering och p氓 elevers upplevelser av undervisningen.

I denna session presenteras en pilotstudie som adresserar behovet av experimentell, praktikn盲ra forskning f枚r att st盲rka skolans vetenskapliga grund. Genom en randomiserad kontrollerad studie (RCT) med 33 elever i 氓rskurs 9 pr枚vades 鈥漝irekt Kahoot鈥� mot traditionell l盲sning. Resultaten utmanade hypotesen om testbaserat l盲rande; eleverna l盲rde sig mindre via Kahoot, och metoden missgynnade s盲rskilt elever med l盲gre betyg, vilket indikerar en segregerande effekt.

Studiens fr盲msta nytta 盲r att visa hur l盲rare praktiskt kan operationalisera stringent forskningsmetodik i vardagen f枚r att utv盲rdera digitala verktyg. Genom att isolera variabler och m盲ta kognitiva resultat f氓r professionen metoder att g氓 fr氓n trendk盲nslighet till evidensbaserad utveckling. studien visar att l盲rare kan generera objektiv data som direkt utvecklar undervisningen, bidrar till l盲rarnas gemensamma verktygsl氓da och fr盲mjar en likv盲rdig skola genom systematiskt pr枚vande.

Elektrokemi och redoxreaktioner är svåra områden i gymnasiekemin eftersom elever ofta har svårt att koppla symboliska representationer till processer på partikelnivå. Detta leder till missuppfattningar om laddningar, elektronrörelser och vad som utgör en redoxreaktion. Varken traditionella modeller eller digitala animationer ger alltid tillräckligt stöd. Genom att tydliggöra elektroners rörelse kan fysiska modeller ge elever en mer intuitiv grund att bygga vidare på, något som är av stor betydelse när eleverna ska lära sig kemi.

I denna session presenteras en forskningsstudie som undersöker hur lermodeller kan stödja förståelsen. Två gymnasieklasser arbetade antingen med lera eller enbart symboliskt. Lermodellerna gav bäst resultat vid identifiering av redoxreaktioner och elektronöverföring. Alternativa förståelser minskade, men terminologin utvecklades inte nämnvärt. För att överbrygga representationsklyftor i elektrokemin behöver modellering kombineras med explicit undervisning om partikelnivå och begrepp.

P氓 hemsidan hittar du kortfattad och aktuell information om riskbed枚mning, ansvarsfr氓gor och kemikaliehantering, anpassad f枚r skolans undervisning. D盲r finns 盲ven en introduktion till gr枚n kemi och exempel p氓 鈥漡r枚na鈥� laborationer. Sidan uppdateras fortl枚pande p氓 engelska, finska, norska, slovenska och svenska. Id茅n 盲r att l盲rare ska f氓 verktyg f枚r att k盲nna sig kompetenta och trygga n盲r de hanterar hanterar kemikalier relaterade till sin undervisning.

F枚r att underl盲tta anv盲ndningen av hemsidan utvecklar vi nu webbaserade 枚vningar. Genom att verksamma l盲rare och medarbetare p氓 universitet i Finland, Norge, Slovenien och Sverige har provat ut materialet i flera omg氓ngar v氓gar vi p氓st氓 att inneh氓llet 盲r relevant. N氓gra s氓 kallade finns publicerade p氓 engelska p氓 hemsidan. Under den h盲r presentationen kommer vi att ge en kort inflygning till hemsidan och d盲refter blir det m枚jlighet att prova p氓 n氓gra 枚vningar.

Projektet "Finns det plats f枚r f枚rundran i grundskolans NO-undervisning" syftar till att bidra med ny kunskap om och hur NO-undervisning kan utformas p氓 ett s盲tt som b氓de passar skolans m氓lstyrda verksamhet och ger plats f枚r elever att f枚rundras 枚ver naturvetenskapligt 盲mnesinneh氓ll. I denna session presenteras tv氓 delstudier:

1. En Delphi-studie om synpunkter p氓 f枚rundrans roll i vetenskaplig praxis och naturvetenskapsundervisning hos intressenter inom olika omr氓den av naturvetenskap och naturvetenskapsundervisning: forskare i naturvetenskap, utvecklare av naturvetenskapliga l盲roplaner och l盲rarutbildare inom naturvetenskap.
2. Resultat fr氓n formativa interventioner som genomf枚rts i tre klasser (氓k 4-6) kommer att presenteras. Under lektionerna uttryckte eleverna m氓nga olika k盲nslor. Uttryck f枚r f枚rundran kunde knytas till estetiska upplevelser och undervisningsuppl盲gg som gav eleverna utrymme att f枚rdjupa sig.

Deltagarna f氓r m枚jlighet planera f枚r undervisning med plats f枚r f枚rundran.

Hur kan kollegialt samarbete och formativa interventioner bidra till mer undersökande och meningsfull NO-undervisning i låg- och mellanstadiet? I denna session presenteras en praktiknära forskningsstudie där fem F–6-lärare följs som tillsammans utforskar utomhusundervisning och praktiska arbetssätt i naturvetenskap.

Resultaten visar hur erfarna lågstadielärares mod och handlingsutrymme inspirerar kollegor i mellanstadiet att släppa läroboksstyrning och ta undervisningen ut i närmiljön. Samtidigt synliggörs spänningar mellan teori och praktik kopplade till tid, resurser och styrdokument. Presentationen belyser hur förundran, ämnesintresse och didaktiskt mod kan stärkas genom gemensamt professionslärande.

I denna session presenteras en forskningsstudie som unders枚ker hur scenariobaserat arbete, generativ AI och critical making i makerspace kan anv盲ndas i l盲rares kompetensutveckling inom STEM och h氓llbarhet. 40 l盲rare deltog i olika uppl盲gg d盲r de i tv盲rvetenskapliga grupper utvecklade framtidsscenarier och byggde prototyper utifr氓n teman som h氓llbara samh盲llen och ljusf枚roreningar.

Resultaten visar att prototypbaserat arbete 枚kar engagemang, samarbete och kreativ probleml枚sning. Generativ AI fungerade som st枚d f枚r id茅utveckling och breddade perspektiv, medan prototyper gjorde komplexa fr氓gor konkreta och relevanta f枚r undervisning. Studien pekar p氓 att kombinationen st盲rker l盲rares didaktiska kompetens och m枚jligheten att arbeta med h氓llbarhetsfr氓gor i klassrummet.

Skalor 盲r en viktig del i naturvetenskap, till exempel n盲r sm氓 skalor anv盲nds f枚r att f枚rst氓 kemiska och cellul盲ra processer och stora skalor f枚r att f枚rst氓 astronomiska avst氓nd. I denna session presenteras en forskningsstudie med olika grupper som utf枚rt en aktivitet d盲r de rangordnat stora och sm氓 objekt, till exempel universum, stj盲rna, planet, m盲nniska, virus och proton. Syftet 盲r att utforska vilka strategier som anv盲nds och beskriva skillnader mellan en grupp som har naturvetenskaplig expertkompetens (forskare i rymdfysik och mikrobiologi) och en grupp som har ett didaktiskt fokus (l盲rarstudenter med inriktning 氓k 4-6).

Strategier som anv盲nds och skillnader mellan grupper har betydelse f枚r hur vi f枚rbereder blivande l盲rare att st枚dja utvecklingen av elevers rumsliga t盲nkande och anv盲ndning av skalor. Studien indikerar att en kombination av faktakunskaper och strategiska resonemang, m枚jligheter till kroppsliga upplevelser, samt konkreta redskap f枚r att byta mellan linj盲r och logaritmisk skala 盲r viktiga faktorer.

Obs! Denna presentation h氓lls p氓 engelska.

Energi binder samman fysik, kemi och biologi, men energiprincipen 盲r sv氓r att f枚rena med vardagserfarenheter. Bilen stannar, batteriet tar slut, kaffet kallnar. M氓nga elever landar d盲rf枚r i att energi f枚rbrukas, och den f枚rest盲llningen sitter kvar l氓ngt upp i skol氓ren.

En undervisning som betonar 枚verf枚ring av energi mellan system, snarare 盲n omvandling mellan energiformer, flyttar elevens uppm盲rksamhet fr氓n vad energi 盲r till vart den tar v盲gen. I ett s氓dant uppl盲gg inf枚rs ocks氓 f盲lt, som ger energin n氓gonstans att befinna sig under 枚verf枚ringen. Energi枚verf枚ringsmodellen (ETM) 盲r den representation som b盲r arbetet: system ritas som rutor, 枚verf枚ringar som pilar, och eleven avg枚r sj盲lv var systemgr盲nsen ska g氓.

I denna session presenteras evidensen f枚r vad uppl盲gget g枚r med elevers f枚rst氓else. D盲refter pr枚var deltagarna modellen p氓 egna vardagsfenomen och j盲mf枚r sina diagram, f枚ljt av diskussion om var i progressionen uppl盲gget h枚r hemma.