Hur kan vår lärarutbildning utvecklas och nå ut i en allt mer decentraliserad utbildningsmiljö? I en ny studie undersöks nya pedagogiska arbetsformer där studenter aktivt deltar i undervisning via lokala lärcenter, vilket skapar vägar in i högre utbildning bortom det traditionella campus.
I studien utforskar vi hur pedagogiska arbetsformer för lĂ€rarutbildningen kan utvecklas nĂ€r utbildningen sker i decentraliserad form, med studenter som deltar och Ă€r uppkopplade frĂ„n lokala lĂ€rcenter. Denna modell gör högre utbildning tillgĂ€nglig för personer som annars inte skulle ha möjlighet att flytta till en studieort â en viktig nyckel till breddad rekrytering, men ocksĂ„ en modell som medför intressanta pedagogiska utmaningar.
I dessa lÀrandemiljöer möter lÀraren samtidigt studenter som Àr fysiskt nÀrvarande i undervisningssalen och studenter som deltar pÄ distans via digital lÀnk. Detta krÀver att lÀrare utvecklar nya fÀrdigheter för att planera och leda denna typ av undervisning samt skapa meningsfulla relationer med studenter de frÀmst möter i digitala rum.
Utmaningen blir sÀrskilt relevant eftersom dessa utbildningar ofta attraherar studenter frÄn studieovana miljöer, vilket stÀller sÀrskilda krav pÄ utbildningens struktur och genomförande för att verkligen frÀmja delaktighet. Det unika med vÄr ansats Àr att programansvariga, lÀrare, studenter och personal vid lokala lÀrcenter tillsammans formar och utvecklar hybridundervisningen. Trots att denna utbildningsform vÀxer finns förvÄnande lite systematisk kunskap om hur den bÀst utformas.
Studien strÀvar efter flera viktiga resultat:
Genom noggrann kartlĂ€ggning skapar vi djupare förstĂ„else för studenters, lĂ€rares och campus-personals erfarenheter och behov kring hybridundervisning och akademiskt skrivande â kunskap som bĂ„de driver vĂ„rt arbete framĂ„t och bidrar till forskningsfĂ€ltet.
LÀrare inom förskollÀrar- och grundlÀrarutbildningen med inriktning fritidshem, tillsammans med personal pÄ lÀrcenter, fÄr stöd att utveckla kompetens och trygghet i att genomföra effektiv hybridundervisning.
Studenters aktiva deltagande och kÀnsla av tillhörighet stÀrks genom nya undervisningsformer som sÀrskilt frÀmjar engagemang över digitala avstÄnd.
Nya perspektiv pÄ hybridundervisning
Arbetet kommer att bidra med vÀrdefull kunskap om hybridundervisningens möjligheter, vÀgar till breddat deltagande, utveckling av akademisk litteracitet och hur fruktbar samverkan mellan lÀrosÀten och lokala lÀrcentrum kan formas. Ett konkret resultat blir ett praktiskt och inspirerande webbaserat material som kan vÀgleda andra som vill utveckla hybridundervisning.
Metoder och tillvägagångssätt
Tillvägagångssätt för utveckling av hybridundervisning
Projektets fokus lÄg pÄ att programansvariga, lÀrare, studenter och personal pÄ lÀrcenter tillsammans skulle utveckla hybridundervisning som kÀnnetecknas av studentaktiva arbetsformer. Samtidigt skulle projektet utforma integrerat stöd i undervisningen för att studenterna pÄ ett bÀttre sÀtt ska kunna orientera sig i sina studier.
För att uppnĂ„ dessa mĂ„l genomfördes olika aktiviteter av projektets deltagare. Som första del gjordesen inventering â en kartlĂ€ggning av tekniska, pedagogiska och stödbehov i relation till akademiska studier utifrĂ„n studenters, lĂ€rares och personal pĂ„ lĂ€rcenters erfarenheter.
DĂ€refter delades lĂ€rare vid universitetet upp i grupper och planerade aktiviteter för att förĂ€ndra och utveckla undervisningen. Genom seminarier och workshops diskuterades ocksĂ„ hur relationella faktorer kunde stĂ€rkas genom skĂ€rmen â nĂ„got som mĂ„nga lĂ€rare uppfattade som utmanande med decentraliserad undervisning. Varje lĂ€rargrupp valde sedan ut olika aktioner som de ville genomföra. Dessa behövde inte vara stora och omvĂ€lvande utan kunde vara en liten förĂ€ndring av ett redan befintligt inslag eller att prova en nymetod för att utveckla en befintlig kurs.
De genomförda aktiviteterna tematiserades i tre olika kategorier:
Redo för decentraliserad undervisning
Denna kategori behandlar förberedelser inför uppstart av decentraliserad undervisning och hur man förbereder studenter pÄ denna typ av undervisning. Denna del ansvarade de lokala campusen för och innefattade bland annat studiesociala aktiviteter pÄ de decentraliserade orterna för att studenterna skulle kÀnna sig som universitetsstudenter, men ocksÄ hur man "för sig" i ett decentraliserat klassrum.
Roll-ups i salar pÄ lokalt campus
Informativa roll-ups för att pÄminna om arbetsmiljön i decentraliserade klassrum.
För att pÄminna studenter om ett bra klassrumsklimat i decentraliserad undervisning har de lokala campusen gjort roll-ups som stÄr i deras salar dÀr de tar emot sÀnd undervisning frÄn universiteten. Detta Àr en del i den introduktion som sker nÀr vi startar undervisning med en ny grupp. I introduktionen ingÄr till exempel ett seminarium dÀr vi tillsammans diskuterar hur ett bra klassrumsklimat ser ut i decentraliserad undervisning, samt att en representant frÄn lokalt campus deltar vid studenternas första redovisning för att sÀkerstÀlla god kvalitet i passen, exempelvis genom att hjÀlpa till med att dela presentationer.
Ta fram din namnskylt och placera den pÄ ditt bord dÀr du sitter
Bekanta dig med tekniken â frĂ„ga oss pĂ„ lĂ€rcentrum hur det fungerar
Ta för dig! Har du en frĂ„ga/fundering â stĂ€ll den direkt till förelĂ€sarenDu kan rĂ€cka upp handen digitalt eller vifta för att pĂ„kalla förelĂ€sarens uppmĂ€rksamhet
Ta hand om varandra i klassen â ni Ă€r varandras studiemiljö
TÀnk pÄ att andra orter ocksÄ Àr del av din klass
TÀnk pÄ att nÀr ni pratar i klassen med ljudet av kan det uppfattas som att ni inte lyssnar
Kom ihÄg att du Àr student pÄ ditt lÀrosÀte och detta Àr ditt lokala campus
Ìę
Klassrumsinteraktion
Denna kategori innefattar de aktiviteter som lÀrarna pÄ universitetet prövade i projektet. UtgÄngspunkten var att förbÀttra undervisningen och de pedagogiska formerna utifrÄn projektets innehÄll.
Film om arbetsmiljö i decentraliserad undervisning
LÀrarna agerade hÀr sjÀlva som studenter för att visa pÄ vad som kan bli problematiskt i interaktionen i klassrumsmiljön. Situationer som lyftes i filmen var bland annat placering i rum för att synas bÀttre, vikten av att kontrollera mikrofoner, och osÀkerheten som kan uppstÄ nÀr en grupp pratar men de övriga inte hör vad som sÀgs. I filmen bjöd vÀlkÀnda lÀrare pÄ sig sjÀlva, vilket uppskattades av studenterna. PÄ detta sÀtt blev filmen en bra utgÄngspunkt för att diskutera arbetsmiljön utan att komma med pekpinnar.
Tydlighet i digitala kursrum
Ett sÀtt att stödja den akademiska litteraciteten Àr att hjÀlpa studenterna att förstÄ vad olika "saker betyder" i den akademiska vÀrlden. I projektet arbetade en grupp med att skapa tydlighet och struktur ide digitala kursrummen för att stödja detta. Detta gjordes genom att skapa flödesscheman av kursen som ett stöd för studenterna. Tanken var att skapa en röd trÄd mellan olika undervisningsformer inom termin 1. PoÀngen Àr inte att allt behöver vara likadant, men det behöver finnas transparens och tydlighet i progressionen.
Ăkad interaktion mellan grupper
I studentundersökningen och intervjuerna framkom att studenterna inte kÀnde att de hade relationer med studenterna pÄ andra campus. En grupp prövade dÀrför att göra uppgifter dÀr grupperna blandades frÄn olika lÀrosÀten. Detta krÀver viss teknisk kunskap frÄn lÀrarhÄll men upplevdes ocksÄ positivt frÄn studenternas sida.
Studentaktiva arbetsformer
En grupp arbetade tydligt med studenternas aktivitet och ansvar i seminarier genom att skapa studentdrivna seminarier. Detta upplevdes som stöttande för studenternas lÀrande och gav ocksÄ entrygghet att man "förstÄtt" litteratur och teori "rÀtt". Detta krÀver dock nÄgot av studenterna och kunde upplevas olika beroende pÄ engagemanget i studentgruppen.
Ìę
Ett gemensamt vi
Den sista kategorin innefattar de relationella aspekterna som blev tydliga under projektet. En viktig aspekt handlade om lÀrares upplevelse av att vara otillrÀckliga och sakna de relationella band som uppstÄr i salsundervisning. En central del i denna kategori Àr att "lÀra kÀnna" varandra. Detta kan innebÀra att ha namnskyltar vid borden men ocksÄ att möjliggöra "mellansnack" eller "korridorsnack". Olika lösningar har diskuterats, bland annat att lÀraren inte avslutar Zoom-mötena för tidigt sÄ att det finns möjlighet för studenter pÄ olika orter att prata med lÀrare efter undervisningen, men ocksÄ att lÀrare kan presentera sig för studenterna pÄ ett lÀttsamt sÀtt.
Kompisboken
Ett sĂ€tt att presentera sig som lĂ€rare i de digitala kursrummen för att skapa en mer relationell gemenskap. UtgĂ„ngspunkten var de kompis böcker som barn pĂ„ 80/90-talet fyllde i till varandra, dĂ€r man skrev in sin favoritfĂ€rg, favoritmat och vad man ville jobba med som stor. FrĂ„gorna i vĂ„r kompisbok hade lite annan karaktĂ€r â lĂ€rarna svarade till exempel pĂ„ vilka kurser de deltog i, verktyg de anvĂ€nder för att vara kreativa, ett minnesvĂ€rt möte med en student och ett rĂ„d de ville ge studenterna.
Nedan ett exempel pĂ„ Kompisboken förÌęNedĆŸad MeĆĄiÄ
Ìę
Kurser jag medverkar i
Ă r 1:
Utveckling och lĂ€rande â 9EF507 (Kursansvar/seminarier/examinationer)
Bedömning och uppföljning â 9EF508 (Seminarier/examinationer)
Verktyg jag anvÀnder för kreativa, konstnÀrliga och tekniska uttryck
Gitarr, kamera, penna, lödkolv, skruvmejslar, avbitartÄng, symaskin, spade och skottkÀrra.
Intrycksfulla reseminnen
Bila lÄngt och tÀlta Àr roligt dÄ man kan uppleva mycket pÄ vÀgen. Det Àr bra nÀr man har frihet att spontant och nyfiket utforska och kÀnna upptÀckarglÀdje. Bilrutterna har varit mÄnga och lÄnga och inkluderar Europas alla hörn. De mest intrycksfulla Àr Gibraltar, Fort Boyard, Corleone, Monte Carlo och San Tropez, Draculas slott, Bordeaux, Chablis, Normandie, Sarajevo, SÀve flygplats, Hofors m.fl.
Kultur som ger mig energi
Jim Jarmushs filmer "Night on earth" & "Coffey and Cigarettes"
Musik med bra puls: Manu Chao; Louis Prima; Fela Kuti
Komedi Àr ocksÄ stÀrkande, som den amerikanska lÀtt morbida komikern George Carlin
Ìę
MinnesvÀrt möte med studenter
DÄ en student berÀttade att en kurs jag undervisade i hade övertygat studenten att inte lÀngre ge rÄdet till sina egna barn att "slÄ tillbaka" nÀr andra barn retas.
Strategier som har hjÀlpt mig i mina studier
1. LÀs kursmÄlen noga och notera vilka verb som anvÀnds (t.ex. beskriva, diskutera, analysera). Dessa visar vilken nivÄ du förvÀntas nÄ i kursen. Anpassa ditt sÀtt att studera efter detta.
2. VÄga stÀlla frÄgor! Ofta har flera studenter samma fundering, och en frÄga brukar öppna för fler.
3. AnvÀnd etymologi (lÀran om ords ursprung) nÀr du lÀr dig nya begrepp. Att förstÄ var ordet kommer ifrÄn gör det lÀttare att minnas och placera det i ett sammanhang. Sök exempelvis "etymologi + ordet" pÄ nÀtet. Efter ett tag kommer du börja snappa upp uppfragment pÄ grekiska och latin.
Forskningsresultat
Konferens med fokus på hybridundervisning
Forskningsresultat för studien
I projektet har olika forskningsmetoder anvÀnts för att uppnÄ projektets mÄl. För att utveckla de pedagogiska resurserna har vi utgÄtt frÄn en aktionsforskningsbaserad metod dÀr lÀrare tillsammans utvecklat olika stödresurser. För att utvecklingsarbetet skulle ta utgÄngspunkt i studenters upplevda behov genomfördes ocksÄ intervjuer och gruppsamtal med studenter.
Aktionsforskning
I projektet har aktionsforskning anvÀnts som metod för att utveckla de olika stödresurserna. En viktig utgÄngspunkt inom aktionsforskning Àr att bidra till förÀndring, och att denna förÀndring ska bygga pÄ reella behov och komma frÄn aktörerna sjÀlva, i det hÀr fallet vad lÀrare sjÀlva ser som betydelsefullt att utveckla.
Metodiskt har vi utgÄtt frÄn den sÄ kallade aktionsforskningsspiralen (Stringer, 1987), vilket innebÀr att man Äterkommande prövar olika former av förÀndringar (aktioner) som testas och utvÀrderas, dÀr systematisk reflektion Àr en central del. Resultatet av aktionsforskningen redovisas under avsnittet Metoder och tillvÀgagÄngssÀtt.
EnkÀt och intervjuer med studenter
För att fÄnga studenters perspektiv pÄ arbetsformer inom decentraliserad utbildning genomfördes en enkÀtundersökning och intervjuer riktade till studenter pÄ förskollÀrar- och lÀrarutbildningen.
De preliminÀra resultaten visar att:
Studenter Àr överlag nöjda eller mycket nöjda med den decentraliserade undervisningsformen.
Studenterna beskriver att möjligheten att lÀsa pÄ decentraliserat campus Àr avgörande för deras möjlighet att studera överhuvudtaget, dÄ exempelvis familjesituation gör att det Àr svÄrt att flytta eller pendla lÄnga avstÄnd för högskolestudier.
NÀr studenterna beskriver vad som Àr betydelsefullt för dem i deras studier i relation till arbetsformer Àr det svÄrt att sÀrskilja vad som specifikt rör den decentraliserade formen. MÄnga aspekter Àr generella kvalitetsfaktorer som vikten av tydliga instruktioner och att lÀrare Àr stödjande och visar intresse för studenterna.
Mer omfattande resultat frÄn studentintervjuerna kommer att redovisas i artikelform.
Avslutande konferens
Konferens med fokus på hybridundervisning
Avslutande erfarenhetsutbyte om lärarutbildning i en decentraliserad miljö
Den 10 april 2025 genomfördes projektets slutkonferens i Katrineholm, dĂ€r omkring 100 personer deltog â bĂ„de pĂ„ plats och digitalt. Konferensen utgjorde ett viktigt tillfĂ€lle att dela erfarenheter, resultat och insikter till den studie som undersökt hur lĂ€rarutbildningen kan utvecklas i en allt mer decentraliserad utbildningsmiljö.
Under dagen presenterade lĂ€rare sina aktionsforskningsprojekt, dĂ€r fokus legat pĂ„ att utforska och pröva nya pedagogiska arbetsformer för hybridundervisning â med sĂ€rskild betoning pĂ„ undervisning som genomförs med studenter som deltar via lokala lĂ€rcenter.
Âé¶čÉç:s pedagogiska kompetenscentrum, Didacticum modererade programmet och belyste aktuell forskning kring hur kĂ€nslan av tillhörighet och aktivt deltagande kan stĂ€rkas i hybridmiljöer. Konferensen visade tydligt pĂ„ vĂ€rdet av samverkan mellan lĂ€rosĂ€ten, lokala lĂ€rcenter, lĂ€rare och studenter i utvecklingen av hybridundervisning.
