De som deltog i det internationella symposiet och workshopen “Critical Ecologies: Crisis, Grief and Resilience in Philosophy, Art, and Science”, anordnat av The Eco- and Bioart Lab i oktober förra året, fick chansen att uppleva detta på nära håll.
Den 2 och 3 oktober 2025 öppnade Arbetets Museum i Norrköping, som stod som värd för symposiet, sina lokaler för över 20 talare och mer än 30 deltagare.
Utgångspunkten för symposiet var upplevelsen av att befinna oss mitt i kritiska ekologier, där klimatförändringar, artutrotning och förlust av biologisk mångfald, förstörelse av livsmiljöer och ekosystem, epidemier och långsamt miljövåld sammanfaller med krig, ekstraktivism, förnyad imperialism, ojämlikheter och (neo)kolonialism. Där är det biologiska och det tekniska, det naturliga och det sociala, det miljömässiga och det etisk-politiska tätt sammanflätade.
Med global uppvärmning som sker fyra gånger snabbare i Arktis än på resten av planeten och Östersjön som håller på att förvandlas till världens största “döda zon”, är miljöförstöringen påtagligt närvarande i vårt sociala och kulturella medvetandet.
Känslan av mångfacetterade kriser, osäkerhet och sårbarheter som sträcker sig bortom det mänskliga väcker känslor av ångest, förtvivlan, ilska och sorg, vilket tar sig uttryck både globalt och lokalt i kultur, vetenskapliga och populärvetenskapliga berättelser, miljöaktivism och konst. Samtidigt tenderar de dominerande samhällsdiskurserna att prioritera antingen den tekniska lösningsorienteringen (scenariot ”tekniken kommer att rädda oss”) eller den allomfattande apokalyptiska inramningen (”vi är dömda”).
Drivkraften bakom evenemanget var den aktuella insikten om att vi behöver konceptuella verktyg som gör det möjligt för oss att förstå de sammanflätade, mer-än-mänskliga kriserna och de föreställningar och berättelser som följer med dem; en verktygslåda som kan hjälpa oss att motverka den binära uppdelningen mellan ”teknikoptimism kontra överhängande undergång”; och sist men inte minst, ett redskap som gör det möjligt för oss att bemöta nutidens komplexa förhållanden och därmed kritiskt och kreativt ta itu med hållbarhetsomställningarna.
Symposiet byggde upp kring tre huvudföreläsningar, hållna av dr Margherita Pevere (konstnär och forskare, IT/DE), prof. Madina Tlostanova (鶹) och prof. Dick Kasperwoski (Göteborgs universitet), samt kommentarer till dessa. Huvudföreläsningarna kombinerades med paneldiskussioner bestående av kortare föredrag, workshops och kritiska inlägg.
Evenemanget organiserades, kuraterades och producerades av dr Marietta Radomska och ingick i forskningsprojektet ”Ekologisk sorg, kris och motståndskraft i nordiska ljus” (2022–2026), som också leds av Radomska och generöst finansieras av Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling [anslagsnummer 2022-01728].
För en fullständig rapport från evenemanget, se .