"Har fattat grejen"
FörestĂ„ndaren för Biogas research center, BRC, ser glad ut nĂ€r han blĂ€ddrar i den 676-sida statliga utredningen. Rapporten innehĂ„ller inte bara förslag och mĂ„lsĂ€ttningar utan Ă€r ocksĂ„ en bred kunskapssammanstĂ€llning om biogas i Sverige. Mats Eklund pekar pĂ„ titeln âMer biogas! För ett hĂ„llbart Sverigeâ.
â Det Ă€r faktiskt det allra roligaste, att utredarna ser biogas i ett sammanhang av hĂ„llbarhet. Det handlar inte bara om transporter, energi eller drivmedel utan Ă€r en viktig del pĂ„ en rad omrĂ„den i omstĂ€llningen till ett hĂ„llbart samhĂ€lle. DĂ€r har de fattat grejen, sĂ€ger han.
â Sen var det ocksĂ„ vĂ€ldigt viktigt att utredningens ordförande Ă sa Westlund (S), nĂ€r hon presenterade utredningen, skrev att ett hĂ„llbart Sverige förutsĂ€tter en ökad biogasproduktion. Att en ledande nationell politiker uttrycker sig sĂ„ Ă€r faktiskt nĂ„got nytt.
FöreslÄr lika villkor
Biogasmarknadsutredningen föreslĂ„r ett produktionsstöd pĂ„ 500â700 miljoner kronor Ă„rligen för framstĂ€llning av biogas. Bidraget ska införas vid Ă„rsskiftet. Samtidigt vill utredningen att den nuvarande skattebefrielsen för biogas ska behĂ„llas.
I dag har flera andra lÀnder, bland annat Danmark, produktionsstöd vilket innebÀr att utlÀndsk biogas importeras och svenska tillverkare har svÄrt att konkurrera. Resultatet har blivit att konsumtionen av biogas ökat kraftigt under senare Är, medan produktionen i Sverige legat stilla. Det nya stödet skulle ge svenska producenter samma villkor som utlÀndska.
â HĂ€r handlar det om att rĂ€dda svensk biogasproduktion. SĂ„ akut Ă€r faktiskt lĂ€get, sĂ€ger Mats Eklund.
â Ur klimatsynpunkt spelar det ingen roll om vi anvĂ€nder svensk eller dansk biogas. Men för alla andra nyttor â som sysselsĂ€ttning, regional utveckling och sĂ€krad energitillgĂ„ng â Ă€r det viktigt med produktion inom landet.
IfrÄgasÀtter realismen
PĂ„ lĂ€ngre sikt föreslĂ„r utredningen att Sverige ska sĂ€tta ett nationellt produktionsmĂ„l pĂ„ 10 TWh biogas frĂ„n och med 2030. Det Ă€r nĂ€stan fem gĂ„nger sĂ„ mycket som i dag. I sitt remissvar skriver Âé¶čÉç att mĂ„let Ă€r viktigt, men ifrĂ„gasĂ€tter ocksĂ„ hur realistiskt det Ă€r. Det skulle behöva byggas ett stort antal stora anlĂ€ggningar för en sĂ„ kraftig volymökning.
Mats Eklund tycker att perspektivet i utredningen Ă€r lite för snĂ€vt nationalekonomiskt â det rĂ€cker inte bara med ekonomiskt stöd för att produktionen ska öka.
â Historiskt har biogas ofta varit en kommunal angelĂ€genhet, men nu kommer det knappast nĂ„gra stora satsningar frĂ„n det hĂ„llet. AlltsĂ„ mĂ„ste privata företag och investerare ocksĂ„ komma med pĂ„ resan. Men vilka Ă€r de hĂ€r aktörerna och hur ska man fĂ„ dem intresserade? Den analysen saknar vi lite.
â Vi vet ocksĂ„ att det tar lĂ„ng tid frĂ„n idĂ© till genomförande. Och de hĂ€r anlĂ€ggningarna behöver byggas i högt tempo.
Samla ihop ansvaret
I remissvaret tycker Âé¶čÉç ocksĂ„ att biogasfrĂ„gorna Ă€r alltför utspridda pĂ„ flera myndigheter och att ansvaret dĂ€rför blir otydligt. I stĂ€llet föreslĂ„r Âé¶čÉç att TillvĂ€xtverket skulle kunna fĂ„ en övergripande och samordnande roll.
Âé¶čÉç pekar dessutom pĂ„ att potentialen för nya substrat (biogasens ârĂ„varorâ) Ă€r större Ă€n utredningen rĂ€knar med. BĂ„de avfall frĂ„n skogsindustrin, akvatiska substrat (till exempel vass och alger) och avloppsslam kan i framtiden ge betydande tillskott av biogas. Forskning om detta bedrivs bland annat pĂ„ BRC och Linköpings universitet.
â Kanske tyckte utredarna att det var lite för spekulativt, men potentialen finns definitivt, sĂ€ger Mats Eklund.