麻豆社

Per: 00:07
Rysslands invasionskrig mot Ukraina har nu pågått i över tre månader. Invasionen har orsakat ett enormt humanitärt lidande och satt igång den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Kriget kan också ses som ett krig mot ukrainsk identitet och kultur. Gäst i Temapodden idag är Yelyzaveta Hrechaniuk, född och uppvuxen i Ukraina men bor och arbetar idag i Sverige som postdoktor vid Institutionen för Tema vid Linköpings Universitet. Hon bedriver forskning kring framför allt barn, värden och värderingar Välkommen hit.

Yelyzaveta: 00:45
Ja, tack så mycket.

Per: 00:46
Ja, innan vi b枚rjar prata om din forskning m氓ste jag fr氓ga, hur har den h盲r v氓ren varit f枚r dig som ukrainare?

Yelyzaveta: 00:52
Det har varit tufft, det har varit annorlunda. Det 盲r en konstig k盲nsla att vara h盲r i Sverige men samtidigt, tankarna 盲r i Ukraina sj盲lvklart och man scrollar 24/7 och f枚rs枚ker vara d盲r f枚r sina n盲ra och k盲ra som 盲r kvar i Ukraina, hela min sl盲kt och familj och m氓nga v盲nner 盲r kvar i Ukraina. S氓 man blir delad p氓 n氓got s盲tt, ja, befinner sig p氓 olika st盲llen samtidigt s氓 det har varit tufft. Men s氓klart, det 盲r inget att j盲mf枚ra med de som 盲r kvar i Ukraina och bevittnar kriget p氓 f枚rsta hand s氓 att s盲ga.

Per: 01:41
Och f枚r dig, nu 2022, det 盲r ett krig i Europa men man har alla de h盲r kommunikationskanalerna som finns idag. Hur p氓verkar det liksom hur du uppfattar kriget p氓 distans s氓 att s盲ga?

Yelyzaveta: 01:55
Det 盲r faktiskt en v盲ldigt intressant fr氓ga, allts氓 f枚r mig personligen men ocks氓 som en forskare inom samh盲llsvetenskap eftersom, allts氓 jag har sett en hel del j盲mf枚relser mellan det h盲r, Rysslands krig i Ukraina, och det andra v盲rldskriget i medier och p氓 sociala medier. Att det lika stort, att man st盲ller, bredvid varandra, foton p氓 s枚nderbombade Mariupol i S枚dra Ukraina och s枚nderbombade Warzawa 1944 och de 盲r v盲ldigt sl氓ende, likheterna, och Putins tal och agerande j盲mf枚rs med Hitlers och s氓na h盲r saker. Fast samtidigt, att medier och sociala medier inte minst 盲r s氓 tillg盲ngliga just nu till skillnad fr氓n 1900-talet d氓 det fanns bara TV och radio, det g枚r en j盲ttestor skillnad t盲nker jag f枚r att, som jag sa innan precis, att f枚lja kriget n盲stan live, att f氓 det lives盲nt i sin mobiltelefon, det skapar en k盲nsla av delaktighet p氓 n氓got s盲tt. Och sen att kunna f枚lja tweets som postas av Ukrainas president, Zelenskyj, eller Sveriges premi盲rminister skapar ocks氓 n氓gon slags k盲nsla av att man blir insatt p氓 n氓got s盲tt. Inte bara delaktig utan ocks氓 f氓r den h盲r lite hemliga informationen om hur m氓nga vapen levererats vart och vad som h盲nder p氓 riktigt. Samtidigt som att man ocks氓 k盲nner sig ibland v盲ldigt, amen hoppl枚s att man inte kan p氓verka mycket trots att man kanske har volont盲rarbete och sk盲nker pengar och f枚rs枚ker st枚dja m盲nniskor p氓 v盲ldigt m氓nga olika s盲tt s氓 det 盲r 盲nd氓 en j盲ttestor allvarlig h盲ndelse som man inte kan p氓verka p氓 s氓 m氓nga olika s盲tt. Men ocks氓, s氓 det finns den h盲r chattappen som heter Telegram, tror inte att den 盲r v盲ldigt popul盲r h盲r i Sverige men den har varit popul盲r i Ukraina och har blivit 盲nnu mer popul盲r nu sedan Rysslands invasion i februari, dels f枚r att... allts氓 det 盲r det en chat app鈥�

Per: 4:40
Motsvarande messenger?

Yelyzaveta: 4:41
Ja men precis, fast man kan ocks氓 f枚lja olika tr氓dar och olika kanaler, exempelvis kanaler som drivs av journalister eller nyhetskanaler. S氓 att m氓nga anv盲nder appen p氓 det s盲ttet och h氓lla kontakt med n盲ra och k盲ra, men den har ocks氓 blivit v盲ldigt viktig f枚r volont盲rsr枚relsen som har varit stor i Ukraina sen f枚rsta dagarna. Inte minst de d盲r f枚rsta veckorna n盲r ett flertal olika l盲nder funderade p氓 om de ska skicka hj盲lp och vapen till Ukraina. D氓 var det just volont盲rer som sk盲nkte pengar, samlade in pengar, k枚pte allt som beh枚vdes, hj盲lpte till att evakuera m盲nniskor, skaffade allt ifr氓n mat till vapen och allt m枚jligt, och den h盲r r枚relsen forts盲tter vara v盲ldigt relevant. Och den koordineras inte minst via telegram och andra sociala medier, s氓 det har vuxit och blivit ett v盲ldigt komplext och komplicerat n盲tverk, de h盲r apparna, s氓 de ocks氓 f氓r betydelse p氓 det s盲ttet.

Per: 06:11 Om vi ska prata om din forskning litegrann. Du flyttade till Sverige 2014 och nu arbetar du som postdoc här vid institutionen, vid Tema, vid Linköpings Universitet. Vad är det du forskar på?

Yelyzaveta: 06:25
Jag doktorerade förra året på en avhandling om barn och välgörenhet. Jag var intresserad specifikt av kampanjer som drivs av vinstdrivande företag i samarbete med icke-vinstdrivande organisationer, i det fallet som jag undersökte så var det IKEA och Rädda Barnen. Nu jobbar jag på ett annat forskningsprojekt som har ett annat fokus och det projektet heter "Barns kulturarv - arkivet visuella röster" och det drivs av Anna Sparrman som är professor på Tema Barn och 200 Tema Barnare är också med i projektet och det handlar om barns kulturarv som man kanske kan gissa utifrån titeln, men också om barns rätt till kultur och barns bildskapande praktiker. Helt kort så vill vi undersöka alltså vad är barns kulturarv, barns egna kulturarv. Hur kan vi förstå det, hur kan vi tänka kring det? Inte minst utifrån barns och ungas egna perspektiv. Själv är jag väldigt intresserad av digitalisering av kulturarvet och digitalt kulturarv. Vi ser nu många barn och unga som skapar digitala bilder som är... Det är ändå fortfarande ett ganska nytt fenomen och hur ska man kunna bevara dem för framtiden då det eventuellt inte kommer finnas samma programvaror om 50 år som används just nu överallt. Hur ska vi behålla dem, bevara dem? Sådana här frågor tycker jag är väldigt spännande och viktiga, nu och för framtiden.

Per: 08:26
Hur ser du som forskare då på det som händer i Ukraina? Kan du använda din bakgrund som forskare, så att säga, det du jobbar med för att se det i ett annat ljus?

Yelyzaveta: 08:38
Alltså en sak som jag måste erkänna att vissa frågor har blivit lite solklara för mig som person. Frågor som innan invasionen, jag hade säkert sagt att "nej det här är komplicerat, det är väldigt många olika nyanser och olika moment" och så vidare. Men som person tycker jag att det nu är ganska solklart. Jag tänker på sådana här frågor som rör faktiskt kulturarv, inte specifikt barns kulturarv eller ungas kulturarv men Ukrainskt kulturarv som bara under de här tre månaderna sedan Rysslands invasion har faktiskt skadat och förstörts ganska mycket, alltså gamla byggnader som har historisk och kulturell betydelse. Träkyrkor, museer, arkiv, monument över hela landet har faktiskt skadats eller förstörts. Och det finns en digital karta som har satts ihop av Ukrainas kulturministerium där de visar väldigt tydligt hur många och att det är verkligen är i olika delar av landet och inte bara i, exempelvis i östra Ukraina, som kulturarv är faktiskt under en ganska stor risk.

Per: 10:21
Ja, när vi pratade innan här så sa du det, just det du var inne på nu egentligen, att kultur, krig och politik det hör ihop. Vad menar du när du säger så?

Yelyzaveta: 10:31
Den frågan är faktiskt, tycker jag, både svår och väldigt enkel på en och samma gång och det var inte minst Eurovision, årets Eurovision, som fick mig att tänka på det. Låten handlar mycket om tacksamhet till sångarens mamma och mammor överallt. Jag också skulle våga påstå att låten handlar om att komma hem, känslan att vara hemma, att känna sig hemma, och det har ju blivit ett känsligt ämne för många ukrainare på många olika sätt. De som är kvar i sina hem men lever med dagliga flyglarm och inte längre känner sig helt säkra hemma och de som har förlorat sina hem kanske sina nära och kära, de som tvingas flytta utomlands men längtar hem. ”袥邪屑邪薪懈屑懈 写芯褉芯谐邪屑懈 锌褉懈泄写褍 褟 写芯写芯屑褍”. Så det är både en tuff låt men samtidigt också hoppfull. Så det är låttexten, men rent musikaliskt, eller inte rent men musikaliskt skulle jag också vilja våga påstå att låten har en speciell betydelse för att den blandar folkmusik med modern musik, med rap, och en låt text på ukrainska. Och den här lite fusion, intressanta blandningen av tradition och modern den är ganska viktig för ukrainsk kultur, både historiskt sett och just nu. Och dessutom om vi tittar på dräkten som bandet bar på Eurovision, vi ser också broderade västar exempelvis, med den här rosa panamahatten som har blivit lite symboliskt nu för alla fans som köpt en panamahatt själva. Alltså det är både musik, traditionell folkmusik, folkinstrument, det instrument som vi hör mycket i låten heter sopilka. Folkinstrument, folkmusik, folkdräkt och moderna, liksom, hiphop style-brallor och sådana här moderna kläder. Den blandningen ser vi ganska mycket i ukrainsk populärkultur inte minst sedan 90-talet, sedan Ukraina blev självständigt. Exempelvis Go-A, bandet Go-A, som tävlade i Eurovision förra året, det är ett electro-folkband. Och det finns band som blandar folk med rock, rap, electronica, alla sorters musik. Och här måste jag nog förklara att ukrainsk kultur har under flera hundra decen... nej inte decennier.

Per: 14:43
Under flera århundraden kan vi säga.

Yelyzaveta: 14:44
Tack, precis, har framställts inom rysk propaganda som den här lantliga, lite enkla, lite låga kulturen till skillnad då från rysk kultur som framställts som den här finare högkulturen, såsom opera och balett och litteratur. Den bakgrunden blir viktig tänker jag när man ser den här ”revival” av folkelement i ukrainsk populärkultur just nu både musik, litteratur, teater, kläder och design. Det är på något sätt att man tar tillbaka folkkulturen och traditioner och visar att då, man kan dessa traditioner trots att under sovjettiden, under 1800-talet har ryska imperiet försökt att säga att det inte finns någon ukrainsk kultur som är särskilt... som är annorlunda till rysk kultur. Men också samtidigt att man visar att man kan det, att man använder det på ett skickligt sätt som är inte gammaldags, det är inte alls gammaldags att blanda ihop folk och sopilka-ljud med rap-, country-, hip hop-element. Så att både bevara den här traditionen men också modernisera den, packa upp det på ett sätt som blir intressant för, tydligen, europeiska lyssnare över flera länder som blir lite fräscht lite intressant så jag tycker att det, vikten av Stefania är att den ligger i linje med den här folk ”revival” i ukrainsk kultur och liksom skapar ganska starka uttryck. Det är starkt tänker jag, att tänka om ukrainsk traditionell kultur, folkkultur på det sättet.

Per: 17:21
När vi pratade innan här så visade du mig en bild på ett monument till Taras Tjevtjenko som är en ukrainsk poet och det här monumentet har ett kulhål i sig. Och du beskrev det som att ryska soldater, och det var inne på här också, har kommit till Ukraina för att kriga mot kulturen som sådan. Kan du utveckla det?

Yelyzaveta: 17:43
Ja men precis, den bilden som du nämner den har tagits i en by, Borodyanka, som ligger nära huvudstaden Kyiv efter att byn befriades från ryska ockupationen i början av April. Och Tjevtjenko är en av de mest kända ukrainska poeter och hans verk framhäver Ukrainas självständighet, det är det han känd för. Och att kulorna träffade träffade just huvudet, ja det kanske kan vara av en slump det är ett krig runt omkring ändå. Men bilden har blivit väldigt symbolisk i ukrainska medier, iallafall, och i ukrainska sociala medier, blivit som en symbol för, amen återigen ukrainsk kultur överlag för att, som jag sa innan, det är en del kulturarvsobjekt som har förstört eller skadats. Och när man tittar på den här kartan som har gjort av Ukrainas kulturministerium så ser man också ganska tydliga mönster i den meningen så att det är inte bara av en slump som saker förstörs. Ett väldigt tydligt exempel är ett museum efter en filosof, Hryhorii Skovoroda. Det var en 70-tals byggnad mitt i en park egentligen så det fanns inga militärobjekt runt omkring, det var knappt några andra objekt eller hus eller någonting utan det är parken, en liten sjö nära museet. Och museet träffades av en missil i början av maj och brann ner. De lyckades rädda de mest värdefulla sakerna från museet men själva byggnaden brann ner och det blev som sagt ett tydligt exempel på att... Det är svårt att tolka det på ett annat sätt än att det förstörts med flit och det är faktiskt bilderna från det här, Skovorodas museet, har också blivit lite symboliskt för man ser den här brända byggnaden i bakgrunden och Skovorodas vita monument som står i mitten nästan oförstörd. Så att likt Tjevtjenko monument blev det lite av en symbol för det motståndet som ukrainsk kultur, inte människor men också kultur och kulturaktörer, kulturutövare och till och med kulturobjekt, kulturarvsobjekt tvingas att visa just nu för att kunna överleva.

Per: 21:22
På våran arbetsplats vid Institutionen för Tema så har det startat en speciell grupp sedan sedan kriget startade så att säga. Vad gör ni, för du sitter med den?

Yelyzaveta: 21:33
Ja men precis, det har varit väldigt spännande och jag blev väldigt glad att en sådan grupp finns. Det är nu tre ukrainska forskare som har kommit hit till Tema och ska vara här och arbeta här på Tema en stund, samarbeta med forskare på Tema. Så det har varit en hel del arbete med att kunna välkomna dem hit och ge dem möjligheten att fortsätta arbeta. Jag har faktiskt träffat de här forskarna och pratat med dem lite grann om hur det har varit och om det ens är möjligt för dem att fortsätta arbeta på sina gamla projekt, och det är inte alltid möjligt. Det är servrar som förstörts, det är dokument som förstörts, det är många kollegor som är kvar i Ukraina och försöker jobba hemifrån och från ”bombshelters” och allt möjligt, så att det har vi jobbat med. Sedan den här podden är, kan man säga, en del av det arbetet och ni kommer få se en mini utställning från och med idag faktiskt, och idag är 23...

Per: 23:13
23/5 spelar vi in det här.

Yelyzaveta: 23:14
Ja precis, och under fem veckor framåt kommer ni få se en liten konstutställning som har satts ihop av en grupp ukrainska konstnärer och grafiska formgivare, illustratörer som heter Pictoric och det är över 200 affischer som skapats sedan Rysslands invasion i februari 2022. Och det är väldigt starka och väldigt slående bilder men som jag tycker är värt att se faktiskt, inte tittar bort så att säga.

Per: 23:58
Och du kommer även hålla föredrag, som jag har förstått det, i Studenthuset.

Yelyzaveta: 24:03
Precis, den första juni, och det är då inom seminarieserien "Krig, fred och förståelse" som har pågått i flera månader nu. Och föredraget kommer handla, tada, ”surprise surprise”, om kulturarv, om ukrainskt kulturarv, och varför det är viktigt att bevara. Jag har full förståelse att det kanske inte är ett ämne som ”makes the headlines”, ”makes the news" i tidningar när det är så mycket mänsklig lidande överallt men det är viktigt att börja prata om det just nu så att det inte blir för sent så säga. Så det är verkligen ett ämne som jag brinner för, som jag tycker är viktigt.

Per: 25:05
Då får jag säga tack till dig Yelyzaveta Hrechaniuk, var det så?

Yelyzaveta: 25:09
Ja, precis.

Per: 25:11
Du är postdoktor vid institutionen för Tema vid Linköpings Universitet och, som sagt, tack för att du tar dig tid att vara med i Temapodden.

Yelyzaveta: 25:18
Tack för att jag fick komma.

Per: 25:21
Och vill du veta mer om Yelyzavetas forskning så finns det länkar till det och hennes avhandling i beskrivningen nedan och vill du lyssna på fler poddar från Linköpings Universitet så hittar du dem på adressen liu.se/podcast. Ni har lyssnat på Temapodden och jag heter Per Thelaus.

Per: 00:09
Transport, jordbruk, energiproduktion och markanv盲ndning, det 盲r n氓gra av de omr氓den d盲r mycket m氓ste f枚r盲ndras f枚r att man ska kunna n氓 m氓let att senast 2045 ha st盲llt om v氓rt samh盲lle till 0 nettoutsl盲pp, f枚r盲ndringar som kommer ha en stor p氓verkan p氓 v氓rt vardagsliv. I ett nytt forskningsprojekt vid Link枚pings universitet vill forskarna nu hitta nya strategier och verktyg f枚r att planera samh盲llet s氓 att det kan m枚ta den h盲r omst盲llningen, och man vill ocks氓 integrera den h盲r kunskapen p氓 samh盲llsplanerarprogrammen vid flera universitet i landet. Med mig h盲r nu sitter projektledaren f枚r det h盲r projektet Dick Magnusson, universitetslektor vid tema teknik och social f枚r盲ndring vid Link枚pings universitet. Dick bedriver forskning inom flera angr盲nsande f盲lt: energisystem, infrastrukturstudier och samh盲llsplanering med fokus p氓 h氓llbarhet och omst盲llning. V盲lkommen hit, Dick!

Dick: 01:07
Tack s氓 mycket!

Per: 01:09
Det h盲r projektet som jag n盲mnde nu i inledningen, och vi ska s盲ga vad det heter ocks氓: Planerare som agenter f枚r omst盲llning till h氓llbara st盲der. Ber盲tta: varf枚r beh枚vs det h盲r?

Dick: 01:20
Det vi ser 盲r s氓klart att klimatutmaningarna blir allt mer p氓tagliga, vilket kommer att 枚ka utmaningen fr氓n dem under de n盲rmsta 氓ren och prioriteringen kommer bli h枚gre att hantera dem. Samh盲llsplaneringen 盲r en viktig del i att m枚ta utmaningarna med klimatf枚r盲ndringarna. Det g盲ller egentligen allting som har med bygget och utformningen av v氓ra st盲der att g枚ra, men ocks氓 regioner och hur vi r枚r oss mellan och inom st盲der. S氓 vi beh枚ver p氓 m氓nga s盲tt st盲lla om allting fr氓n hur vi lever till hur vi bor till hur vi reser och liknande, och samh盲llsplanering har en j盲ttecentral roll i detta, i och med att man med samh盲llsplaneringen faktiskt l盲gger upp en struktur som kommer vara giltig 50, 100 氓r fram氓t. Byggnader ska st氓 s氓 en l氓ng tid, drar man en v盲g s氓 kommer den f枚lja den str盲ckan under l氓ng tid. D盲rf枚r m氓ste vi t盲nka att de beslut vi fattar idag p氓verkar under en v盲ldigt l氓ng tid fram氓t.

Det tycker vi 盲r lite viktigt, hur man kan fundera 枚ver vilken roll samh盲llsplanerarna faktiskt kan ha i att, om man anv盲nder det begreppet, "pusha agendan", och det 盲r d盲r v氓ra sah盲llplanerarprogram kommer in i bilden. Vi har h盲r vid Liu ett ganska nystartat kandidatprogram i samh盲llsplanering som startade 2017 och vi har ett masterprogram som startade 2020. S氓 vi 盲r med i projektet. Sen finns ocks氓 ett kandidatprogram och ett masterprogram i samh盲llsplanering p氓 Stockholms universitet och en master i Blekinge, p氓 Blekinge Tekniska H枚gskola. S氓 vi har tre l盲ros盲ten, fem utbildningar med i det h盲r projektet. Det handlar mycket om hur vi utbildar vi morgondagens planerare till att bidra till den h盲r omst盲llningen, och d氓 盲r det v盲ldigt mycket fokus p氓 kompetensen hos de h盲r planerarna. Vad har man med sig och hur kan man bidra till omst盲llningsarbetet? M氓nga kommer hamna i kommuner, m氓nga ocks氓 bland privata akt枚rer, men arbetet 盲r lika viktigt vart man 盲n hamnar egentligen.

Per: 03:28
Den h盲r omst盲llningen d氓 som samh盲llsplanerarna kommer att arbeta med, de h盲r f枚r盲ndringarna, hur kommer de p氓verka v氓rt vardagsliv fram枚ver? G氓r det att s盲ga n氓got konkret d盲r?

Dick: 03:39
Det tycker jag att man kan se p氓 m氓nga s盲tt. Vi pratar redan ganska mycket om flyg, ska vi flyga i samma utstr盲ckning som vi g枚r? Det sker i och f枚r sig inte inom st盲derna, men mycket byggs upp runt v氓ra flygplatser och transporter dit blir en viktig del och s氓 vidare, och en s氓dan fr氓ga p氓verkar v氓rt vardagliga liv. Nu har vi haft tv氓 氓r bakom oss n盲r folk har flugit mindre och vi har sett att det g氓r 盲nd氓. Nu har det varit andra sk盲l till det, men det 盲r en v盲ldigt konkret fr氓ga, ska vi flyga i samma utstr盲ckning? Hur ska v氓ra transporter inom st盲derna se ut? Ska det vara bilar eller borde man st盲lla om till andra fordon, eller anpassa mer efter g氓ngtrafik och cyklar eller andra typer utav f盲rdmedel?

Men det handlar ocks氓 ganska mycket om att fatta r盲tt beslut. Det 盲r n氓gonting som m氓nga av de h盲r flaggskeppsprojekten, om man kallar dem f枚r det, f枚rs枚ker planera utifr氓n. Att det ska vara bilpooler, att det inte ska vara parkeringsplatser utan parkeringshus eller vad det nu kan t盲nkas vara. Och i och med planeringen ska man kunna bidra till de h盲r f枚r盲ndringarna, men man kanske ocks氓 pushar agendan i termer av byggnadstekniker. Vallastaden blir det uppenbara exemplet om man st氓r h盲r p氓 campus Valla i Link枚ping. D盲r man jobbade med ett visst system f枚r markanvisning, exempelvis att bygga i tr盲 gav en st枚rre po盲ngutdelning f枚r det exempelvis. Men detta bygger ocks氓 p氓 att man kanske lever lite annorlunda, att man kanske f枚rs枚ker t盲nka p氓 energif枚rbrukningen i sitt boende till exempel. Det har planerarna mindre att s盲ga till om, men i m氓nga av processerna fram till att de boende flyttar in har planerarna en roll. Till exempel n盲r det kommer till att v盲lja vilka energisystem ska man premiera. Ska det vara fj盲rrv盲rme, eluppv盲rmning eller andra l枚sningar, kanske med med spillv盲rme om det finns i n盲rheten? S氓 det finns massor av saker som faktiskt v盲ldigt konkret kan p氓verka m盲nniskor. Planerarnas roll och r氓d 盲r v盲ldigt olika beroende p氓 vilken sektor som pratar om, men d盲r handlar det ocks氓 om att fundera 枚ver var vi kan g枚ra skillnad, och det 盲r mycket det som vi vill f枚rs枚ka jobba med i det h盲r projektet.

Per: 05:55
Och vad 盲r det som framtida samh盲llsplanerare beh枚ver kunna f枚r att kunna uppn氓 det h盲r?

Dick: 06:00
Det 盲r kn盲ckfr氓gan kan man s盲ga. Det 盲r lite sv氓rbed枚md faktiskt f枚r att man ska komma ih氓g att mycket av planeringen m氓ste g氓 via kommunerna. Precis som vi s盲ger till v氓ra studenter s氓 盲r det klart att m氓nga kommer jobba inom den kommunala sektorn som planarkitekt eller samh盲llsplanerare eller liknande. Privata byggakt枚rer tar en allt st枚rre roll i planeringen idag och det 盲r en trend som har varit en l氓ng tid. 脛nd氓 m氓ste planeringen g氓 via kommunen, s氓 d盲r har man en viktig roll t盲nker jag mycket utifr氓n den kommunala processen. Men d盲r ska man ocks氓 komma ih氓g att det h盲r 盲r politiska processer. Det h盲r 盲r politiska m氓l som m氓ste s盲ttas och planerare jobbar inom f枚rvaltningen, s氓 de ska ju p氓 n氓got s盲tt implementera och genomf枚ra de politiska besluten. D盲r har alltid en planerare inom kommunal sektor, s氓 att s盲ga, lite begr盲nsat man枚verutrymme. S氓 d盲r g盲ller det att ha lite f枚rst氓else f枚r vilka verktyg vi 盲nd氓 kan jobba med. Till exempel har vi markanvisningst盲vlingar, vilket 盲r n氓gonting som flera kommuner tittar p氓. Att man kan ha f枚rst氓else f枚r hur man jobbar med marktilldelning.
En annan v盲ldigt stor utmaning i detta 盲r att som planerare kunna v盲rdera framtida tekniker. Jag brukar alltid t盲nka att om man backar vi 10 氓r, hur mycket har h盲nt? Det 盲r en del, men det 盲r fortfarande i stort sett business as usual. Men vi ser mycket tekniker som kommer, bland annat ser man att elbilsutvecklingen har g氓tt j盲ttesnabbt och laddstolpefr氓gan 盲r v盲xande samt eln盲tsfr氓gan exempelvis. S氓 d盲r g盲ller det att ha f枚rst氓else och kunskap om vilka tekniker som 盲r aktuella och kunna v盲rdera lite grann och kanske kunna st盲lla r盲tt fr氓gor till, till exempel, energibolagen, teknikleverant枚rer och konsulter och att d氓 v氓ga, 氓terigen, pusha agendan och st盲lla fr氓gan: 鈥漹ad ser ni i de n盲rmsta 氓ren? Vad kan man g枚ra annorlunda?鈥�.

S氓 det g盲ller att 氓 ena sidan alltid ha sin gedigna bas och f枚rst氓else f枚r processen, med det juridiska och alla de t盲nkbara sakerna, men samtidigt fundera 枚ver hur man kan ta n盲sta steg i de h盲r processerna genom att f枚rst氓 hur man kan man枚vrera inom det h盲r utrymmet som man egentligen har. Till exempel genom att kanske jobba med innovativa planeringsprocesser, involvera medborgare p氓 ett annat s盲tt eller involvera relevanta akt枚rer p氓 ett innovativt s盲tt. Det 盲r ocks氓 en del utav samh盲llsplaneringen; hur processen genomf枚rs (s氓 f氓r man bara se till att man f枚rh氓ller sig till Plan och bygglagen). S氓 det finns en rad ganska olika s盲tt som man kan uppn氓 det h盲r p氓, men det 盲r sv氓rbed枚mt s氓 det 盲r viktigt att ha med sig att det vi s盲ger idag m氓ste man kunna hela tiden vara beredd p氓 att uppdatera sin kunskap om. Det handlar om att kunna l盲sa in sig p氓 litteratur snabbt exempelvis och att kunna s盲tta sig in i nya saker och kunna g枚ra en v盲rdering. S氓 att man f氓r med mycket generiska kunskaper som hj盲lper en i n氓gon slags omv盲rldsbevakning fram氓t kommer vara precis lika viktigt. Man beh枚ver allts氓 t盲nka att man jobbar p氓 flera olika niv氓er och 氓terigen fundera p氓 att v氓ra planerare, de som b枚rjar nu och l盲ser en kandidat och en master, om tio 氓r har de varit ute i s氓d盲r fem 氓r. Vad 盲r det som g盲ller d氓 och hur ska de ta sin kunskap vidare till att 盲nnu mer pusha agendan fram氓t?

*Kort pausmusik*

Per: 10:02
Som du n盲mnde s氓 samarbetar ni med andra universitet kring det h盲r. Bland annat med Stockholms universitet och veckan pratade jag med Peter Schmitt, bitr盲dande professor i kulturgeografi, som ocks氓 ing氓r i projektet. S氓 h盲r sa han om samarbetet mellan universiteten.

Peter: 10:20
Vi b枚rjade i h枚stas och vi har haft ett fysiskt m枚te s氓 l盲nge, vi kommer ha v氓rt andra m枚te snart. Vi tr盲ffas en g氓ng per m氓nad och diskuterar v氓ra framsteg i v氓rt f枚rsta arbetspaket. D盲r handlar det om att g枚ra en kartl盲ggning av olika utbildningar och olika intressanta, innovativa samh盲llsplaneringsprojekt utomlands, allts氓 observera praktiken som 盲r intressant med tanke p氓 h氓llbar stadsplanering. Det diskuterar vi just nu. Det blir givetvis 盲nnu mer konkret n盲r vi senare under projektets g氓ng tillsammans f枚rs枚ker skapa kanske olika kurser moduler och genomf枚ra till exempel workshops tillsammans och s氓 vidare f枚r att diskutera. D氓 blir det ett ganska t盲tt samarbete de n盲rmaste m氓naderna.

Per: 11:24
Ja, Peter pratar om en kartl盲ggning utomlands h盲r, kan du utveckla det lite? Vad 盲r det ni ska g枚ra d盲r?

Dick: 11:30
Precis, ofta blir projekt indelade i olika arbetspaket och man f枚rs枚ker dela in dem och avgr盲nsa dem lite grann. Det h盲r 盲r det f枚rsta arbetspaketet d盲r vi jobbar med en internationell utblick i ganska stor utstr盲ckning. Det handlar delvis om att forts盲tta l盲sa in sig p氓 litteraturen och vara insatt i vad som h盲nder i forskningen, men att vi ocks氓 kartl盲gger till att b枚rja med huvudsakligen andra samh盲llsplanerarutbildningar i V盲steuropa. Vilka ska vi benchmarka hos mot? Finns det n氓gon som 盲r b盲st i klassen utav dem? Vad g枚r de och vad kan vi l盲ra fr氓n de h盲r utbildningarna? Det h氓ller vi p氓 att jobba med nu, framf枚r allt Peter g枚r det, att kartl盲gga vilka som 盲r de mest intressanta utbildningarna. D盲r ska sen vi g氓 igenom lite kursstruktur och utbildningsplaner och g枚ra intervjuer med programansvarig eller motsvarande.
Den andra delen handlar om att kartl盲gga egentligen projekt och processer. Innovativa samh盲llsplaneringsprojekt som sker runt om i, ocks氓 h盲r, i V盲steuropa. Sk盲let till att ta V盲steuropa 盲r att grannl盲nder ofta 盲r lika varandra, desto n盲rmare desto mer lika. Det g枚r att vi har mer gemensamt med de nordiska l盲nderna i hur v氓ra plansystem ser ut. Det finns det tydliga skillnader men man har mer liknande strukturer. Det vi tittar vi p氓 盲r vad man g枚r i de olika st盲derna, 盲r det sp盲nnande projekt exempelvis. S氓 vi g枚r en ganska bred scanning just nu, och ser p氓 vad det 盲r som p氓g氓r i Oslo, i Hamburg, i Berlin, och sen ska vi tratta ner detta att kartl盲gga, klustra, hitta kategorier f枚r vad det 盲r man g枚r. Vad ser man i de olika l盲nderna? Vilka processer arbetar man med h盲r? Samtidigt f氓r vi hela tiden ha med oss fr氓gan 鈥漢ur p氓verkar det h盲r kraven p氓 planerares kompetens? Vad m氓ste de f枚rh氓lla sig till?" Till exempel i Berlin finns en del tydliga gr盲srotsprojekt och d盲r medborgare startar n氓gonting, och d氓 kommer initiativet fr氓n ett annat h氓ll. Man kan fr氓ga sig om detta 盲r relevant, men det 盲r det. En planerare m氓ste f枚rh氓lla sig till att det kommer in en annan akt枚r som kanske inte 盲r van med att jobba med detta och som kommer med f枚rslag p氓 hur n氓got ska se ut. Ofta 盲r det vi som startar projekten men det 盲r lika mycket de innovativa processerna som 盲r i fokus, men projekten ofta l盲ttare att f氓nga upp d氓.

Per: 14:09
Aprop氓 samarbetet s氓 har jag ocks氓 pratat med Sabina Fredin p氓 Institutionen f枚r fysisk planering p氓 Blekinge Tekniska H枚gskola. En sak som hon n盲mnde var att en viktig del, som hon ser det, 盲r att skapa minst en kurs som ska ges tillsammans av alla universitet, och jag tror att Peter n盲mnde det h盲r ocks氓. En kurs d盲r studenterna fr氓n alla tre l盲ros盲ten l盲ser tillsammans och det ska ge ett st枚rre perspektiv d盲r studenterna f氓r m枚ta och diskutera med andra studenter, l盲rare och forskare i nya konstellationer. 脛r det h盲r n氓gonting som du tror kommer bli realitet fram枚ver?

Dick: 14:46
Det m氓ste det bli, h枚ll jag p氓 att s盲ga, men det 盲r ambitionen. Det man ska s盲ga ocks氓 盲r att om man delar in projektet i arbetspaket s氓 盲r det h盲r internationella arbetet det f枚rsta. Det andra handlar om en kartl盲ggning av svenska akt枚rer. D氓 盲r tanken att vi ska g枚ra fallstudier, intervjuer och liknande med kommuner, planerare och privata akt枚rer som jobbar med samh盲llsplanering i Sverige. Tanken 盲r att intervjua dem om vilka krav som kommer st盲llas p氓 samh盲llsplanerare om 10, 15, 20 氓r, f枚r att kartl盲gga det och sedan 枚vers盲tta det till hur vi vidareutvecklar v氓ra utbildningar.
S氓 vi har liksom en trestegsraket som vi jobbar efter d盲r det tredje steget 盲r det som Sabina n盲mnde med gemensamma kurser och moduler. Det ska bli realitet men som tur 盲r har vi n氓gra 氓r p氓 oss, f枚r ett f枚rsta m枚te handlar om vilka de interna hindren f枚r detta 盲r. Till exempel har vi olika kursstart p氓 h枚stterminen, och d氓 f氓r vi fundera vidare p氓 hur vi d氓 kan k枚ra kurser tillsammans p氓 ett bra s盲tt utifr氓n det. F枚rdelen med att det h盲r 盲r faktiskt fyra氓rigt projekt 盲r att vi har tid verkligen att prata igenom de h盲r sakerna direkt och f枚rst氓 hur l氓nga ledtider de andra universiteten har och hur l氓ngt i f枚rv盲g vi beh枚ver vara ute om vi vill f氓 in n氓got i respektive utbildning.
Po盲ngen 盲r att vi ser att om vi kan hitta exempelvis en kurs d盲r vi kan samarbeta beh枚ver vi ocks氓 fundera 枚ver hur det ska g氓 till rent praktiskt, och d盲r ska vi dra nytta av det vi har l盲rt oss under pandemin med hur man kan jobba med digitala undervisningsformer exempelvis. Men vi borde ocks氓 tr盲ffa varandra, s氓 d氓 m氓ste man fundera p氓 hur man g枚r det p氓 b盲sta s盲tt.

Men i och med att ha gemensamma kurser har vi m枚jlighet att ta de forskare som 盲r riktigt duktiga p氓 respektive l盲ros盲te, och att de kan jobba tillsammans s氓 att vi kan skapa en j盲tteintressant kurs som hanterar just innovativa planeringsprocesser och hur vi tar n盲sta steg fram氓t. De h盲r studenterna kommer in med lite olika kurser i bagaget. De kanske till och med har l盲st olika kandidatutbildningar och sedan kommer till en master. Det h盲r m枚tet tycker vi ska bli v盲ldigt sp盲nnande. Att kunna se vad det 盲r man faktiskt har med sig, hur hanterar man och m枚ter man de h盲r utmaningarna? Hur tolkar man ens de h盲r utmaningarna? Vilka verktyg tar de olika studenterna med sig och hur f氓r man ihop det? S氓 det 盲r slutm氓let p氓 n氓got s盲tt, att vi har moduler och/eller kurser som vi kan g枚ra tillsammans.

Per: 17:54
Och hur fungerar samarbetet s氓 h盲r l氓ngt 盲r d氓 mellan universiteten?

Dick: 17:59
Jag tycker det funkar j盲ttebra. Det som har varit b枚kigt har varit att starta under en pandemi naturligtvis. Vi k盲nner varandra hyfsat sedan tidigare och det 盲r en f枚rdel n盲r man s枚ker forskningsmedel f枚r n氓gonting och n盲r man dessutom ska faktiskt t盲nka annorlunda med sina utbildningar. Vi ska ju f枚rs枚ka vara snabba p氓 f枚tterna men samtidigt v氓ga sitta still i b氓ten, vilket vi som har ganska nya utbildningar, h盲r i Link枚ping, brottas mycket med. Hur mycket ska vi 盲ndra hela tiden relation till att vi har en ursprunglig id茅 som vi vill beh氓lla? Ska man dessutom f氓 in tv氓 andra l盲ros盲ten med utbildningar som har funnits en l盲ngre tid s氓 kommer det vara utmanande. Men med det sagt s氓 visste vi att det h盲r 盲r personer som har samma intressen som oss och som har ett intresse av att faktiskt vidareutveckla utbildningarna i den h盲r riktningen f枚r att det 盲r det vi ser beh枚vs egentligen.

Det gjorde vi i m氓nga projekt den innan pandemin, men att jobba med m枚ten digitalt har varit en sj盲lvklarhet n盲r Sverige 盲r stort. Det 盲r l氓ngt mellan Karlskrona och Stockholm s氓 att n盲r vi har n盲sta fysiska m枚te om n氓gon m氓nad m氓ste man diskutera det. Det 盲r viktigt att ha en kontinuerlig kontakt och att man faktiskt tr盲ffas p氓 plats ibland ocks氓. Det g氓r inte att komma ifr氓n att det 盲r en viktig del i det hela.

Per: 19:32
Att ni f枚r samman forskning och utbildning inom det h盲r projektet d氓, hur ska ni g枚ra det? Hur kommer det fungera?

Dick: 19:40
Man kan t盲nka p氓 det p氓 tv氓 s盲tt. 脜 ena sidan 盲r det inte j盲ttevanligt, i den h盲r stora utlysningen som det h盲r projektet fick pengar i, fr氓n Formas, s氓 var vi nog de som hade tydligast utbildningsfokus. S氓 det inte j盲ttevanligt att man g枚r det. 脜 andra sidan s氓 vill jag t盲nka att man g枚r det hela tiden, allts氓 att man m氓ste hela tiden ha koll p氓 forskningsfronten och vidareutveckla sina kurser med att uppdatera kurslitteratur, f枚rel盲sningar, seminarier och liknande. S氓 egentligen t盲nker jag att det 盲r n氓gonting man hela tiden m氓ste g枚ra. Man m氓ste kanske vidareutveckla en kurs eller ta fram en ny kurs n盲r behovet f枚r盲ndras och man inser att en viss fr氓ga 盲r inte lika viktig som den var f枚r tio 氓r sedan.

Per: 20:37
Okej, tack Dick Magnusson f枚r att du var med i Temapodden.

Dick: 20:42
Tack s氓 mycket!

Per: 20:43
... som idag handlade om projektet "Planerare som agenter f枚r omst盲llning till h氓llbara st盲der". Vill du veta mer om det h盲r projektet eller Dicks forskning s氓 finns l盲nkar till det i beskrivningen till avsnittet. Vill du lyssna till fler poddar fr氓n Link枚pings universitet s氓 hittar du det p氓 adressen liu.se/podcasts. Ni har lyssnat p氓 Temapodden och jag heter Per Thelaus.