NĂ€r Formas nyligen delade ut pengar till djurskyddsforskning fick Âé¶čÉç-forskargruppen ledd av Per Jensen drygt 5,3 miljoner kronor. Projektet handlar om att försöka kartlĂ€gga hur höns pĂ„verkas av erfarenheter tidigt i livet. Under sina första dagar Ă€r höns i den kommersiella hönsproduktionen med om mĂ„nga hĂ€ndelser som kan vara stressande för dem, exempelvis transport frĂ„n klĂ€ckeriet till den nya hönsbesĂ€ttningen.
Forskargruppen vill titta pÄ lÄngtidseffekter av stress tidigt i livet. Framför allt Àr de intresserade av hur stressen kan ge upphov till epigenetiska förÀndringar, en sorts modifiering av arvsmassan som styr hur gener översÀtts till protein. Till skillnad frÄn sjÀlva generna Àr de epigenetiska modifieringarna i stÀndig förÀndring och pÄverkas av stress och mÄnga andra miljöfaktorer. Forskarna ska studera epigenetiska modifieringar i blodet.
â Om det fungerar kan man tĂ€nka sig att man skulle kunna anvĂ€nda det för en praktisk utvĂ€rdering av djurs livshistoria. VĂ„r vision Ă€r att man med ett blodprov pĂ„ hönsen i en besĂ€ttning kan titta pĂ„ vilka gener som har epigenetiska förĂ€ndringar och utifrĂ„n det kunna lĂ€sa av vad de varit med om tidigt i livet. Vi fĂ„r se hur lĂ„ngt vi kommer mot den visionen, sĂ€ger Per Jensen, professor i biologi pĂ„ IFM.
Forskarna anvÀnder höns, men menar att problematiken med stressande upplevelser tidigt i livet Àven gÀller andra sorters djur i lantbruket.
â Om vi kan hitta ett sĂ€tt att mĂ€ta detta hos höns kan vi förhoppningsvis i nĂ€sta steg tillĂ€mpa liknande metoder pĂ„ andra djur, sĂ€ger Per Jensen.
Stress pÄ gennivÄ
Per Jensen kammade ocksÄ hem nÀstan tre miljoner kronor i forskningsanslag frÄn Formas bredare utlysning av pengar för forskning och utveckling.
â Det projektet handlar om det vi kallar genetisk arkitektur. Vi försöker ta reda pĂ„ vilka gener som styr variationer i hönornas stressrespons, sĂ€ger Per Jensen.
Dagens tamhöns har utvecklats frĂ„n vilda djungelhöns, som generellt Ă€r mer kĂ€nsliga för stress Ă€n sina domesticerade slĂ€ktingar. AVIAN-forskargruppen vid Âé¶čÉç Ă€r en av fĂ„ som har en egen population röda djungelhöns att studera. I det nya projektet kommer forskarna att studera en grupp höns som de har avlat fram pĂ„ ett speciellt sĂ€tt. Ur en grupp djungelhöns har de valt ut de individer som Ă€r minst rĂ€dda för mĂ€nniskor och lĂ„tit dem fĂ„ ungar. Urvalet har upprepats under flera generationer.
â Det Ă€r ett slags simulerad domesticering. För varje generation pĂ„minner hönsen mer och mer om tama höns nĂ€r det gĂ€ller flera egenskaper. Bland annat minskar deras stressreaktioner, sĂ€ger Per Jensen.
I sitt sökande efter gener som Ă€r viktiga för reaktionen pĂ„ stress har forskarna tidigare studerat en korsning mellan tamhöns och djungelhöns. De har hittat ett antal genetiska regioner som de vill kolla pĂ„ mer i detalj. Nu Ă€r de redo att jĂ€mföra hönskorsningen med de âtĂ€mjdaâ djungelhönsen.
â Vi Ă€r intresserade av att se vilka gener som poppar upp i bĂ„da hönspopulationerna, för dĂ€r har vi vĂ„ra starka genkandidater, sĂ€ger Per Jensen.
