Âé¶čÉç

25 september 2023

Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Âé¶čÉç, som utvecklar en ny klass antibiotika.

man arbetar med bakterieodling i labbmiljö.Cellgifter av typen nukleosidanaloger Àr effektiva mot bakterier, men anvÀnds inte för att behandla infektioner i dag. Foto Magnus Johansson

Det finns mÄnga lÀkemedel och lÀkemedelskandidater som Àr mycket effektiva nÀr det gÀller att döda bakterier eller tumörceller. Problemet Àr att de Àven skadar patienten. DÀrför anvÀnds de inte alls eller i mycket liten utstrÀckning. I de fall de anvÀnds för att behandla sjukdomar som cancer ges lÀkemedlet oftast direkt i blodet och sprids i hela kroppen. Men forskare vid Linköpings universitet utvecklar en metod för att leverera starka lÀkemedelssubstanser pÄ ett sÀkrare sÀtt, som de hoppas ska öppna upp nya möjligheter att behandla olika sjukdomstillstÄnd.

PortrÀttbild av man.Frank Hernandez. Foto Magnus Johansson

– Det finns mĂ„nga lĂ€kemedelssubstanser som Ă€r mycket effektiva, men ger svĂ„ra biverkningar. Jag vill paketera sĂ„dana molekyler med vĂ„r metod sĂ„ att de levereras specifikt till den plats i kroppen dĂ€r bakterierna eller cancercellerna finns. Vi kan sĂ€nka dosen och Ă€ndĂ„ fĂ„ god effekt just dĂ€r den behövs, sĂ€ger Frank Hernandez, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM.

Effektiva mot bakterier

Frank Hernandez har sĂ€rskilt intresserat sig för en grupp lĂ€kemedel som har anvĂ€nts sedan 1960-talet och som kallas nukleosidanaloger. De Ă€r fortfarande förstahandsalternativet vid behandling av flera typer av cancer och virusinfektioner. Forskning har visat att denna typ av molekyler ocksĂ„ Ă€r bra pĂ„ att döda bakterier. Trots det anvĂ€nds inte nukleosidanaloger för att behandla bakterieinfektioner i dag – antagligen för att dessa lĂ€kemedel Ă€r förknippade med svĂ„ra biverkningar och det i dagslĂ€get finns annan antibiotika. Samtidigt har uppkomsten och spridningen av livshotande, multiresistenta bakterier skapat ett stort behov av nya alternativ till de antibiotika som anvĂ€nds i dag och dĂ€r skulle nukleosidanaloger kunna spela en roll.

De senaste tio Ă„ren har Frank Hernandez och hans kollegor gjort flera upptĂ€ckter som banat vĂ€g för den metod som de utvecklat för att paketera nukleosidanaloger sĂ„ att de kan levereras pĂ„ ett sĂ€krare sĂ€tt. I flera studier har de undersökt egenskaper hos en typ av proteiner som kallas nukleaser. Nukleaser finns i sĂ„vĂ€l djur som bakterier, men under evolutionen har det uppstĂ„tt skillnader mellan bakteriers nukleaser och mĂ€nskliga nukleaser, vilket forskarna utnyttjar. Forskarteamet har visat att nukleasers specifika ”fingeravtryck” kan anvĂ€ndas för att kĂ€nna igen olika bakterier.

– Med vĂ„r metod kombinerar vi tvĂ„ saker: förmĂ„gan att pĂ„ ett mycket specifikt sĂ€tt hitta en bakterieinfektion, och effektiviteten hos lĂ€kemedel som har funnits under mycket lĂ„ng tid och ofta Ă€r vĂ€l beprövade, men som hittills levererats pĂ„ ett sĂ€tt som skadar patienten, sĂ€ger Frank Hernandez.

illustration av metoden.Bakterien som orsakar infektion har specifika proteiner, s k nukleaser. TOUCAN (Therapeutic OligonUCleotides Activated by Nucleases) levererar lÀkemedlet i en inaktiv form. Bakteriernas nukleas klipper loss lÀkemedked, som dÄ blir aktiv och dödar bakterier pÄ platsen. Foto Frank Hernandez

Alla nukleaser har en sak gemensamt: de fungerar som biologiska saxar, som klipper av dna i cellers arvsmassa. Metoden som forskarna har utvecklat utnyttjar dessa egenskaper hos specifika nukleaser frÄn den bakterie som ska behandlas. LÀkemedlet paketeras sÄ att det Àr inaktivt fram till dess att det kommer i kontakt med rÀtt nukleas. Bakterienukleaset klipper loss nukleosidanalogen, som dÄ blir aktiv och dödar bakterier pÄ platsen. Forskarna kallar sitt system TOUCAN (Therapeutic OligonUCleotides Activated by Nucleases).

Kan bli ny sorts antibiotika

I den aktuella studien, som publicerats i tidskriften Journal of Controlled Release, demonstrerar Âé¶čÉç-forskarna hur principen fungerar. De anvĂ€nder TOUCAN-systemet i möss för att döda Staphylococcus aureus-bakterier med nukleosidanalogen floxuridin, som anvĂ€nds i sjukvĂ„rden för att behandla bland annat tjocktarmscancer. Studiens resultat pekar pĂ„ att floxuridin som paketerats och levererats med TOUCAN-systemet kunde behandla infektionen pĂ„ ett effektivt och sĂ€kert sĂ€tt.portrĂ€tt av ung man.Baris Borsa, förste forskningsingenjör. Foto Magnus Johansson

– Jag tror att TOUCAN-teknologin har stor potential att bli ett genombrott i behandlingen av infektionssjukdomar, sĂ€ger Baris Borsa, förste forskningsingenjör vid Linköpings universitet.

Forskarna rĂ€knar med att det kommer ta runt 5–10 Ă„r innan metoden Ă€r redo att anvĂ€ndas mot bakterieinfektioner hos patienter. De ser ocksĂ„ möjligheter att anvĂ€nda TOUCAN för att minska biverkningar av nukleosidanaloger vid behandling av exempelvis cancersjukdomar och virusinfektioner.

Forskarna gÄr nu vidare med att ta reda pÄ hur TOUCAN hanteras av kroppen och med att undersöka om det finns nÄgra oönskade effekter pÄ kort och lÄng sikt.

Forskningen har finansierats med stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och VetenskapsrÄdet. NÄgra av forskarna bakom studien har patent pÄ metoden och har grundat ett företag för att utveckla TOUCAN för klinisk anvÀndning.

Artikeln: , Baris Borsa, Luiza Hernandez, Tania Jiménez, Chaitanya Tellapragada, Christian Giske och Frank Hernandez, (2023), Journal of Controlled Release, publicerad online 8 augusti 2023, doi: https://doi.org/10.1016/j.jconrel.2023.07.057

Mer om forskningsmiljön

Senaste nytt från Âé¶čÉç

Svartvitt portrÀtt av en man.

Han avslöjade Macchiarini – blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.

En man som stÄr framför en blÄ vÀgg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

En man i kavaj och skjorta som stÄr pÄ en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.