麻豆社

鈥� Det 盲r m盲rkbart vilken stor roll influerare som pratar om psykisk oh盲lsa har f氓tt. Utan att ha n氓gon utbildning har de 盲nd氓 blivit utbildare genom sina egna ber盲ttelser och genom att media och organisationer som jobbar f枚r psykisk h盲lsa ger dem legitimitet, s盲ger professor Anette Wickstr枚m p氓 Tema Barn vid Link枚pings universitet.

38 flickor i 氓ldrarna 16鈥�17 氓r intervjuades om hur de tolkar budskapet i olika videoklipp fr氓n fyra influerare som ofta ber盲ttar personligt om sin psykiska oh盲lsa och ger r氓d till sina f枚ljare. Influerarna valdes utifr氓n vad flickorna sj盲lva uppgav att de ofta brukade titta p氓. Resultaten publiceras i tidskrifterna Childhood och Nordisk tidsskrift for ungdomsforskning.

Igenk盲nning viktig

De intervjuade flickorna gillade att det gick att k盲nna igen sig i ber盲ttelserna och de tyckte att influerarna g枚r en viktig insats genom att prata 枚ppet om psykisk oh盲lsa. De personliga historierna upplevdes som l盲rorika och skapade n盲rhet och tilltro till influeraren. Samtidigt hade tjejerna st枚rre f枚rtroende f枚r l盲kare och psykologer n盲r det g盲llde r氓d om hur man hanterar sin h盲lsa.

Forskarnas slutsats 盲r att influeraren erbjuder n氓got som v氓rden inte lyckas med: k盲nslan av att f氓 samtal och st枚d. Influeraren finns alltid tillg盲nglig och talar ur egna erfarenheter. 鈥滿an lyssnar ju hellre p氓 en influencer 盲n en doktor,鈥� s盲ger en av tjejerna i studien.

Men flickorna var ocks氓 medvetna om att influerarna 盲r reklampelare som anv盲nder sina personliga historier f枚r att skaffa sig m氓nga f枚ljare och d盲rmed kunna f氓 kommersiella samarbeten med olika f枚retag. Att vara influerare 盲r ett jobb. Det f氓r bara inte bli f枚r uppenbart. D氓 sl氓r tjejerna bakut.

Anna Nilsen

Kritiska men f枚rl氓tande

鈥� K盲nslan av 盲kthet f氓r sig en t枚rn om det kommersiella tar 枚verhanden. Men det finns ocks氓 en v盲ldigt f枚rl氓tande attityd om det 盲r en influencer som man f枚ljt i m氓nga 氓r. D氓 var det inte samma kritiska blick, s盲ger universitetslektor Judith Lind, 盲ven hon vid Tema Barn vid Link枚pings universitet.

脛ven om flickorna menade att det 盲r bra att influerarna talar 枚ppet om psykisk oh盲lsa kunde de se avigsidor med det. Till exempel att det riskerar att skapa en sorts f枚rv盲ntan p氓 att unga tjejer ska ha psykiska problem. De s氓g ocks氓 en fara med att influerarna 枚veranv盲nder ord som 氓ngest och depression. Fast samtidigt betonade de intervjuade starkt att alla har r盲tt att sj盲lv s盲tta etikett p氓 sitt m氓ende.

Flickorna tyckte inte heller att influeraren har n氓got s盲rskilt ansvar f枚r hur andra p氓verkas av budskapet. Den som m氓r d氓ligt av det f氓r sj盲lv se till att inte ta del av det. Forskarna menar att det h盲r 氓terspeglar en nutida syn p氓 psykisk oh盲lsa d盲r individen f氓r b盲ra ansvaret f枚r hur den m氓r.

Ungas r枚ster

Det 盲r ovanligt med studier kring sociala medier d盲r de unga sj盲lva kommer till tals. Ofta handlar det i st盲llet om att m盲ta negativa effekter som s枚mnproblem och 盲tst枚rningar. Men det 盲r viktigt att ge en mer nyanserad bild, menar forskarna, s盲rskilt n盲r samh盲llsdebatten handlar s氓 mycket om f枚rbud och begr盲nsningar. Unga 盲r inte enbart passiva mottagare utan ocks氓 aktiva, reflekterande och kritiska.

鈥� Det 盲r superviktigt att f枚rst氓 b氓da delarna, annars kan vi aldrig hj盲lpa unga att f枚rh氓lla sig till internet och sociala medier, s盲ger Anette Wickstr枚m.

Forskningen har finansierats av Forte. Anette Wickstr枚m och Judith Lind forts盲tter nu med ett liknande projekt som ska handla om ton氓rspojkar och psykisk h盲lsa.


Artiklar: (2026), A Wickstr枚m, J Lind, Childhood, publicerad online 12 maj 2026, doi: 10.1177/09075682261449587

(2024), J Lind, A Wickstr枚m, Nordisk tidsskrift for ungdomsforskning, 5(2), 1鈥�16. doi: 10.18261/ntu.5.2.3

听

听