Â鶹Éç

Debatten om FN:s klimatmöten har blivit allt intensivare under de senaste åren. Förhandlingarna har bland annat kritiserats för att vara långsamma, alltför beroende av konsensus och öppna för stort inflytande från olika särintressen.

– Det finns många förslag på hur processen skulle kunna förändras. Däremot har det saknats systematisk kunskap om vad de personer som faktiskt deltar i förhandlingarna tycker, säger Faradj Koliev som är docent på Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

I en ny studie undersöker han tillsammans med professor Björn-Ola Linnér och docent Naghmeh Nasiritousi, båda vid Tema Miljöförändring och Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet och doktor Alexandra Buylova vid Utrikespolitiska institutet, vilka förändringar som statliga delegater och observatörer vill se i det internationella klimatsamarbetet.

– Debatten om FN:s klimatförhandlingar handlar ofta om vilka reformer som vore önskvärda. Vår studie visar i stället vilka reformer som faktiskt kan samla stöd bland deltagare i klimatförhandlingarna från olika delar av världen, vilket är särskilt viktigt i en tid av ökade geopolitiska spänningar, säger Björn-Ola Linnér.

Deltagare vid COP29 svarade

COP29

Studien bygger på ett enkätexperiment med statliga delegater och observatörer som deltog vid COP29 i Baku i november 2024. Observatörerna representerade olika typer av icke-statliga aktörer.

– Det här är den första studien som systematiskt undersöker inställningen till olika förändringar bland personer som själva deltar i FN:s klimatförhandlingar, säger Faradj Koliev.

Det finns en rad förslag pÃ¥ hur man kan reformera FN:s klimatförhandlingar, men en reform kräver bred uppslutning av länder. Den här studien är den första av sitt slag som mäter preferenser bland länder och icke-statliga aktörer för att visa vilka förslag som kan samla bred enighet, konstaterar Naghmeh Nasiritousi.Ìý

Vill se större fokus på genomförande

Ett av de tydligaste resultaten är att deltagarna vill se mindre fokus på nya klimatöverenskommelser och större fokus på att genomföra de åtaganden som redan har beslutats.

– Det som förenar många av deltagarna är viljan att stärka uppföljningen av klimatåtaganden och lägga större fokus på genomförande. Där ser vi den tydligaste gemensamma nämnaren för hur klimatförhandlingarna kan börja reformeras, säger Björn-Ola Linnér.

Studien visar också ett starkt stöd för ökad transparens.

– Det kan handla om att tydligare följa hur länder lever upp till sina löften och att göra information om genomförandet mer tillgänglig, säger Faradj Koliev.

Många av deltagarna är även öppna för att förändra hur beslut fattas under klimatmötena. Ett alternativ som, enligt studien, får stöd av deltagarna är att behålla konsensus i de viktigaste frågorna, men använda majoritetsomröstningar i andra frågor. En sådan modell skulle kunna göra det lättare att fatta beslut utan att helt överge principen om konsensus.

Olika syn på representation och inflytande

Samtidigt visar studien tydliga skillnader mellan statliga delegater och icke-statliga aktörer. Skillnaderna gäller framför allt synen på vilka grupper som bör vara representerade och hur stort inflytande olika aktörer ska ha i förhandlingarna. Resultaten visar därmed att det finns ett brett stöd för vissa förändringar, men också frågor där deltagarnas intressen och perspektiv går isär.

Mer om studien

Studien Reform preferences of key actors in the UNFCCC process är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.Ìý.Ìý