Mari Koppanen, som tidigare studerat klÀddesign i Finland, har valt att göra en trÀmöbelkollektion som riktar sig till unga vuxna som flyttar hemifrÄn.
- Möblerna ska vara mobila och lÀtta att ta med om man flyttar, och de ska vara kompakta och multifunktionella.
I en annan lokal arbetar studenterna som studerar möbelsnickeri. Olle Rosenquist har som examensarbete valt att undersöka hur han sjÀlv, och andra, upplever och ser pÄ hantverk.
- Jag ifrÄgasÀtter varför det ses som positivt att saker Àr handgjorda med tanke pÄ hur avancerad teknik vi har inom möbelsnickeri. Om det finns nÄgot mervÀrde i att nÄgot Àr tillverkat av en mÀnniska och inte en automatiserad robot, sÀger han.
Experimentet gÄr ut pÄ att han tillverkar en möbel pÄ tvÄ olika sÀtt. En snickras effektivt och snabbt utan sÄ mycket reflektion. Vid tillverkningen av den andra möbeln tar han sig mer tid till att tÀnka kring vad han gör, och hur han gör det. PÄ det följer en enkÀtundersökning om hur de fÀrdiga möblerna uppfattas.
- Min tes Àr att det finns ett vÀrde i att hantverkaren Àr synlig i produkten. Att det skapar en vill-ha-kÀnsla mer Àn en icke-mÀnsklig produkt, sÀger han.
Vad som hÀnder efter examen hÄller Olle Rosenquist öppet.
- Jag vet snarare vad jag inte vill göra, och det Àr att stÄ pÄ ett specialsnickeri, som kanske skulle vara den enklaste vÀgen att gÄ. Det kan handla om att man till exempel bygger kök , eller större butiksinredningar. Jag Àr mer inne pÄ konsthantverk som till exempel keramik, sÀger han.
Mari Koppanen har dock en tydlig plan.
- Jag ska gÄ masterutbildning i Oslo. Sedan kan jag tÀnka mig att jobba nÄgra Är för nÄgon och formge möbler, och senare om det kÀnns bra, designa möbler i mitt eget namn.
- A designer never sleeps, sÀger hon.
