â Du kommer aldrig ifrĂ„n störningar helt nĂ€r det gĂ€ller byggprojekt i stĂ€der. Men vi vill gĂ€rna minimera dess pĂ„verkan, sĂ€ger Anna Fredriksson, professor i bygglogistik vid Linköpings universitet, Âé¶čÉç, som lett arbetet med antologin Den störningsfria staden: En antologi om bygglogistik, stads- och trafikplanering.
I boken beskriver forskare frĂ„n Âé¶čÉç, forskningsinstituten Statens vĂ€g- och transportforskningsinstitut VTI och Rise, sina samlade erfarenheter frĂ„n forskningsprojekten Störningsfri stad och Störningsfri stad 2.0. Projekten har undersökt störningar i samband med byggnation i stĂ€der â ett problem som förutspĂ„s öka i omfattning de kommande Ă„ren â och hur de gĂ„r att lösa.
Ăkningen i störningar beror i huvudsak pĂ„ en ökande urbanisering i sĂ„vĂ€l Sverige som andra delar av vĂ€rlden som krĂ€ver nybyggnationer av hus och större investeringar i infrastruktur som vĂ€gar, vatten och avlopp i stĂ€derna. Men enligt forskarna finns ofta stora brister i koordineringen av byggprojekten.
â Ingen har en överblick över alla samtidiga projekt i en stad. Utan varje projekt Ă€r en liten ö och dĂ„ gör byggbolagen sĂ„ gott de kan utifrĂ„n den lilla ön. Problemet uppstĂ„r nĂ€r du har vĂ€ldigt mĂ„nga öar jĂ€mte varandra med mĂ„nga olika byggbolag, sĂ€ger Anna Fredriksson.
TĂ€ta planeringsgapet
Hon menar att det ofta leder till mĂ„nga parallella avstĂ€ngningar som ibland kan dela av en hel stad. Ett exempel som Anna Fredriksson lyfter fram Ă€r bygget av jĂ€rnvĂ€gsförbindelsen VĂ€stlĂ€nken under Göteborgs innerstad. Forskarna kallar det för âplaneringsgapetâ dĂ€r tillgĂ€ngligheten för stadens invĂ„nare faller mellan stolarna pĂ„ grund av otydlig ansvarsfördelning, brister i organisationen och alltför optimistisk tidsplanering. Det leder till ad hoc lösningar av de enskilda byggbolagen som inte ser till helheten.
â Ta ett megaprojekt som OstlĂ€nken som kommer att pĂ„gĂ„ lĂ€nge. DĂ„ har alla aktörer en önskan om att ha en fungerande stad samtidigt som de kan ha en effektiv framdrift i sitt projekt. DĂ€r kommer det att bli ett antal avvĂ€gningar mellan hur mycket avstĂ€ngningar projektet kan göra och tillgĂ€ngligheten, sĂ€ger Anna Fredriksson.
Inom OstlÀnken, en ny jÀrnvÀg mellan JÀrna och Linköping, kommer flera aktörer bli inblandade nÀr det gÀller nya stationsomrÄden i bland annat Linköping, Norrköping och Nyköping.
â Kommunen behöver förstĂ„ Trafikverkets planer och Trafikverket mĂ„ste förstĂ„ kommunens planer. Men det svĂ„ra Ă€r att man frĂ„n kommunens sida vill passa pĂ„ att bygga ut omrĂ„dena runtomkring jĂ€rnvĂ€gsstationen samtidigt dĂ„ man gĂ€rna vill ha bostĂ€der i anslutning till nya jĂ€rnvĂ€gen, sĂ€ger Anna Fredriksson.
Digitala planeringsverktyg
För att underlĂ€tta kommunens överblick och samordning mellan olika projekt inom en stad har forskarna utvecklat avancerade simuleringar och visualiseringar av byggtransporter. Bland annat gĂ„r det att identifiera ett antal âhot spotsâ i en stad som Ă€r extra kĂ€nsliga för störningar och krĂ€ver extra varsam planering.
Forskargruppen har redan pÄbörjat nÀsta projekt, Störningsfri stad 3.0, dÀr de bland annat visar hur den 3D-printade digitala tvillingen av Norrköping kan nyttjas för att planera trafik under byggtid. Det kan vara anvÀndbart för bÄde medborgare som vill veta hur de ska ta sig fram i vardagen och för kommunens professionella planerare som ansvarar för överblicken.
â Kommunikation Ă€r en supercentral del för att kunna förmedla till exempel trafikomledningar pĂ„ ett bra sĂ€tt. Men har du inget vettigt att förmedla sĂ„ spelar det ingen roll hur bra du sĂ€ger det, sĂ€ger Anna Fredriksson.
Forskningsprojekten har gjorts i samverkan med Norrköpings och Linköpings kommuner.
Bok: , Redaktörer: Anna Fredriksson, Linnea Eriksson, Niklas Rönnberg, Linköping University Electronic Press, 2025. DOI: 10.3384/9789181180954. ISBN 978-91-8118-094-7 (Tryckt), ISBN 978-91-8118-095-4 (PDF).
