麻豆社

Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Centrum f枚r praktisk kunskap p氓 S枚dert枚rns h枚gskola levandeg枚r Aristoteles arv. Hon menar att vi har honom i v氓ra kroppar oavsett om vi vill det eller inte. Hon ber盲ttar om tre kunskapsbegrepp: Episteme, techne, fronesis:

• Episteme - g盲ller f枚r alla alltid och 枚verallt. Vattnet kokar vid en specifik grad oavsett hudf盲rg, l盲ngd eller sexualitet.
• Techne 鈥� anv盲nds n盲r vi ska skapa eller producera n氓got. Baka ett br枚d eller bygga ett hus. Den sitter ocks氓 i kroppar. S盲tta dropp 鈥� den som f氓tt in snitsen s盲tter in p氓 ett bra s盲tt medan den ovana 盲r klumpig och hittar inte riktigt k盲rlet.
• Fronesis 鈥� kunskap som g盲ller h盲r och just nu. Situationsbaserad kunskap. Den h盲r kunskapen kan vi inte l盲sa oss till i en manual utan det sitter i kroppen via erfarenheter. Den beh枚ver vi vara r盲dda om och v盲rna om.

Hon lyfter 盲ven vikten av omd枚meskunskap 鈥� vi 盲r alla levande varelser. Det finns mer 盲n det jag ser i en annan m盲nniska. F枚r att f氓 ett m枚te framg氓ngsrikt beh枚ver jag se mina kollegor p氓 det s盲ttet och f氓 m枚tet att v盲cka k盲nslor och engagemang.

Professionella rummet

Om vi arbetar efter en f盲rdig manual som vill att alla ska vara likadana blir vi l氓sta och f氓r lite handlingsutrymme. Det g盲ller att skapa olika professionella rum med olika syns盲tt men d盲r det finns tydliga v盲ggar till rummet 鈥� v盲ggar som alltid 盲r under f枚rhandling. Vi 盲r idag usla p氓 att ta vara p氓 olikheter.

贵枚谤别濒盲蝉补谤别

Keynote Jonna Bornemark, professor i filosofi vid centrum f枚r praktisk kunskap p氓 S枚dert枚rns h枚gskola.

Hur skulle du beskriva n氓gon du tycker v盲ldigt mycket om med ett adjektiv? S氓 b枚rjar f枚redraget om personlighet i arbetslivet. Fr氓n publiken kommer ord som stark, k盲rleksfull, v盲nlig, omt盲nksam och smart. Det har visat sig finnas 18 000 adjektiv f枚r att beskriva m盲nniskor och vi f枚ds med den personlighet som vi har.

F枚r att f枚rst氓 en persons drivkrafter och beteenden ber盲ttade forskaren Sofia Sj枚berg om den femfaktormodell (FFT) som kan anv盲ndas:

• 惭氓濒尘别诲惫别迟别苍丑别迟
• Sympatiskhet
• K盲nslom盲ssig instabilitet
• 脰辫辫别苍丑别迟
• Extraversion (ut氓triktning, energi och sp盲nningss枚kande).

Det h盲r 盲r fem faktorer som integrerar med varandra hela tiden. En introvert kan vara extrovert vice versa men det kr盲ver mer energi och anstr盲ngning. Introverta kan bete sig extrovert men f枚redrar det inte. Vissa av en persons egenskaper kan vi se mycket l盲tt medan andra 盲r sv氓rare att bed枚ma, exempelvis psykisk oh盲lsa.

Hur 盲r b盲sta s盲ttet att bed枚ma n氓gon annans personlighet?

• 贵谤氓驳辞谤
• Referenser (observerandet)
• Sj盲lvrapporterade personlighetstest

Men den som 盲r b盲st p氓 att se och beskriva din personlighet 盲r den person som du lever tillsammans med under l氓ng tid. Det har 盲ven visat sig ge goda resultat att l氓ta en robot st盲lla fr氓gor. Den har n盲mligen inga f枚rutfattade meningar, tolkar in och blir aldrig tr枚tt.

Visste du att:

Genomsnittlig 68 procent 盲r sv氓rt att s盲ga om personen 盲r introvert eller extrovert.

贵枚谤别濒盲蝉补谤别

Sofia Sj枚berg, Anders Sj枚berg, Sara Henrysson Eldvall. Stockholms universitet

Det finns en brist i kompetensf枚rs枚rjning d盲r arbetsgivare beh枚ver arbetskraft men r盲tt kompetens saknas. I det h盲r sp氓ret lyfter forskarna vikten av att blicka in氓t och utveckla medarbetare som redan finns p氓 plats och skapa m枚jlighet f枚r kompetensf枚rst盲rkning av medarbetare.

L盲rande 盲r viktigt f枚r alla arbetsplatser och har flera f枚rdelar f枚r s氓 v盲l anst盲llda som f枚r organisationen. Det kan leda till 枚kad trivsel, utveckling, 枚kad anst盲llningsbarhet, kan ske p氓 olika s盲tt som exempelvis individuellt l盲rande, gruppbaserat l盲rande och

organisatorisk l盲rande. Kompetensutveckling 盲r bara en mindre del i l盲rande. Skapa mer integrerade strategier f枚r l盲rande. Viktigt att uppmuntra och st枚tta men ocks氓 utmana och konfrontera medarbetare som inte vill l盲ra sig.

Det finns tre olika typer av l盲rande:

1. Planerade aktiviteter 鈥� ex. kurser, konferenser.
2. Delvis planerade 鈥� ex. g氓 bredvid en annan kollega.
3. Spontana aktiviteter 鈥� ex. feedback, improvisation.

S盲tta rutiner f枚r hur det funkar s氓 fler f氓r m枚jlighet. Passet avslutades med en bikupa f枚r att se hur l盲randet ser ut p氓 den egna arbetsplatsen.

贵枚谤别濒盲蝉补谤别

Andreas Wallo, bitr盲dande professor vid Avdelningen f枚r pedagogik och sociologi; Daniel Lundqvist, universitetslektor vid Avdelningen f枚r pedagogik och sociologi; Cathrine Reineholm, universitetslektor vid Avdelningen f枚r pedagogik och sociologi; Per-Erik Ellstr枚m, professor emeritus vid Avdelningen f枚r pedagogik och sociologi, Link枚pings universitet.

Forskningen visar att det inte 盲r n氓gon st枚rre skillnad fr氓n det traditionella ledandet men att det idag sker med annan teknik och under andra former. Det handlar fortfarande om att leda medarbetare s氓 m氓len n氓s och med 枚msesidig tillit. Det 盲r 盲ven viktigt att ha en balansg氓ng mellan:

• Synlighet och integritet
• Tillit och kontroll
• Kollektiv och individ
  
  

Sex styrkor som chef:

1. Sprida information och kommunicera.
2. Styra och s盲tta gr盲nser, feedback, begr盲nsa och avgr盲nsa.
3. Sl盲ppa p氓 tyglarna och involvera.
4. St枚tta och visa empati.
5. S盲tta v盲rde p氓 och sanktionera. Ta pauser och inte skicka mail efter arbetstid.
6. Situationsanpassa och h氓lla samman.

Vill du vara med?

Nytt projekt 鈥� chefers ledarskap i det 鈥漬ya normala鈥� 鈥� fr盲mjande av medarbetares v盲lbefinnande och arbetsprestationer vid hybridarbete. Syftet 盲r att studera ledarskapets betydelse f枚r medarbetares v盲lbefinnande och arbetsprestationer vid hybridarbete (dvs n盲r arbetet kan genomf枚ras b氓de p氓 plats i ordinarie verksamhet och p氓 distans genom tekniska hj盲lpmedel. Start v氓ren 2023.

Intresserad av att delta? Kontakta Daniel Lundquist (daniel.lundqvist@liu.se) eller Cathrine Reineholm (cathrine.reineholm@liu.se).

贵枚谤别濒盲蝉补谤别

Daniel Lundqvist, universitetslektor vid Avdelningen f枚r pedagogik och sociologi; Cathrine Reineholm, universitetslektor vid Avdelningen f枚r pedagogik och sociologi, Link枚pings universitet.

Doktorandprojekt 鈥� orsaksbaserad styrning om konsten att undvika 枚ver och understyrning

Styrning mot b盲ttre resultat leder ofta till f枚rs盲mringar. Vi beh枚ver se varf枚r det inte blir som det 盲r t盲nkt. Otillfredsst盲llande utfall i systematiskt f枚rb盲ttringsarbete inom vardaglig probleml枚sning.

Magdalena Smeds ber盲ttade att vi ofta pratar om best practise 鈥� men vi beh枚ver prata om varf枚r vi inte lyckas. F枚r盲ndring 盲r bra! Men vi beh枚ver fundera p氓 vilka bollar som 盲r v盲rda att springa p氓. Idag har vi mer avancerade arbetsuppgifter och det 盲r viktigt att vi l盲gger tiden p氓 det som ger bra resultat 鈥� s枚k f枚rb盲ttring men hitta ett f枚rh氓llningss盲tt till det.

Psykologin visar att vi agerar starkt p氓 h盲ndelser d盲r vi inte ser ett behov av f枚r盲ndring. Det finns inom oss och vi beh枚ver hitta ett s盲tt s氓 vi agerar p氓 r盲tt saker. Tolka allt som extrempunkter och att allt 盲r d氓ligt. Variationen som vi ser att man tittar 枚ver tid 盲r det ett f枚rv盲ntat och normalt utfall.

Traditionella definitioner

脰惫别谤蝉迟测谤苍颈苍驳: vi agerar f枚r ofta och f枚r mycket 鈥� vi 枚verreagerar 盲ven n盲r vi inte har data. 脜tg盲rd p氓 ett upplevt problem och som leder till f枚rs盲mring.

Understyrning: agerar inte n盲r vi borde agera. Utebliven 氓tg盲rd p氓 ett problem som blir till en bristf盲llig process.

碍耻苍诲氓迟别谤办辞辫辫濒颈苍驳 鈥� leda till 枚kad 枚verstyrning? Mer feedback och mer personifierade svar idag. N氓gon kan k盲nna sig f枚rbisedd eftersom 盲renden beh枚ver prioriteras. Tendensen i samh盲llet 盲r att vi st盲ller h枚ga krav och f枚rv盲ntar oss mer 鈥� vilket p氓 sikt kan leda till mer 枚verstyrning.

Motst氓 insikten p氓 enskilda h盲ndelser 鈥� 盲r det signal eller brus? D氓liga utfall kan komma 盲ven fr氓n bra processer. Ifr氓gas盲tta om det inte genererar bra resultat.

Ta del av Magdalenas avhandling:

贵枚谤别濒盲蝉补谤别

Magdalena Smeds, universitetslektor vid Avdelningen logistik- och kvalitetsutveckling, Link枚pings universitet.

Kompetenskunskap i praktisk tillämpning?

Kompetens är en förmåga en individ använder för att handla framgångsrikt i en viss situation. Vi kan inte definiera kompetens om vi inte vet när den ska användas. Kompetens är ett flummigt koncept om vi inte kopplar det till det som ska göras.

Jason Martin lyfter även modellen ”POCA” vilket består av:

• Plan
• Do
• Check/study
• Act

För att kunna göra kompetenta handlingar behöver det finnas ett handlingsutrymme. Hur mycket kan jag påverka och styra? Kan jag styra över uppgift och situation?

Det finns även formell kompetens. Du kan visa upp att du har ett körkort men du behöver ändå inte vara kompetent nog att köra på en högtrafikerad väg i snöstorm.

Nästa steg är inte med i avhandlingen men som man kan testa praktisk tillämpning i kompetenskunskap: Kompetenskrav på olika roller med rollansvar. Grundläggande, befäst och avancerad nivå. Jobba matrisorienterat.

Föreläsare

Jason Martin, universitetslektor vid Avdelningen logistik- och kvalitetsutveckling, Linköpings universitet.

När en forskare startar ett företag

Vad händer med de företag där det är en forskare som har startat företaget? Linus Brunnström menar att forskare ofta ses som en ”annorlunda person” i företagsvärlden. Det finns förstås forskare som har entreprenörsegenskaper, men oftast är deras idéer omogna. Forskarna är vanligen mer intresserade av att förbättra sin position inom akademin – i stället för att tjäna pengar – som ofta är det som driver dem som startar upp lyckade företag.

Svenska forskare är positiva till att vara entreprenörer, något som är rätt unikt för Sverige. De har en positiv attityd till entreprenör och kommersialisera idéer. Men de tar ofta lång tid på sig att bli klar med sin idé, de fastnar i detaljer och har ständigt en tanke om att ”detta kan bli ännu bättre”. Deras motivation att bli en entreprenör är inte så hög, de oroar sig för kostnader och den osäkerhet som finns som egenföretagare, de trivs bättre med en trygg anställning och inkomst.

Men forskare behöver inte skrota sina idéer, i stället kan de:

• Låta studenter driva deras företag
• Låta studenter utvärdera deras idé
• Sälja sin idé
• Ge bort sin idé gratis – men gratis är inte värt nåt – så det kanske inte är så lyckosamt.

Ta hjälp av en inkubator

Målet för en inkubator är att förvandla ett projekt till ett företag där man skapar inkomst och arbetstillfällen – skapa ett företag helt enkelt! Om ett företag skapas eller om man blir uppköpt, betyder det att man har lyckats.

Det är inte så troligt att inkubatorn är en forskare, men det har visat sig att projekt har större möjlighet att lyckas om forskare ingår i arbetsgruppen:

”Det finns en vits att ha med forskare när man ska starta ett företag, för de företagen brukar hålla en hög kvalité. Forskarens närvaro spiller även över på de andra deltagarna, så de gör ett bättre arbete. Däremot blir inte en forskare bättre av att ha flera forskare kring sig.”

Föreläsare

Linus Brunnström, forskare vid Göteborgs universitet.

Det krävs mycket resurser för att starta ett företag

Vi behöver bli bättre på att återanvända resurser och material? Hur kan vi göra det? Jo genom cirkulär ekonomi, alltså vi behöver skapa företag och affärsmodeller som använder resurser mer effektivt. Vi behöver bli bättre på att återanvända. Inte bara tekniska produkter utan även annat. Avfall kan tillexempel bli biogas.

Men cirkulär ekonomi kan även handla om att återanvända en idé, en inkubator eller policy till ett nytt företag. Och det här har Dzamila Bienkowska, universitetslektor vid Avdelningen projekt, innovationer och entreprenörskap och Wisdom Kanda, niversitetslektor vid Avdelningen industriell miljöteknik, undersökt via intervjuer. De har undersökt vilka utmaningar som finns hos startups för att få till cirkulär ekonomi.

Innovativa idéer

De gav även exempel på befintliga affärsidéer som bygger på cirkulärt tänk:

• Kosmetik kan göras av kaffesump.
• Leasa din cykel. Använd den när du behöver utan att äga den, service ingår.
• Hyr kläder i stället för att köpa.
• Skicka in din kartong som du fått när du handlat på postorder så den kan återanvändas.
• Tillverka öl på rester av bröd.

Föreläsare

Vill du veta mer, kontakta Dzamila Bienkowska, universitetslektor vid Avdelningen projekt, innovationer och entreprenörskap och Wisdom Kanda, universitetslektor vid Avdelningen industriell miljöteknik, Linköpings universitet.

Verksamhetsutveckling och innovation p氓 sin arbetsplats

I denna strimma presenterades erfarenheter fr氓n olika forskningsprojekt om innovationsarbete och l盲rande p氓 arbetsplatser i olika verksamheter. Deltagarna diskuterade flitigt kring fallgropar och utmaningar som uppst氓r under innovationsarbete.

S氓 l盲t det efter eftermiddagens diskussion...

Att utse 补尘产补蝉蝉补诲枚谤别谤 盲r ett s盲tt att f氓 in medarbetarna, involvera dem i verksamheten. N盲r de sedan 氓terkommer till sin arbetsgrupp kan de avdramatisera det som ska ske. En ambassad枚r kan skapa n盲rhet mellan ledning och verksamhet.

Syfte, vision och m氓l f枚r verksamheten m氓ste h盲nga ihop. Det kan skapa legitimitet f枚r verksamheten. Jobba med tydlighet och begriplighet 鈥� hur 盲r detta relevant f枚r mig i mitt arbete? Vad 盲r en innovation? Och n盲r vi inte ens vet vad det 盲r, hur ska vi d氓 kunna f氓 ut det i en organisation?

Ledning och medarbetare har inte samsyn. Str盲var vi 氓t samma m氓l? Vi 盲r os盲kra p氓 om innovationen 盲r en framg氓ngsfaktor. Eller 盲r det n氓got som betyder mer f枚r n氓gon annan? Vi beh枚ver mer tid f枚r att f氓 vara med i processen.

Delaktighet, f枚rankring och innovation, s氓 att alla 盲r med p氓 t氓get. Varf枚r g枚r vi det h盲r? Vems 盲r behovet? N盲r n氓got ska utf枚ras, ge resurser till dom som tror p氓 id茅n. Ge goda exempel! Visa upp innovationen som sker 鈥漰氓 golvet鈥�.

Vi 盲r mitt inne i en fallgrop. Vi beh枚ver ha struktur och f枚rst氓 syftet. Det 盲r s氓 mycket som hamnar i mitt kn盲, 鈥滵u har en deadline, fixa det!鈥� I v氓r grupp k盲nner vi att man hinner inte andas och d氓 hinner man inte st枚tta medarbetarna p氓 ett bra s盲tt. Det 盲r f枚r m氓nga uppgifter ska implementeras samtidigt. Vi k盲nner oss inte delaktiga, f氓r bara en uppgift och vi f枚rst氓r inte alltid m氓let. Det skulle vara b盲ttre om vi fick vara med och utforma uppgiften.

Tillit och transparangs! Det ska inte finna dolda agendor 鈥� inte ens en k盲nsla av en dold agenda. Nu har vi det h盲r problemet! Och hur l枚ser vi det? Vi vill l枚sa det tillsammans. Om ledningen l枚ser det, s氓 har vi inte kontroll!

Otydliga roller kan ocks氓 vara en framg氓ng. D氓 kan alla komma med id茅er. Men i s氓 fall beh枚ver organisationen st枚dja det arbetss盲ttet. I en s氓dan organisation f枚rv盲ntas alla vara aktiva.

贵枚谤别濒盲蝉补谤别

Maria Gustavsson, professor vid Avdelningen f枚r pedagogik och sociologi; Anna Fogelberg Eriksson, universitetslektor vid Avdelningen f枚r pedagogik och sociologi; Peter Nilsson, universitetslektor vid Avdelningen f枚r pedagogik och sociologi; Agneta Halvarsson Lundqvist, universitetslektor vid Avdelningen f枚r pedagogik och sociologi och Linda Lidman, doktorand vid Avdelningen f枚r pedagogik och sociologi, Link枚pings universitet.

En h氓llbar fabrik

Om jag vill bygga en h氓llbar fabrik, hur g枚r jag d氓? Hur g枚r jag r盲tt fr氓n b枚rjan? Hur designar jag? Polarbr枚d s氓g chansen efter sin brand, de ville bygga n氓got som 盲r h氓llbart f枚r framtiden. N氓got som skulle kunna bli en konceptmodell.

Att t盲nka r盲tt f枚r framtiden

Man beh枚ver ta reda p氓 vilka kompetenser som beh枚vs och vad man beh枚ver ta h盲nsyn till f枚r att t盲nka h氓llbarhet p氓 sikt. Covid fick oss att inse hur m氓nga risker som finns, hur tar vi h盲nsyn till nya risker? Vi beh枚ver 盲ndra produktdesignen f枚r att minska beroende av batterier, eftersom Europa k枚per mycket batterier fr氓n Asien (och det var sv氓rt under pandemin).

Jobba med flera processer samtidigt

N盲r man bygger upp ett nytt f枚retag s氓 m氓ste man jobba parallellt med flera processer. 鈥滿an bygger bron samtidigt som man springer p氓 den鈥�. Man beh枚ver hitta r盲tt personal, 盲ven f枚r kommande delar i processen, l盲gga ambitionsniv氓n p氓 en lagom h枚jd och skapa system f枚r 氓teranv盲ndning, samtidigt som man ska minska utsl盲ppen samt skapa bra arbetsmilj枚. T盲nka att 鈥滵en enas skr盲p blir en till n氓gon annans aff盲r鈥� Ju tidigare man b枚rjar samarbeta 枚ver gr盲nser desto enklare g氓r det att skapa h氓llbara l枚sningar.

贵枚谤别濒盲蝉补谤别

Ulrika Harlin, forskare vid RISE.

Vi får lära oss att en operatör behöver ha många egenskaper – superstark – virtuell – hälsosam – smart (inom kommunikation) – samverka – social – analytisk... Det kan förstås vara olika personer, men varför inte en och samma?

Vi kan inte stoppa 4.0 samtidigt men vi kan väcka intresse för 5.0

Industri 4.0 är ett faktum, men vi är på väg in i industri 5.0. Kommer det att skapa goda arbeten? Det nya bygger på digitalisering, arbetsmiljön är viktig, det gröna är ”mest prat”.

Det finns faror. En ökad automatisering kan sänka behovet av arbetskraft. Landsbygden avfolkas, det krävs nya kompetenser, könsmönster kommer att förändras. Men hur skapar vi den framtid som vi vill ha inom industrin?

Hur blir arbetsmiljön i framtidens industri?

• En fara: vi jobbar digitalt, är alltid tillgängliga, när tar arbetsdagen slut?
• En fördel: du kan flytta till Hawaii, skriva poesi – bara du gör det du ska, har uppkoppling och är nykter när larmet går.

För att skapa en bra framtida arbetsmiljö behöver vi ta tillvara det vi lärde oss av digitalisering under pandemin, men mycket jobb återstår. Det saknas kompetens och därför behöver vi väcka intresse och skapa en yrkesstolthet.

Föreläsare

Jan Johansson, professor i Industriell produktionsmiljö vid avdelningen för arbetsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet.

"Hållbarhet kan uppfattas som svårt – men jag ser möjligheter. Vi kommer inte kunna fortsätta att förbruka i den takt vi gör…" Olof Hjelm visar en bild på en kurva där befolkningen sakta stiger, men skalan över vår förbrukning av olika material pekar kraftigt uppåt. Inte ens plasten har planat ut, fast det känns som att den borde gjort det.

Använd resurser rätt

Grön omställning handlar om resurser och att vi behöver använda dem på ett annat sätt. Han trycker på att grön omställning handlar om annat än klimat – annat än el – annat än fossilfri el. Man behöver plocka ner det på företagsnivå: Företagen har ett ansvar, men också en möjlighet – att skapa något som ger ett värde över lång tid.

Det handlar om teknik (den som producerar), men även infrastruktur (väg och järnväg), marknaden (det finns ingen efterfrågan för nya innovativa produkter...) finns ingen efterfrågan… skapa den då! (ingen behövde en smartphone innan den fanns, men nu...).

Vem ska göra det, vem vill?

Grön omställning kräver ledarskap, politik – företag, myndighet, individ – vi behöver alla bli bättre på att vara strategiska, taktiska och att vara operativa (göra grejerna).

Det behövs en arena för grön omställning. Det är många som redan jobbar så, men vet man om varandra? Det behövs någon eller något sammanhang som knyter ihop dem, få dem att prata med varandra. Små och mellanstora företag vill ha hjälp – och det finns massor som vill hjälpa. Men hur når de varandra?

Föreläsare

Under efterföljande paneldiskussion med Agneta Halvarsson Lundqvist, universitetslektor vid Avdelningen för pedagogik och sociologi, 麻豆社; Olof Hjelm, professor vid Avdelningen industriell miljöteknik, 麻豆社 och Jörgen Eklund, professor emeritus vid KTH tillsammans med Malin Johansson, projektledare från RISE och det nybeviljade programmet ”Omställningslyftet", framkom bland annat:

Det är en stor skillnad på viljan att lägga in pengar i hållbar utveckling beroende på vilken typ av ägarstruktur företaget har. Vissa behöver sex år på sig, andra säger att det här är ju en hållbar investering så jag satsar direkt.

Vi behöver hjälpa varandra, det är ett hot för vår civilisation. Men vi hamnar ständigt i konflikter mellan tillväxt och grön utveckling – vi behöver klara både och! Det är svårt att beskriva möjligheterna med den gröna utvecklingen.

Ställer man ”rätt frågor” så kommer företagen att förstå och vilja förändra.

Företagen är extremt snabba, långsiktiga och innovativa – tyvärr är politikerna inte lika snabba.

Kompetensförsörjning är det största problemet. Fler roller i yrkeslivet behöver förstå att hållbarhet ingår även i deras ämnesområde. Ekonomi tillexempel. Ekonomerna behöver ett kompetenslyft inom befintlig personal. Det krävs enormt stora insatser!