Âé¶čÉç Humanities har som uppdrag att samordna, utveckla och synliggöra forskning inom humaniora och samhĂ€llsvetenskap. Genom att arbeta över institutions- och Ă€mnesgrĂ€nser skapar forumet förutsĂ€ttningar för innovativ och tvĂ€rvetenskaplig forskning om kultur och samhĂ€lle.Ìę
Sedan Ă„rsskiftet Ă€r det Erik Gustavsson, universitetslektor och docent vid avdelningen för filosofi och tillĂ€mpad etik (FTE), som leder arbetet. Han vill att Âé¶čÉç Humanities ska vara en samlande kraft bĂ„de inom och utanför universitetet â ett forum som bĂ„de stödjer forskning och utbildning, samtidigt som det skapar nya möten mellan discipliner.
â Ambitionen Ă€r att vara en samlande funktion och att bygga vidare pĂ„ strukturer som redan finns. Det hĂ€nder vĂ€ldigt mycket bra pĂ„ universitetet som vi ibland inte riktigt kĂ€nner till, sĂ€ger Erik Gustavsson.
Bygga broar mellan discipliner
En central del i uppdraget Ă€r att utveckla samarbeten över fakultetsgrĂ€nser. Genom sin bakgrund inom tillĂ€mpad etik med fokus pĂ„ medicinsk etik har Erik Gustavsson lĂ„ng erfarenhet av tvĂ€rvetenskapligt arbete, nĂ„got han ser som en viktig resurs i rollen.Ìę
â FrĂ„gor som forskningsetik och vetenskapsteori Ă€r relevanta för alla discipliner. Men dĂ€r tror jag att humaniora kan bidra Ă€nnu mer, sĂ€ger han.
Âé¶čÉç Humanities arbetar redan brett â frĂ„n att stödja forskningssamarbeten och initiera forskarutbildningskurser till att arrangera förelĂ€sningar, diskussioner och samarbeten med externa aktörer som museer och bibliotek.Ìę
Marcus Nyenger
Ìę
Flera initiativ under Ă„ret
Under hösten 2026 planeras flera aktiviteter som speglar ambitionen att utveckla verksamheten. Bland annat anordnas ett lunchevenemang i Lövverket i Studenthuset pĂ„ Campus Valla, 14 oktober, i nĂ€ra samarbete med nationella tankesmedjan Humtank dĂ€r Johanna Vernqvist Ă€r Âé¶čÉç:s representant. DĂ„ kommer KTH:s representant i Humtank, Erik Isberg, att presentera delar av En forskningspolitik för humaniora: Humtanks rapport 2026 om forskningsfinansiering och tvĂ€rvetenskaplighet
Dessutom fortsĂ€tter Madina Tlostanovas etablerade doktorandkurs âReimagining the Humanitiesâ med internationellt deltagande med start i november, och i augusti hĂ„lls â(De)humanization â Philosophical, Historical, and Cultural Perspectivesâ med gĂ€stprofessor David Livingstone Smith med fokus pĂ„ avhumanisering.
Initiativen bygger i stor utstrĂ€ckning vidare pĂ„ redan etablerade strukturer och samarbeten â nĂ„got som Ă€r en medveten strategi.
â Det finns en stor potential i att ta tillvara det som redan görs och göra det mer synligt. DĂ„ kan vi ocksĂ„ skapa nya kopplingar och sammanhang, sĂ€ger Erik Gustavsson.
Vill lyfta humaniora bredare
En annan viktig ambition Ă€r att stĂ€rka humanioras roll bĂ„de internt och externt. Âé¶čÉç Humanities arbetar för att höja statusen för humanistisk forskning och bidra till aktuella samhĂ€llsdebatter, bland annat genom öppna förelĂ€sningar och samarbeten.
För Erik Gustavsson handlar uppdraget ocksÄ om att lyfta blicken och visa humanioras relevans i ett större sammanhang.
â Det Ă€r viktigt att bĂ„de vĂ€rna kĂ€rnan i humanistisk forskning och samtidigt se hur den kan bidra i bredare sammanhang. DĂ€r tror jag att Âé¶čÉç Humanities har en viktig roll att spela, sĂ€ger han
Erik Gustavsson utstrÄlar stor energi inför uppdraget och hans erfarenhet att arbeta över fakultetsgrÀnser Àr ett viktigt verktyg för att lyckas.
â Det kĂ€nns vĂ€ldigt roligt och hedrande att fĂ„ frĂ„gan. Förhoppningen Ă€r ju att de erfarenheter jag har av att arbeta tvĂ€rvetenskapligt och tillsammans med andra fakulteter ska bidra till att vi kan utveckla verksamheten vidare.
BĂ„de han sjĂ€lv och Johanna Vernqvist Ă€r fĂ€rska i sina roller. Men Erik Gustavsson hĂ„ller fram kollegorna i Âé¶čÉç Humanities, Madina Tlostanova och Mansi Kashatria, som vĂ€ldigt viktiga.
â BĂ„da har ju varit med lĂ€nge och Madina har till exempel haft doktorandkursen under flera Ă„r. De har ju stor erfarenhet av utmaningar i och med att det hĂ€r initiativet kom till nĂ„gon gĂ„ng precis innan pandemin.
