Âé¶¹Éç

11 september 2020

Varför finns det dumma höns? Går det att se hur stressad en person har varit genom att analysera personens hår? Det är två exempel på frågor som avhandlades under förra årets populärvetenskapliga vecka, som arrangerades av Linköpings universitet.

Hanne Løvlie Fotograf: Anna Nilsen
Hanne Lövlie, biträdande professor i etologi, föreläste under förra årets populärvetenskapliga vecka. Föreläsningen spelades in av UR Samtiden.

I oktober är det dags igen: ett brett urval av korta och lärorika föreläsningar kommer att ges för gymnasieelever och allmänhet. Den 20-23 oktober 2020 kommer årets Populärvetenskapliga vecka äga rum. Föreläsningarna livesänds på Âé¶¹Éç-webben, och deltagarna får möjlighet att kunna ställa frågor direkt. Sista anmälningsdag är 30 september.

Yra höns och korkade hönshjärnor heter en föreläsning som spelades in under förra årets populärvetenskapliga vecka. Hanne Løvlie, biträdande professor i etologi, vid Linköpings universitet, förklarar bland annat varför det i huvudtaget finns korkade höns, när evolutionen borde ha selekterat bort de korkade egenskaperna vid det här laget:

– Det finns både smarta höns och korkade höns. Det är som med människor – att det är en variation. Men vad vi har sett är att de individer som är tröglärda på ett sätt inte nödvändigtvis är det på ett annat sätt, och det kan förklara att de tröglärda egenskaperna bibehålls evolutionärt.
Se hela föreläsningen från UR Samtiden (20 min): Yra höns och korkade hönshjärnor

Kan man mäta stress i människors hår?

Tomas Faresjö, professor i samhällsmedicin. Foto Emma Busk WinquistDet berättar Tomas Faresjö, professor isamhällsmedicin, vid Linköpings universitet, om i en föreläsning från förra årets populärvetenskapliga vecka. Han har analyserat hår från 50 kvinnor. Håret skulle vara 24 cm långt, det vill säga ha växt i två år. Varje centimeter avslöjade personens nivåer av hormonet kortisol, månad för månad, två år bakåt i tiden. Forskarna frågade också kvinnorna om livshändelser under de gångna två åren. Det visade sig att förhöjda kortisolnivåer hängde ihop med svåra livshändelser, graviditet eller krävande tidpunkter i karriären.

– Människor klarar stress bra. Men om stressen blir långvarig så får den negativa effekter: till exempel kan immunförsvaret gå ned och då ökar risken att drabbas av allvarlig sjukdom.
Se hela föreläsningen från UR Samtiden(22 min):


Relaterat innehåll

Senaste nytt från Âé¶¹Éç

Svartvitt porträtt av en man.

Han avslöjade Macchiarini – blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.

En man som står framför en blå vägg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

En man i kavaj och skjorta som står på en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.