Âé¶čÉç

29 september 2025

Vilka examinationsformer dominerar vid Linköpings universitet idag, och vilka har blivit utmanade? En ny studie från Didacticum ger en aktuell bild av examinationslandskapet i förändring. Studien, som bygger på en enkät till programansvariga och studierektorer, visar bland annat att traditionella examinationsformer som skriftlig salstentamen, hemtentamen och självständiga arbeten fortfarande dominerar, men att variationen är stor mellan fakulteter, och att förändringar har gjorts till följd av AI.

Tre personer sitter vid ett svart bord, pÄ bordet finns ett dokument och en dator. Fotograf: Julius Norrbom
Fredrik Alm, Linnea Björk Timm och Karin Persson vid Didacticum, högskolepedagogiskt centrum.

Under den senaste femĂ„rsperioden har förutsĂ€ttningarna för examination i hög grad förĂ€ndrats. Först kom pandemin med ökat antal distansexaminationer som följd, och dĂ€refter introducerades generativ AI, vilket medförde kraftigt Ă€ndrade förutsĂ€ttningar för flera examinationsformer. De snabba svĂ€ngningarna vĂ€ckte frĂ„gor om hur de pĂ„verkat examinering vid vĂ„rt lĂ€rosĂ€te och vilka de frĂ€msta utmaningarna Ă€r kring examinationer idag, menar trion frĂ„n Didacticum, Âé¶čÉç:s högskolepedagogiska centrum, som ligger bakom kartlĂ€ggningen.

Genom det nationella examinationsnĂ€tverket (NEHU), dĂ€r Âé¶čÉç ingĂ„r, har Fredrik Alm, Karin Persson och Linnea Björk Timm fĂ„tt en inblick i andra universitets arbete kring examination. En nyligen genomförd kartlĂ€ggning av examinationsformer vid Uppsala universitet inspirerade dem att studera det aktuella lĂ€get vid Âé¶čÉç.

Examination i en AI-tid

Studien lyfter sÀrskilt fram den pÄverkan som generativ AI har haft pÄ examination de senaste Ären. 59 procent av respondenterna uppger att de har gjort förÀndringar i sina examinationer till följd av AI, exempelvis genom att byta frÄn hemtentamen till salstentamen eller muntlig examination, införa kompletterande moment och genom att tydliggöra riktlinjer för AI-anvÀndning. Studien visar Àven att AI pÄverkar hela examinationsprocessen, frÄn planering och genomförande till evaluering, och aktualiserar dÀrtill frÄgor om rÀttssÀkerhet, bedömningsuppgifters kvalitet och effekter för studenters lÀrande.

Bland de mest framtrÀdande utmaningarna som framkommer i studien Äterfinns svÄrigheter med att konstruera ÀndamÄlsenliga examinationsuppgifter, att kunna sÀkerstÀlla betygsunderlagets Àkthet, tolka och vÀrdera studenters prestationer samt att hantera organisatoriska begrÀnsningar.

Person med vit polotröja tittar in i kameran.
– Ett exempel pĂ„ det Ă€r att inom kurs balansera mellan undervisning och examination, dĂ€r de som svarat pĂ„ enkĂ€ten pekar pĂ„ att en prioritering av det ena innebĂ€r att fĂ„ göra avkall pĂ„ den andra. Det kan handla om att man önskar anvĂ€nda muntliga examinationer eller skrivuppgifter med flera delinlĂ€mningar men bedömer att det blir allt för resurskrĂ€vande i relation till övriga moment i kursen, menar Fredrik Alm, universitetslektor vid IBL och pedagogisk utvecklare vid Didacticum.

Vissa respondenter uttrycker en oro för att förÀndringar i examinationsformer, ofta motiverade av AI-relaterade risker, kan leda till en ökad ensidighet och minskad pedagogisk mÄngfald. Studieförfattarna menar att det finns en sÄdan risk: att man pÄ en del hÄll gÄr mot mer ensidiga examinationspraktiker. Av rapporten framgÄr det att det finns program som i spÄren av AI-utvecklingen helt vÀljer bort en del examinationsformer, vilket i sin tur begrÀnsar möjligheten att examinera vissa kunskaps- och fÀrdighetsformer. Samtidigt tycks det finnas en motsatt reaktion inom andra program. Vissa uppger att de i stÀllet vÀljer att utöka paletten av examinationsformer, gÀrna i form av sÄ kallad kombinerad examination, för att kunna examinera avsedda förmÄgor och minska risken för otillbörlig anvÀndning av gen-AI.

Goda exempel frĂ„n Âé¶čÉç

I studien lyfts exempel pÄ examinationsformer som anpassats för att passa det aktuella lÀget. DÀr lyfts moment sÄ som kombinerade examinationer, till exempel; muntlig och skriftlig, AI-kritiska uppgifter och kontinuerlig examination med hjÀlp av digitala verktyg.

Person stÄr framför projektorduk i ett klassrum och presenterar.

– Som en person med tvĂ„ hattar, Ă„ ena sidan pedagogisk utveckling och Ă„ andra sidan digital examinationssupport, sĂ„ Ă€r jag förstĂ„s extra förtjust i exempel som kombinerar dessa till innovativa pedagogiska examinationer med hjĂ€lp av digitala verktyg, svarar Linnea Björk Timm pĂ„ frĂ„gan om hon har nĂ„gon favorit bland de goda exemplen.

Karin Persson, som Àven Àr examinationsombud vid Medicinska fakulteten, passar pÄ att lyfta att man bör ta hÀnsyn till att olika examinationsformer passar olika ÀmnesomrÄden olika bra.

Behovet av stöd för utveckling i relation till examination bedöms fortsatt som stort utifrĂ„n studien, sĂ€rskilt inom omrĂ„den som generativ AI, muntlig examination, digital salstentamen och kring bedömningskriterier. Som högskolepedagogiskt centrum erbjuder Didacticum redan flera utbildningsmoduler som adresserar dessa behov, exempelvis: ”Artificiell intelligens för undervisning i högre utbildning” och ”Examinator i högre utbildning – roller och ansvar”. Studien pekar dock pĂ„ vikten av fortsatt utveckling av seminarieserier, workshops och asynkront material, som kan inspirera och stödja arbetet med examination. Författarna föreslĂ„r att studien upprepas igenom om fem Ă„r för att följa utvecklingen av examinationspraktiker och stödbehov inom högre utbildning.

Om ni fÄr ta en vild gissning, hur tror ni lÀget ser ut om fem Är?

Kanske att det har blivit en renÀssans för muntlig examination, men ocksÄ att anvÀndningen av sÄ kallade kombinerade examinationer och digital salstentamen har ökat. Vidare kan vi nog ocksÄ förvÀnta oss det har dykt upp nya former eller varianter av examinationer dÀr AI ingÄr pÄ ett eller annat sÀtt. Det finns ocksÄ en risk att utvecklingen fokuserar pÄ salstentamen med automatbedömning, pÄ grund av resursbrist. Vilket riskerar att minska examinationers formativa potential. Det Àr dock svÄrt att sia om framtiden i det osÀkra lÀge som högre utbildning just nu befinner sig i, summerar trion bakom kartlÀggningen.

Kartläggningen i siffror

De examinationsformerna som har rapporterats in av störst andel programansvariga och studierektorer vid Linköpings universitet Ă€r sjĂ€lvstĂ€ndigt arbete (78 procent) och inlĂ€mning/hemtentamina (76 procent), vilket drygt Ÿ av respondenterna uppger att de anvĂ€nder pĂ„ sitt program. NĂ€stan lika vanligt förekommande Ă€r grupparbete/projektarbete (70procent) och skriftlig salstentamina (69 procent). Knappt 60 procent har angivit seminarium samt praktisk examination och minst andel har svarat kombinerad examination (47 procent) samt muntlig examination (45 procent). I kategorin ”Annat” uppges bland annat basgrupp, digital salstentamina samt quiz.

Ladda ner studien 

Kontakt

Högskolepedagogiskt centrum

Senaste nytt från Âé¶čÉç

Svartvitt portrÀtt av en man.

Han avslöjade Macchiarini – blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.

En man som stÄr framför en blÄ vÀgg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

En man i kavaj och skjorta som stÄr pÄ en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.