Âé¶čÉç

19 september 2025

Efter flera år av låga betyg i svenska som andraspråk valde Norrtälje kommun att satsa på skräddarsydd uppdragsutbildning från Âé¶čÉç. En ambitiös satsning med tre olika utbildningsinsatser, ett och ett halvt års undervisning, riktad till tre olika yrkesgrupper. Målet är att höja betygen, skapa mer likvärdig undervisning mellan skolorna – och förebygga utanförskap.

Leende kvinnlig lÀrare undervisar Àldre studenter. Fotograf: My Kronqvist
Elisabeth Zetterholm är en av flera Âé¶čÉç-lärare som undervisar i Norrtäljes utbildningssatsning inom SVA.

– VĂ„r kommun har ett vĂ€ldigt stort behov av kompetens inom svenska som andrasprĂ„k, men pĂ„ vĂ„ra totalt 22 skolor har vi bara 11 behöriga lĂ€rare i Ă€mnet, sĂ€ger Carina KĂ€llman Granström, SVA-samordnare i NorrtĂ€lje kommun.

Kommunen, som Ă€r Stockholms lĂ€ns största till ytan, har under de senaste Ă„ren tagit emot en stor andel flersprĂ„kiga elever som flytt frĂ„n krig i Syrien och Ukraina. NĂ„got behövde göras för att höja kompetensen inom Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k (SVA). Valet föll pĂ„ att anlita Linköping universitet för att skrĂ€ddarsy ett utbildningspaket med tre delar för tre olika grupper – helt utifrĂ„n kommunens behov.

Som en röd trÄd frÄn huvudman till elev

I utbildningspaketet ingĂ„r en skrĂ€ddarsydd utbildning för kommunens rektorer och tvĂ„ behörighetsgivande kurser för svensklĂ€rare. Den tredje gruppen, behöriga SVA-lĂ€rare, har fĂ„tt akademisk handledning för att starta ett nĂ€tverk för erfarenhetsutbyte. Under ett och ett halvt Ă„r har kurstrĂ€ffarna letts av forskare frĂ„n Âé¶čÉç, bĂ„de digitalt och pĂ„ plats i NorrtĂ€lje.

Carina KÀllman Granström
Carina KÀllman Granström, SVA-samordnare i NorrtÀlje kommun. Fotograf: My Kronqvist

– Utbildningsinsatsen Ă€r verkligen som en röd trĂ„d, frĂ„n huvudmannanivĂ„, via rektorer och lĂ€rare, hela vĂ€gen ner till eleven. Det ser vi som en förutsĂ€ttning för att insatsen ska lyckas, sĂ€ger Carina KĂ€llman Granström.

En av kommunens stora utmaningar Àr att kompetensen inom SVA varierat mellan skolorna i den geografiskt utspridda kommunen. MÄlet med utbildningsinsatserna har dÀrför varit att uppnÄ en mer likvÀrdig kompetens i alla skolor, sÄ att eleverna nÄr kunskapskraven oavsett vilken skola de gÄr pÄ.

– En ökad kunskap kring SVA leder ocksĂ„ till en mer inkluderande studiemiljö och helt andra förutsĂ€ttningar för eleven bĂ„de i skolan och i resten av livet. Att eleverna kĂ€nner sig inkluderade och lĂ€r sig sprĂ„ket Ă€r ju enormt viktigt för att bekĂ€mpa utanförskap, och för att minska risken att hamna snett i livet, sĂ€ger Carina KĂ€llman Granström.

Erfarenhetsutbyte mellan skolorna

En skola med lÄng erfarenhet av flersprÄkiga elever Àr Hallsta skola i NorrtÀlje. HÀr har 35 procent av eleverna frÄn förskoleklass till Ärskurs 9 ett annat modersmÄl Àn svenska. Susanna Wiberg, bitrÀdande rektor pÄ skolan, tycker att skolor med mÄnga flersprÄkiga elever har en viktig roll i arbetet för ökad likvÀrdighet.

En manlig och en kvinnlig kollega diskuterar i konferensmiljö.
Susanna Wiberg Àr bitrÀdande rektor pÄ Hallsta skola i NorrtÀlje, och deltar i utbildningen för rektorer. Fotograf: My Kronqvist

– I utbildningen för rektorer har vi delat med oss mycket av vĂ„ra erfarenheter och arbetssĂ€tt. Kanske leder det till att skolor som inte Ă€r lika vana att ta emot SVA-elever kĂ€nner att de kan höra av sig till oss för stöd, sĂ€ger Susanna Wiberg.
Hon tror ocksÄ att en satsning pÄ att höja kompetensen om Àmnet SVA kan leda till att statusen för Àmnet höjs. BÄde i samhÀllet dÀr fler dörrar kan öppnas pÄ arbetsmarknaden för elever som lÀst SVA, men ocksÄ inom skolan för bÄde elever och lÀrare.

FrÄn frustration till inspiration

PÄ Hallsta skola arbetar Àven Lars Andersén, svensklÀrare i Ärskurs 7-9. Han undervisar ett tiotal flersprÄkiga elever i svenska.

– Jag har ingen tidigare utbildning inom SVA, vilket har gjort att jag kĂ€nt mig frustrerad över att inte ha kunskaper att kunna hjĂ€lpa eleverna att nĂ„ sin bĂ€sta progression, sĂ€ger Lars AndersĂ©n.

Han Ă€r en av de 13 lĂ€rare i NorrtĂ€lje kommun som deltagit i utbildningssatsningen. Valet att anmĂ€la sig var inte sjĂ€lvklart – han hade gĂ„tt mĂ„nga vidareutbildningar och var trött pĂ„ att studera. Men en fortbildning inom SVA var ju egentligen precis vad han behövde, sĂ„ till slut tog han chansen.

– Och det Ă„ngrar jag verkligen inte! I kurserna har jag har fĂ„tt inspiration och idĂ©er till nya lektionsupplĂ€gg som gör att jag kan stötta mina flersprĂ„kiga elever pĂ„ ett helt annat sĂ€tt. Och det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att se nĂ€r de lyckas i Ă€mnet - och liksom vĂ€xer med uppgiften, sĂ€ger Lars AndersĂ©n.

Äldre studenter diskuterar en gruppuppgift.
Deltagaren Lars Andersén diskuterar en gruppuppgift som handlar om svenska sprÄkets struktur och grammatikdidaktik i uppdragsutbildningen för svensklÀrare.

Om ämnet svenska som andraspråk (SVA)

Behovet av lärare med kompetens inom SVA är stort.

Ungefär var fjärde elev i den svenska grundskolan har ett annat modersmål än svenska och eleverna talar och skriver svenska på helt olika nivåer. Behovet av lärare med kompetens och behörighet att undervisa i svenska som andraspråk inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen är därför stort.

Svenska som andraspråk är ett eget skolämne i grundskolan. I gymnasieskolan kan elever läsa SVA som ett gymnasiegemensamt ämne. Till skillnad från ämnet svenska utgår SVA från ett andraspråksperspektiv, där undervisningen anpassas efter elevens språkliga bakgrund och erfarenheter. Syftet med SVA är att ge elever med annat modersmål möjlighet att utveckla sin svenska – både vardagsspråket och det mer avancerade skolspråket som krävs för att lyckas i skolan. Ämnet bidrar till både språkutveckling och kunskapsutveckling.

Det är rektorn som beslutar om en elev ska få undervisning i SVA i grundskolan, baserat på elevens behov, men hur behovet bedöms är inte närmare reglerat. I gymnasieskolan finns inga bestämmelser om behovsprövning.


Lärare som undervisar i utbildningsinsatsen

Så här går det till att skräddarsy uppdragsutbildning

Kontakt

Mejla uppdragsutbildning@liu.se och beskriv era förkunskaper och behov så återkommer en av våra projektledare till er för en första kontakt.

Behovsanalys

Âé¶čÉç:s projektledare hjälper er med en analys av ert behov av kompetensutveckling och matchar ihop er med rätt kompetens på Âé¶čÉç.

Offert och avtal

När ni kommit överens om innehåll, upplägg och tidsperiod så får ni ett kostnadsförslag. Därefter görs en skriftlig överenskommelse, och utbildningen kan starta.

Senaste nytt från Âé¶čÉç

Svartvitt portrÀtt av en man.

Han avslöjade Macchiarini – blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.

En man som stÄr framför en blÄ vÀgg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

En man i kavaj och skjorta som stÄr pÄ en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.