95 procent av studenterna vid Âé¶čÉç instĂ€mmer i att "lĂ€karprogrammet har gett mig tillrĂ€cklig fĂ€rdighet i hur man baserar patientarbete pĂ„ vetenskap", jĂ€mfört med 80 procent vid de andra lĂ€rosĂ€tena i studien. Resultaten visar Ă€ven att en klar majoritet av Âé¶čÉç-studenterna upplever att de har fĂ„tt tillrĂ€cklig utbildning i att granska vetenskapliga artiklar och att sammanstĂ€lla resultat frĂ„n olika studier.
â Evidensbaserat patientarbete Ă€r ett fundament för en effektiv, patientssĂ€ker och kostnadseffektiv vĂ„rd. Vi bygger vĂ„r utbildning pĂ„ vetenskap och vill sĂ„klart att vĂ„ra studenter ska fĂ„ med sig detta ut i arbetslivet. Det Ă€r betryggande att sĂ„ verkar vara fallet, sĂ€ger Pontus Henriksson, bitrĂ€dande professor i nĂ€ringsfysiologi, och medförfattare till artikeln som nyligen publicerats i LĂ€kartidningen.
I Pontus egen forskning undersöker han hur levnadsvanor och faktorer sÄsom kostvanor, fysisk aktivitet, kondition samt kroppsvikt och kroppssammansÀttning pÄverkar vÄr hÀlsa genom livet och hur vi kan frÀmja hÀlsosamma levnadsvanor pÄ olika sÀtt, till exempel genom digitala interventioner. Studien om lÀkarstudenters beredskap för vetenskapligt arbete Àr den första pedagogiskt inriktade forskningsstudien han bidrar till.
â Jag tycker att forskning Ă€r roligt, vilket Ă€r en viktig drivkraft för mig. I detta fall har det varit kul att fĂ„ nĂ€rma sig ett nytt forskningsomrĂ„de och det har varit givande att fĂ„ stöd av ett nĂ€tverk av erfarna kollegor vid andra lĂ€rosĂ€ten.
TillfÀlle att lÀra av varandra
Arbetet med studien har letts av Karin Mossberg och Susanna Wallerstedt, vid Göteborgs universitet. I arbetsgruppen hittas Ă€ven representanter frĂ„n universiteten i Lund, UmeĂ„, Ărebro och Karolinska Institutet i Stockholm.
â Vi har alla samma intresse av att utveckla vĂ„ra lĂ€karprogram, men olika förhĂ„llningssĂ€tt, och det finns alltid mĂ„nga olika lösningar pĂ„ samma problem. Det har verkligen varit vĂ€rdefullt att kunna synliggöra och diskutera dessa tillsammans pĂ„ en nationell nivĂ„, menar Pontus Henriksson.
Vid Âé¶čÉç Ă€r han förutom forskare Ă€ven vice ordförande för temagruppen vetenskapligt förhĂ„llningssĂ€tt (VF), alltsĂ„ den grupp som ansvarar för lĂ€rmoment som rör just detsamma pĂ„ lĂ€karprogrammet. En framtrĂ€dande faktor för de goda resultaten i studien tycks vara de poĂ€nggivande moment i tillĂ€mpad evidensbaserad medicin som implementerats under de kliniska terminerna. Dessa moment visar sig vara starkt förknippade med studenternas upplevelse av att vara vĂ€l förberedda för att basera sitt patientarbete pĂ„ vetenskap. Studenterna vid Âé¶čÉç upplever dessutom i högre grad Ă€n de andra lĂ€rosĂ€tena att de har examinerats pĂ„ ett adekvat sĂ€tt gĂ€llande examensmĂ„len. Detta talar för att temagruppen lyckats med konstruktiv lĂ€nkning, det vill sĂ€ga att lĂ€r- och examinationsmoment blivit kopplade till centrala lĂ€randemĂ„l i utbildningen.
En kombination av moment
SĂ€llan Ă€r det en faktor som gör hela skillnaden, utan snarare en kombination av moment. NĂ„gra ytterligare delar av utbildningen som Âé¶čÉç-studenterna lyfter fram som givande, men ibland Ă€ven utmanande, Ă€r de fĂ€ltstudier som Ă€r en del av programmet, examensarbetet som utgör den Ă„ttonde terminen och Ă€ven det förberedande forskningsprojektet som genomförs redan pĂ„ termin 5.
Ett tydligt utvecklingsomrÄde som lyfts för alla lÀkarutbildningar i studien Àr att endast 6% av de medverkande uppgav att de fÄtt trÀning i Health Technology Assessment (HTA). HTA innebÀr en systematisk, transparent och evidensbaserad utvÀrdering av det vetenskapliga underlaget för metoder och insatser i sjukvÄrden avseende till exempelvis klinisk effekt, kostnadseffektivitet och etiska aspekter. HTA kan dÀrmed fungera som en brygga mellan forskning och kliniskt beslutsfattande i patientnÀra arbete.
Ăven om procentsatsen sĂ„g nĂ„got bĂ€ttre ut vid Âé¶čÉç, och sjĂ€lva bestĂ„ndsdelarna i HTA ingĂ„r i utbildningen, menar Pontus Henriksson att de möjligen kan vara nĂ„got för utspridda i nulĂ€get. En givande vĂ€g framĂ„t skulle kunna vara att fĂ„ in ett mer centralt fokuserat moment kring just HTA. Han lyfter Ă€ven att temagruppen VF ocksĂ„ tittar pĂ„ hur de kan implementera fler studentaktiva undervisningsmoment dĂ€r forskning diskuteras i utbildningen.
â Det Ă€r vĂ€ldigt roligt att temagruppens arbete verkar ge resultat och jag Ă€r taggad pĂ„ att vidareutveckla utbildningen tillsammans med hela gruppen, avrundar Pontus Henriksson.
Ytterligare en artikel utifrÄn det insamlade materialet frÄn enkÀtstudien Àr pÄ gÄng och Pontus lyfter Àven att det vore roligt att göra om undersökningen om nÄgra Är nÀr de nya sexÄriga lÀkarprogrammens studenter nÄr sista terminen.
Originalstudie
LĂ€kartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 122, artikel-id 24027
