Hur privilegier och social status försvarades och legitimerades i tider av politisk förÀndring Àr Àmnet för Liina Mustonens nyligen publicerade etnografiska studie Revolutionary Anxieties. I den undersöker hon hur sociala aktörer med ledande roller vid kulturella institutioner i Kairo tidigt började motsÀtta sig den revolution som störtade president Hosni Mubaraks lÄngvariga regim under den arabiska vÄren 2011.
â Naturligtvis var de hĂ€r aktörerna vĂ€ldigt oroliga för att de skulle förlora dessa positioner nĂ€r nya politiska ledare kom till makten. Och de formulerade det ofta i termer av egyptisk identitet, men den identiteten bygger pĂ„ en livsstil och ett kulturellt kapital som inte Ă€r tillgĂ€nglig för alla egyptier, konstaterar Mustonen.
Hon genomförde sitt etnografiska fÀltarbete i Egypten 2011-2014. Under den perioden hölls landets första demokratiska val och det Muslimska brödraskapets kandidat Mohammad Mursi kom till makten. Han hade inte varit president ens en mÄnad nÀr motstÄndarna Mustonen studerat började ge uttryck för sin kritik. Efter knappt mer Àn ett Är avsattes Mursi av militÀren.
â IstĂ€llet för att bara titta pĂ„ militĂ€ren Ă€r mitt bidrag att ocksĂ„ undersöka andra aktörer som bidrar till den vĂ€xande vĂ„gen av auktoritarism, menar Liina Mustonen. Jag Ă€r sĂ€rskilt intresserad av postkoloniala hierarkier och hur idĂ©er om att vara vĂ€sterlĂ€ndsk eller att vara modern utnyttjas av en specifik elit som anser sig sjĂ€lva mer liberala, Ă€n resten av egyptierna, berĂ€ttar hon.
â I boken var jag sĂ€rskilt intresserad av hur postkoloniala hierarkier och förestĂ€llningar om att vara vĂ€sterlĂ€ndsk eller modern instrumentaliserades av en specifik elit som ansĂ„g sig vara mer liberal Ă€n resten av egyptierna, förklarar hon.
Mustonens forskning visar att elitens kritik handlade mer om privilegier och sociala positioner Àn faktiska politiska reformer. Och att den pÄverkas av sÄvÀl nutida som koloniala stereotyper som framstÀller vÀsterlÀndsk livsstil som modern och överordnad, och de nya politiska ledarna som reaktionÀra.
â Det som ocksĂ„ Ă€r intressant Ă€r hur en del av den hĂ€r elitens retorik ocksĂ„ liknar diskurser om migranter i Europa. Det vore intressant att ytterligare undersöka det möjliga sambandet, sĂ€ger hon.
Utöver Egypten har hon studerat relationen mellan privilegierad rörlighet och mindre privilegierad migration i Libanon.
â Det Ă€r slĂ„ende hur eliters rörlighet inte ens betraktas som migration medan rasifierade flyktingars och migrantarbetares rörlighet ofta ses som ett stort problem och begrĂ€nsas kraftigt.
Hierarkiers och diskursers transnationella dimension Àr ocksÄ nÄgot som intresserar Liina Mustonen, hur de pÄ samma gÄng Àr kontextspecifika och transnationella, och hur de görs till verktyg pÄ olika sÀtt pÄ olika platser. I sitt nuvarande arbete anvÀnder Liina Mustonen ett intersektionellt tillvÀgagÄngssÀtt för att ta sig an frÄgor om tillhörighet och utestÀngning i Europa. Hon kommer till REMESO frÄn Helsingfors universitet, efter att tidigare ha undervisat vid universitetet i Duisburg-Essen och disputerat vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens. Hennes forskning spÀnner över sociologi, migration, genus och postkoloniala studier, och hon Àr Àven medredaktör för Nordic Journal of Migration Research.
Liina Mustonen arbetar för nÀrvarande med ett forskningsprojekt i Tyskland, finansierat av Kone-stiftelsen. Projektet undersöker hur mÀnniskor med bakgrund i den arabiska delen av Mellanöstern formar stadsbilden och kulturlivet i Berlin, och hur de gör detta i ett politiskt klimat som prÀglas av extremhögerpartier och vÀxande motstÄnd mot invandring i Europa. PÄ sÄ sÀtt hoppas hon kunna förstÄ hur solidaritet och diasporiska band formas bland dem som drabbas hÄrdast av invandringsfientliga stÀmningar.
Nu tar hon med sig sina erfarenheter och sin forskningsmetod till sin nya roll som lektor pÄ REMESO.
â Jag Ă€r vĂ€ldigt glad över att fĂ„ arbeta vid en institution som satsar pĂ„ oberoende forskning och, som jag ser det, inte begrĂ€nsas av politiska eller reglerande restriktioner. Jag vĂ€rdesĂ€tter det oberoendet. REMESO Ă€r en plats dĂ€r jag verkligen ser fram emot att bidra.