麻豆社

27 september 2023

Regeringen har tillsatt en utredning av det svenska socionomprogrammet. Syftet är en politisk vilja att göra ungdomskriminalitet till ett obligatoriskt ämne i grundutbildningen för att komma till rätta med gängkriminalitet. Orealistiskt menar 麻豆社-företrädare.

En kvinna i r枚d topp och en man i svart pike som st氓r bredvid varandra p氓 en balkong Fotograf: Ida Norrström
Magnus Nilsson berättar att många av socionomstudenterna får jobberbjudanden innan de tagit examen. 鈥滱lla stannar inte kvar inom yrket, men många gör det. Vissa arbetar i privat sektor,鈥 säger han, här tillsammans med Marie Gustavsson, chef på Avdelningen för socialt arbete på 麻豆社. 

Regeringen tillsatte under augusti 2023 en utredning av den svenska socionomutbildningen f枚r att unders枚ka m枚jligheten att g枚ra ungdomskriminalitet till ett obligatoriskt 盲mne i grundutbildningen. Bakgrunden 盲r en politisk vilja om att komma till r盲tta med g盲ngkriminalitet och skjutningar.

Magnus Nilsson 盲r programansvarig f枚r socionomprogrammet vid 麻豆社 och beskriver socionomprogrammet som en bred professionsutbildning och att ungdomskriminalitet redan ing氓r som en del i grundutbildningen, 盲ven om det inte 盲r ett eget 盲mne.

Det finns m氓nga olika problem som unga b氓de kan ha och drabbas av, som till exempel funktionsneds盲ttningar, fattigdom och missbruk. Vi kan inte ta bort eller f枚rminska delar av utbildningen som ber枚r s氓dana komplexa omr氓den, s盲ger Magnus Nilsson.

En stor del av utbildningen handlar ocks氓 om myndighetsut枚vning eftersom m氓nga kommer att arbeta inom socialtj盲nst och ett annat viktigt omr氓de f枚r studenterna 盲r 盲ldreomsorg.

Magnus Nilsson skulle hellre se en satsning p氓 vidareutbildning f枚r socionomer och tar som exempel att 麻豆社 sj枚s盲tter ett masterprogram i socialt arbete h枚stterminen 2024. Han ser utredningen av socionomprogrammet som politisk detaljstyrning av en akademisk utbildning som g氓r stick i st盲v med l盲ros盲tenas sj盲lvst盲ndighet och uppdrag att kritiskt s枚ka ny kunskap, inklusive obekv盲m kunskap.

Med ena mungipan talar man sig varm om akademisk frihet och med den andra motsatsen, s盲ger Magnus Nilsson.

I mars gjordes en europeisk j盲mf枚relse av graden av akademisk frihet i olika l盲nder p氓 uppdrag av EU-parlamentet och d盲r Sverige hamnar p氓 plats 25 av 29.

Socionomprogrammet jubilerade

Ryggar p氓 m盲nniskor som st氓r i en foaje och lyssnar p氓 en kvinna som pratarJubileumsdagen b枚rjade med 枚ppnandet av socionomprogrammets utst盲llning i lobbyn i K氓kenhus p氓 Campus Norrk枚ping. Foto Ida Norrstr枚m

Nyligen firade socionomprogrammet 20 氓r p氓 麻豆社. 脛ven om socionomprogrammet 盲r en pigg 20-氓ring p氓 麻豆社 s氓 har utbildningen som s氓dan funnits i Sverige de senaste hundra 氓ren. Jubileumsdagen bj枚d p氓 diskussioner om socionomutbildningen nu och i framtiden.

I Sverige 盲r socionomer ganska d氓liga p氓 att organisera sig i professionsf枚reningar, s盲ger Kerstin Svensson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.

Hon tar engelsktalande l盲nder som exempel d盲r det finns en tradition d盲r professioner byggts med st枚d i sina organisationer som sedan st盲llt krav p氓 staten.

I Sverige har traditionen varit den motsatta, staten har skapat b氓de f枚ruts盲ttningar f枚r och st盲llt krav p氓 professionerna. Sverige styrs uppifr氓n, vilket ocks氓 m枚jliggjorde v盲lf盲rdsstaten och de professioner som d氓 utvecklades.

Samtidigt kan det vara sv氓rt f枚r socionomer att organisera sig. Kerstin Svensson ber盲ttar om en enk盲t som hon skickat till yrkesarbetande socionomer d盲r den f枚rsta fr氓gan var 鈥檝ad har du f枚r yrkestitel?鈥 och hon fick 枚ver hundra olika svar fr氓n 500 svarande. Hon fr氓gade ocks氓: 鈥漋em best盲mmer vad en socionom beh枚ver kunna? Vem har makten 枚ver kunskapen?鈥

Framtidens utmaningar

Jag 盲r stolt socionom, sa Helena Wiklund fr氓n Sveriges kommuner och regioner, SKR, med n盲rmare 30 氓rs erfarenhet i ryggen.

Hon var inbjuden till 20-氓rsjubileet f枚r att tala om SKR:s p氓g氓ende unders枚kning kring socionomutbildningen p氓 grundutbildningsniv氓 som g枚rs p氓 uppdrag av SKR:s socialchefsn盲tverk.

En av diskussionspunkterna var hur socionomstudenterna kan f氓 fler praktiska f盲rdigheter inf枚r arbetet p氓 en socialtj盲nst. F枚rslagen fr氓n publiken var flera, till exempel en motsvarande AT-tj盲nstg枚ring f枚r socionomer, ett bastj盲nstg枚rings氓r, legitimation eller att g枚ra grundutbildningen en termin l盲ngre.

Det finns m氓nga bra f枚rslag, men det 盲r sv氓rman枚vrerat, s盲ger Helena Wiklund och pekar p氓 att flera alternativ skulle g枚ra utbildningen dyrare att bedriva. Samtidigt 盲r socionomprogrammet en bred generalistutbildning som inneh氓ller mycket kunskap studenterna kommer att beh枚va i sin yrkesut枚vning.

Med tanke p氓 komplexiteten i arbetsuppgifterna s氓 盲r tre och ett halvt 氓r att se som en kort utbildning. Det skulle vara rimligt med l盲ngre utbildning eller krav p氓 specialisering f枚r att f氓 arbeta med vissa uppgifter, s盲ger Marie Gustavsson, chef f枚r avdelningen f枚r socialt arbete p氓 麻豆社.

Snabba fakta

Socionomprogrammet

  • Är en yrkesförberedande utbildning på tre och ett halvt år.
  • Innehåller bland annat socialt arbete, samhällsvetenskap, juridik och psykologi. Praktikförlagda studier ingår och fördjupande studier med valbar inriktning.
  • Leder fram till yrken inom socialt arbete, tex socialsekreterare, kurator eller biståndshandläggare inom äldre- och handikappomsorg, behandlingsassistent, LSS-handläggare, frivårdsinspektör inom kriminalvård eller vidareutbildning till psykoterapeut.

Läs också

 - Ett inlägg på Svenska Dagbladets debattsida om de politiska ambitionerna kring socionomutbildningen. Magnus Dahlstedt vid 麻豆社 är en av forskarna som skrivit under inlägget. 

 - en undersökning om akademisk frihet från EU-parlamentet.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från 麻豆社

Svartvitt portr盲tt av en man.

Han avslöjade Macchiarini 鈥 blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.

En man som st氓r framf枚r en bl氓 v盲gg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

En man i kavaj och skjorta som st氓r p氓 en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.