Det kallas megastudie och inte utan anledning. Drygt 250 forskare och nÀstan 60 000 personer frÄn 63 lÀnder har deltagit.
â Det Ă€r klart att vi ville bidra till ett sĂ„ stort projekt. Enkla Ă„tgĂ€rder för att förĂ€ndra beteenden har haft stor effekt pĂ„ mĂ„nga andra omrĂ„den. DĂ€rför var det intressant att delta i en studie pĂ„ ett sĂ„ viktigt omrĂ„de som klimatet, sĂ€ger Lina Koppel som Ă€r postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.
Internationellt samarbete
Studien skulle ge svar pÄ fyra frÄgor: Vad kan fÄ fler att tro pÄ vetenskapens slutsatser kring klimatkrisen? Vad kan öka stödet för klimatpolitiska ÄtgÀrder? Vad kan öka viljan att dela information om det som hÄller pÄ att ske? Och gÄr det att fÄ oss att göra en extra anstrÀngning för klimatets skull?
Elva olika metoder testades slumpvis pÄ olika grupper av deltagare. Vissa fick till exempel skriva ett brev till framtida generationer om vilka ÄtgÀrder som vidtas idag. Andra fick veta hur klimatförÀndringarna redan mÀrks i deras nÀrhet. Ytterligare andra fick ta del av exempel dÀr kollektiv handling faktiskt har löst andra problem pÄ miljöomrÄdet.
Megastudien leddes frĂ„n New York University i USA, men forskare jorden runt har fĂ„tt vara med och pĂ„verka utformningen och samla in data. Till skillnad frĂ„n de flesta tidigare studier gjordes den hĂ€r Ă€ven i lĂ€nder utanför den rika, industrialiserade delen av vĂ€rlden. Tillsammans med kollegorna Daniel VĂ€stfjĂ€ll och Gustav Tinghög vid Âé¶čÉç och forskare frĂ„n Karolinska Institutet har Lina Koppel bidragit med data frĂ„n Sverige.
Ingen universalmetod
SÄ vad fann dÄ forskarna? Hittade de nÄgra universalmetoder för att fÄ mÀnniskor att bete sig mer klimatvÀnligt?
Nja, det Àr betydligt mer komplicerat Àn sÄ.
För att öka tilltron till forskarnas slutsatser om klimatförÀndringarna var det till exempel mest effektivt att visa pÄ konsekvenser i folks nÀromrÄde. För att öka stödet för klimatpolitiska ÄtgÀrder var det bÀttre att lÄta dem skriva till framtida generationer, medan ingen insats ökade viljan att anstrÀnga sig extra för klimatets skull.
Men oavsett metod var effekterna ganska smÄ och ingen var bÀst pÄ allt. Mycket hÀngde pÄ vilken instÀllning som personen hade frÄn början och inte minst vilket land den kom ifrÄn.
â Olika Ă„tgĂ€rder fungerar olika bra i olika sammanhang. De behöver utformas bĂ„de efter vad man hoppas förĂ€ndra och vem man vill ska Ă€ndra sig, sĂ€ger Lina Koppel.
WebbtjÀnst för opinionsbildare
Som ett sĂ€tt att hantera de spretiga resultaten har forskarna byggt upp en ·É±đČúČúłÙÂáĂ€ČÔČőłÙ dĂ€r man kan testa effekten av olika Ă„tgĂ€rder utifrĂ„n en mĂ€ngd variabler: land, politisk ideologi, kön, Ă„lder, utbildning med mera. Det kan ge opinionsbildare stöd att vĂ€lja den bĂ€sta metoden för olika sammanhang.
Men forskarna sÀtter frÄgetecken för om det rÀcker med enkla insatser pÄ grÀsrotsnivÄ. Snarare pekar resultaten mot att storskaliga politiska beslut kan vara viktigare.
â Det vore naivt att tro att enkla insatser för att förĂ€ndra beteenden kommer att lösa hela klimatkrisen. Det Ă€r ju nĂ„gon sorts kombination som mĂ„ste till tror jag, sĂ€ger Lina Koppel.
Artikel: , M Vlasceanu et al, Science advances, publicerad online 7 februari 2024, doi: 10.1126/sciadv.adj5778
