Âé¶čÉç

20 oktober 2025

Per Wirtén är en av Sveriges mest profilerade samhällsdebattörer. Nu kliver han in i forskningsmiljön vid REMESO på Âé¶čÉç. Under några månader ska han utforska migration, medborgarskap och nationalism – och bidra med sin erfarenhet från offentligheten.  

Per Wirtén.

Per Wirtén Àr journalist, författare och en vÀlkÀnd samhÀllsdebattör, född 1958 i Göteborg. Han har sedan 1980-talet skrivit om politik, kultur och idéhistoria.

Han beskrivs som en röst i den offentliga debatten, med texter som utmanar invanda tankemönster - hösten 2025 gĂ€star han Âé¶čÉç vid REMESO i projektet "Kommunikationsallians inom omrĂ„det migration och integration".

Vad driver dig att skriva – och vad fĂ„r dig att vĂ€lja just de Ă€mnen du gör?

– Att skriva Ă€r ett sĂ€tt att undersöka vĂ€rlden, ett slags pĂ„gĂ„ende bildningsprojket. Man kan sĂ€ga att jag skriver för min egen skull, men samtidigt skulle jag aldrig skriva utan att bli publicerad. Det Ă€r ett motsĂ€gelsefullt förhĂ„llande.

Det migrationspolitiska komplexet

Som exempel pÄ sitt skrivande nÀmner han sitt gamla intresse för det han kallar det "migrationspolitiska komplexet".

– I mitten av nittiotalet började jag av ren nyfikenhet undersöka hur rasdiskrimineringen i Sverige fungerade och om den fanns. DĂ„ var det en frĂ„ga ingen egentligen intresserade sig för. Genom olika vistelser i USA, i Södern, vĂ€xte frĂ„gorna och började omfatta nationalism, global migration och till sitt Ă€ven EuropafrĂ„gan. Det senare har att göra med att antirasismen ledde till en kompromisslös antinationalism som i sin tur ledde till frĂ„gan om ett federalt och demokratiskt EU. Min första ”undersökning” vĂ€xte sĂ„ att sĂ€ga och kom att omfatta allt mer för att till sist landa i en rĂ€tt sammanhĂ„llen samhĂ€lls- och livsĂ„skĂ„dning.

Vilka tankar och samtal hoppas du vÀcka med dina texter?

– Jag har alltid sagt att jag vill förĂ€ndra vĂ€rlden. Lite skĂ€mtsamt förstĂ„s. Men Ă€ndĂ„. Jag anser att orden faktiskt kan förĂ€ndra bĂ„de mĂ€nniskor och samhĂ€llen i bĂ„de sĂ€mre och bĂ€ttre riktning. Samtidigt vet jag ju att mina egna texter inte betyder sĂ€rskilt mycket i det stora hela. Jag Ă€r en röst bland miljoner andra.

Solidaritet enligt hoppets princip

Han tycker det ska bli roligt att gÀsta REMESO under nÄgra mÄnader. Han menar att universitetet Àr okÀnd mark eftersom han inte har nÄgra egentliga universitetsstudier bakom sig, förutom ett Är pÄ 1980-talets yrkesinriktade utbildning pÄ Journalisthögskolan.

Under sin tid vid REMESO kommer han bland annat att ge ett seminarium som har titeln "Solidaritet enligt hoppets princip" dÀr han kommer att tala om solidaritetsbegreppet samt öppna upp en diskussion om förhÄllandet mellan vetenskapligt och litterÀrt skrivande. Men han ser Àven fram emot att fÄ lÀra sig och upptÀcka nya saker, samt fÄ nya perspektiv.

– NĂ€r jag hamnar i ett nytt sammanhang Ă€r min ingĂ„ng alltid att jag kommer lĂ€ra mig av andra, inte tvĂ€rtom. Jag har tĂ€nkt att ta chansen att sĂ€tta mig in lite bĂ€ttre i medborgarskapsbegreppet: historisk bakgrund, hur det har förĂ€ndrats och hur det borde fungera i en vĂ€rld prĂ€glad av migration, globalisering och en ny farlig vĂ„g av nationalism.

Om projektet

Senaste nytt från Âé¶čÉç

Svartvitt portrÀtt av en man.

Han avslöjade Macchiarini – blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.

En man som stÄr framför en blÄ vÀgg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

En man i kavaj och skjorta som stÄr pÄ en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.