Âé¶čÉç

14 september 2023

Alumner från läkarutbildningen vid Linköpings universitet värderar sin utbildning högt på flera punkter, enligt Sveriges läkarförbunds senaste enkät. De nyutexaminerade läkarna anser att de har fått goda grunder för yrket.

LÀkarstudenter simulerar vÄrdsituationer och diskuterar under utbildningen. Fotograf: Emma Busk Winquist
EnkĂ€ten har gĂ„tt ut till nyutexaminerade frĂ„n Sveriges samtliga lĂ€karutbildningar och i Ă„r Ă€ven till svenskar som tagit examen utomlands. Deltagarna har bland annat fĂ„tt gradera sina förutsĂ€ttningar för att hantera ”kĂ€nslomĂ€ssigt svĂ„ra patientsituationer”, att ”förmedla relevant information till patienter” samt att ”diagnosticera och behandla vanligt förekommande sjukdomar”.

Det Àr ocksÄ nÄgra av de punkter dÀr alumnerna frÄn Linköping toppar vÀrderingen.

− Vi Ă€r glada över att vĂ„ra alumner upplever att de har fĂ„tt grunder för att kĂ€nna sig trygga i lĂ€karrollen med goda medicinska kunskaper och utvecklad empatisk förmĂ„ga, sĂ€ger Éva TamĂĄs bitrĂ€dande professor och programansvarig för lĂ€karprogrammet.

Kritiskt vÀrdera information

Âé¶čÉç:s lĂ€karutbildning vĂ€rderas Ă€ven högst pĂ„ frĂ„gor om förutsĂ€ttningarna för att söka och kritiskt vĂ€rdera information. Undervisningen vid Âé¶čÉç har under mĂ„nga Ă„r prĂ€glats av metoden problembaserat lĂ€rande (PBL) dĂ€r lĂ€karstudenterna arbetar i grupp och fĂ„r lösa olika givna problem, bland annat genom att sjĂ€lva söka svar i litteraturen:

PBL Àr ett robust pedagogiskt verktyg
för att fostra till livslÄngt lÀrande
− EnkĂ€tstudien visar pĂ„ vad vi har sett tidigare, nĂ€mligen att PBL Ă€r ett robust pedagogiskt verktyg för att fostra till livslĂ„ngt lĂ€rande. Det resulterar i bĂ„de trygghet i lĂ€karrollen, goda medicinska kunskaper och kritiskt tĂ€nkande, sĂ€ger Katarina KĂ„gedal, bitrĂ€dande professor och bitrĂ€dande programansvarig för lĂ€karprogrammet.

Linköpings universitet utmĂ€rker sig nĂ€r det gĂ€ller förbĂ€ttringskunskap (utveckla och förbĂ€ttra vĂ„rden). HĂ€r tycker cirka 75 procent av deltagarna i enkĂ€ten att de fĂ„tt ”ganska till mycket goda förutsĂ€ttningar” att bedriva förbĂ€ttringsarbete.

čóö°ùČúĂ€łÙłÙ°ùŸ±ČÔČ”ČőČč°ùČú±đłÙ±đ

Rapportens författare har analyserat siffrorna och dragit egna slutsatser:

”HĂ€r behöver universiteten lĂ€ra av varandra och undersöka varför sĂ„ mĂ„nga som studerat i Linköping har fĂ„tt goda förutsĂ€ttningar att bedriva förbĂ€ttringsarbete”, skriver författarna.

Bara en av fyra har forskat under studietiden, visar enkÀten. Linköpings lÀkarstudenter ligger lÀgre Àn snittet: 13 procent.

− Medicinska fakulteten har de senaste tvĂ„ Ă„ren stĂ€rkt forskarlinjen för lĂ€karstuderande vilket förhoppningsvis ger resultat inom överskĂ„dlig tid. Att uppmuntra till forskning redan under utbildningen Ă€r jĂ€tteviktigt eftersom forskande lĂ€kare Ă€r nĂ„got vĂ€sentligt för sjukvĂ„rdens utveckling, sĂ€ger Éva TĂĄmas.

Viktigt med handledning

I studien fÄr de nyutexaminerade lÀkarna ocksÄ svara pÄ frÄgor om trakasserier och diskriminering. Sveriges lÀkarförbund noterar att inte alla i enkÀten uppger att de bemötts med respekt av sina lÀrare och handledare. Hela 14 procent uppger att de utsatts för krÀnkande sÀrbehandling. I fritextsvaren framkommer att en kritisk period kan vara under den verksamhetsförlagda undervisningen (VFU).

”HĂ€r har hela lĂ€karkĂ„ren ett stort och viktigt jobb att göra gemensamt. Och lĂ€rosĂ€tena mĂ„ste se till att deras riktlinjer för krĂ€nkande sĂ€rbehandling blir kĂ€nda för alla lĂ€karstudenter”, understryker förbundet i rapporten.

Handledning Àr viktigt, sammanfattar Sveriges lÀkarförbund. I rapporten pekar författarna pÄ att finansieringen av den kliniska utbildningen behöver stÀrkas, genom att utöka de sÄ kallade ALF-medlen.

Nolltolerans

NĂ€r det gĂ€ller jĂ€mlikt bemötande mellan mĂ€n och kvinnor sĂ„ hamnar Âé¶čÉç i topp i enkĂ€ten. Enligt Âé¶čÉç:s eget kursutvĂ€rderingssystem (vĂ„rterminen 2023) svarar 3,9 procent ja pĂ„ frĂ„gan om diskriminering, trakasserier, krĂ€nkande sĂ€rbehandling och exkludering.

− Vi har naturligtvis nolltolerans mot oönskat bemötande, Ă€ven om vĂ„r kursutvĂ€rdering hamnar betydligt lĂ€gre Ă€n enkĂ€tens medelvĂ€rde pĂ„ 14 procent. Och vi fortsĂ€tter att jobba mot nollvisionen, sĂ€ger Éva TamĂĄs.

EnkÀten Àr ett bra stöd

Programledningen vid Âé¶čÉç:s lĂ€karutbildning vĂ€lkomnar att Sveriges lĂ€karförbund undersöker studenternas syn pĂ„ utbildningen:

− EnkĂ€ten Ă€r ett bra stöd till utvecklingen av de svenska lĂ€rosĂ€tenas lĂ€karutbildningar. Svarsfrekvensen pĂ„ 37 procent kunde dock vara högre, för att sĂ€kerstĂ€lla resultatet. Men eftersom den skickas ut vart tredje Ă„r och innehĂ„ller samma frĂ„gor sĂ„ blir förutsĂ€ttningarna för jĂ€mförelse genom Ă„ren mycket goda, sĂ€ger Éva TamĂĄs.

Kontakt

Fakta

EnkÀten frÄn Sveriges lÀkarförbund görs för sjÀtte gÄngen. De nyutexaminerade lÀkarna har pÄ en sexgradig skala fÄtt uppskatta i vilken utstrÀckning utbildningen har givit dem goda förutsÀttningar för att klara olika yrkesrelaterade frÄgor.

Samtliga svenska lĂ€rosĂ€ten bedöms erbjuda undervisning med hög kvalitet (98−90 procent andel positiva svar).


campus usCampus US Foto Emma Busk Winquist
BÀst resultat fÄr Lund och Göteborg, med 98 procent i andel positiva svar.

Linköping delar fjĂ€rdeplatsen med Örebro pĂ„ 92 procent. Universitet utanför Sverige, fĂ„r 89 procent positiva svar.

Se hela enkÀten hÀr

Läkarprogrammet i Linköping

Senaste nytt från Âé¶čÉç

Svartvitt portrÀtt av en man.

Han avslöjade Macchiarini – blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.

En man som stÄr framför en blÄ vÀgg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

En man i kavaj och skjorta som stÄr pÄ en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.