â Det finns en stor andel elever med migrationsbakgrund som det gĂ„r vĂ€ldigt bra för i skolan, men det Ă€r en bortglömd grupp. DĂ€rför blev jag nyfiken pĂ„ dem, förklarar universitetslektor Layal Wiltgren pĂ„ avdelningen för pedagogik och didaktik vid Linköpings universitet.
Studien bygger pÄ observationer i en klass med högpresterande elever pÄ en vÀlrenommerad gymnasieskola under en termin. UngefÀr tvÄ tredjedelar hade förÀldrar med utlÀndsk bakgrund, dÀr mÄnga tvingats fly frÄn sina hemlÀnder. Layal Wiltgren gjorde ocksÄ djupintervjuer med 36 elever, varav nÄgra med svensk bakgrund. Resultatet presenteras i tidskriften Scandinavian Journal of Educational Research.
Ansvar mot familjen
Intervjuer och observationer visade att familjen Àr en viktig drivkraft för elever med migrationsbakgrund. Det motiverade dem till att sitta i biblioteket och plugga bÄde innan och efter skoldagens slut. Eleverna talade om ett ansvar och en skyldighet gentemot samhÀllet, sig sjÀlva och den Àldre generationen och en stark önskan om att lyckas i skolan och i livet och göra familjen stolta. Studier var för de hÀr eleverna ett privilegium snarare Àn en sjÀlvklar rÀttighet.
â Det kollektivistiska synen mĂ€rks vĂ€ldigt tydligt. Ett flertal elever hĂ€nvisar till att förĂ€ldrarna lĂ€mnat sitt land, sin kultur, familj, slĂ€kt, vĂ€nner, grannar, sitt sprĂ„k och i vissa fall sin utbildning i hopp om ett bĂ€ttre liv för sina barn. De kĂ€nner att det Ă€r ett arv som de mĂ„ste förvalta och ge tillbaka, berĂ€ttar Layal Wiltgren.
Charlotte Perhammar
Ansvar mot framtida generationer
Ungdomar med svensk bakgrund nÀmnde inte förÀldrarna som en drivkraft. De var lika högpresterande, men motiverades istÀllet av individuella ambitioner. För mÄnga elever med migrationsbakgrund gÀllde dÀremot ansvaret mot kollektivet Àven framtida generationer. De tÀnkte sig att de Àven pluggade för att deras egna barn en gÄng skulle se pÄ dem med stolthet.
PÄ samma gÄng var mÄnga vÀldigt noga med att deras förÀldrar inte tvingade dem att plugga, utan att det var nÄgot de sjÀlva valt. Layal Wiltgren menar att förÀldrarnas pÄverkan kan ske mer indirekt, genom berÀttelserna om uppoffringar och förmaningar om att ta tillvara givna chanser. Ungdomarna har sedan gjort förÀldrarnas vÀrderingar till sina egna.
Lojalitetens baksida
Familjelojaliteten kan vara inspirerande men som alltid finns en baksida. I likhet med elever som inte har migrationsbakgrund, vittnar dessa elever om oro och Ängest inför att misslyckas men Àven att dÀrmed svika förÀldrarna. Det moraliska dilemmat kan vara bra för bÄde förÀldrar och skola att vara medvetna om nÀr ungdomarna behöver stöd, menar Layal Wiltgren.
Hon pekar pÄ att forskningen oftast Àgnar sig Ät elever frÄn socialt utsatta omrÄden och deras svÄrigheter i skolan. Att Àven studera dem som klarar sig bra kan ge andra insikter.
â Vi vet till exempel att en stor andel studenter pĂ„ lĂ€karprogrammet har utlĂ€ndsk bakgrund. Varför fokuserar vi inte pĂ„ den gruppen och vad har vi att lĂ€ra av dem? Dels för att förstĂ„ dem i sin egen rĂ€tt, dels för att förstĂ„ den grupp som det inte gĂ„r lika bra för, sĂ€ger hon.
Forskningen har finansierats av Forte
Artikel: , L Wiltgren, R Thornberg, Scandinavian Journal of Educational Research, publicerad online 20 november 2025, DOI: 10.1080/00313831.2025.2591147
