Âé¶čÉç

26 februari 2025

Efter Sveriges Natointräde riskerar den militära aktiviteten i områden där samer bedriver renskötsel att öka. Ett sätt att försöka förutspå vad det kan få för konsekvenser är att titta bakåt i historien. Det är vad ett nytt forskningsprojekt vid Linköpings universitet ska göra.

Corinna Röver stĂ„ende i en trappa. Fotograf: Jenny Widén
Corinna Röver ska forska kring renskötseln under andra världskriget för att förstå det som händer idag.

–Min forskning kan bidra till att ge en bild av utmaningarna vi stĂ„r inför och bidra till att hitta lösningar i och med att renskötseln ocksĂ„ klassas som ett riksintresse, sĂ€ger Corinna Röver, bitrĂ€dande universitetslektor pĂ„ Tema teknik och social förĂ€ndring.

Hon har nyligen fÄtt 5,8 miljoner kronor frÄn Formas för det fyraÄriga projektet Den grÀnsöverskridande renskötseln under andra vÀrldskriget: kontinuitet, begrÀnsningar och lÄngtidseffekter.

Outforskat omrÄde

Hur andra vÀrldskriget drabbade renskötseln i norra Sverige Àr i stort sett outforskat, berÀttar hon. Kanske beror det pÄ att Sverige var neutralt. Kriget pÄgick visserligen pÄ andra sidan grÀnsen, men intrycket har varit att hÀr var det lugnt. Fast dÄ glömmer man att renskötseln traditionellt Àr grÀnsöverskridande. Till exempel fanns mÄnga sommar- och vÄrbetesomrÄden i det ockuperade Norge.

Det lilla man vet tyder pÄ att samerna pÄverkades en hel del. Kriget innebar att det glesbefolkade Nordnorge plötsligt fylldes av soldater, tvÄngsarbetare och krigslarm. Det störde renhjordarna som plötsligt undvek omrÄden de normalt betade i. Den tyska krigsmakten ville visserligen göra det möjligt med fortsatt renskötsel över grÀnserna och gav samerna sÀrskilda grÀnspasseringsbevis, men mÄnga tvekade att anvÀnda dem eftersom det kÀndes för farligt.

– En del blev kvar i Sverige och dĂ„ trĂ€ngdes ju djuren dĂ€r med konsekvenser som det inte finns sĂ„ mycket forskning om, sĂ€ger Corinna Röver.

PortrÀttfoto av Corinna Röver.
Corinna Rövers farfar var soldat under andra vÀrldskriget.Fotograf: Jenny Widén
Vissa samer valde att flytta med familj och renar till andra omrÄden dÀr de inte sjÀlvklart var vÀlkomna. Redan före kriget hade en del renskötare tvÄngsförflyttats söderut, sÄ lÀget var redan pressat. Konflikter uppstod och hjordarna fick minskas. NÄgra tvingades att helt sluta med renskötseln. Kriget pÄverkade pÄ sÄ sÀtt Àven efterkommande generationer.

Paralleller till nutid

Genom att grÀva i arkiven vill Corinna Röver ta reda pÄ mer om vad som hÀnde. Finns det anpassningar som gjordes dÄ som fortfarande lever kvar? Men hon vill ocksÄ samarbeta med Svenska samernas riksförbund och Sametinget och hon hoppas kunna intervjua renskötare om hur de ser pÄ dagens situation. RennÀringen har lÀnge levt under trycket frÄn gruvnÀring, vindkraft, vattenkraft och skogsbruk. Nu kan det Àven tillkomma fler militÀrövningar.

– Jag tĂ€nker dels att det kan vara bra för de enskilda samebyarna att fĂ„ veta mer om sin historia. Men ocksĂ„ att de ska kunna anvĂ€nda den hĂ€r kunskapen för att argumentera för sin sak och hĂ€vda sina intressen. Det Ă€r viktigt att fĂ„ en bild av hur militĂ€raktivitet i renskötselomrĂ„den har pĂ„verkat och kan komma att pĂ„verka i framtiden.

Ett tungt arv

Corinna Röver kommer ursprungligen frÄn Tyskland men har bott i Sverige i tio Är. Hennes farfar tjÀnstgjorde som soldat i norra Finland och Nordnorge under kriget, sÄ man kan sÀga att hon har en personlig koppling till omrÄdet.

Doktorsavhandlingen handlade om renskötseln under 1900-talet och nu senast har hon grÀvt i tyska militÀrarkiv och undersökt brev frÄn soldater för att fÄ reda pÄ mer om hur de hade det i norr.

– Alla i min generation har far- eller morförĂ€ldrar som var med i kriget. Det Ă€r ocksĂ„ ett tungt arv som Ă€r spĂ€nnande att ta itu med, sĂ€ger Corinna Röver.

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från Âé¶čÉç

Svartvitt portrÀtt av en man.

Han avslöjade Macchiarini – blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.

En man som stÄr framför en blÄ vÀgg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

En man i kavaj och skjorta som stÄr pÄ en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.