Den största satsningen pĂ„ materialforskning i Sverige â WISE â anslĂ„r cirka 500 miljoner kronor till sju anknutna lĂ€rosĂ€ten för att bygga upp ny forskningsinfrastruktur. 44 miljoner gĂ„r till Linköpings universitet fördelat pĂ„ tre projekt. Utöver WISE finansierar Ă€ven VetenskapsrĂ„det, regerings strategiska forskningsomrĂ„de för avancerade funktionella material, AFM, samt Linköpings universitet delar av den nya infrastrukturen.
Elektronmikroskopi pÄ atomnivÄ
I det första projektet ska ett nytt sĂ„ kallat sveptransmissionselektronmikroskop ersĂ€tta det befintliga i Ă
ngströmhuset. Per Persson, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi. Foto Olov Planthaber Dessutom ska ocksÄ ett verktyg som tar fram prover till elektronmikroskopet upphandlas.
â Det Ă€r utomordentligt viktigt att uppnĂ„ en grundlĂ€ggande förstĂ„else för hur nanostrukturerade och lĂ„gdimensionella material fungerar pĂ„ atomnivĂ„, sĂ€ger Per Persson, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.
Ny XPS för mjuka material
För att identifiera den kemiska sammansÀttningen i olika material anvÀnds ofta en teknik som kallas röntgenfotoelektronspektroskopi, eller XPS. Det Àr idag en standardmetod inom materialvetenskap.
Men traditionell XPS förlitar sig pĂ„ ett ultrahögt vacuum för att fungera vilket omöjliggör studier av material och vĂ€tskor som de Ă€r i ânaturenâ. DĂ€rför ska en ny typ av XPS upphandlas som kallas Near Ambient Pressure X-ray Photoelectron Spectroscopy (NAP-XPS).Mats Fahlman, professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Foto Thor Balkhed
â Den nya utrusningen kommer vara optimerad för att undersöka mjuka och strĂ„lningskĂ€nsliga material som organiska halvledare och biologiska material. DĂ„ kan man undersöka exempelvis organiska solceller, batterier eller biosensorer under drift, sĂ€ger Mats Fahlman, professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN.
Additiv tillverkning av organisk elektronik
Enligt Simone Fabiano, bitrĂ€dande professor vid ITN, Ă€r mĂ„let med investeringen att utöka möjligheterna för additiv tillverkning vid Âé¶čÉç. Fokus ligger pĂ„ 3D-printing och tillverkning av komponenter baserade pĂ„ organisk elektronik.Simone Fabiano, bitrĂ€dande professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Foto Thor Balkhed
I testbĂ€dden Printed Eletronics Arena vid Âé¶čÉç finns idag expertis för additiv tillverkning i bĂ„de metaller och mjuka material som ledande plaster (vilket Ă€r grunden i organisk elektronik). Dock har dagens utrustning relativt lĂ„g upplösning och det gĂ„r endast att skriva ut i 2D. Den nya utrustningen kommer att komplettera den befintliga och möjliggöra utvecklingen av ny organisk elektronik med stor precision och i tre dimensioner.
Om WISE
WISE Àr ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, LuleÄ tekniska universitet, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Lunds universitet samt Linköpings universitet som ocksÄ Àr vÀrd för programmet.
Finansieringen kommer frĂ„n Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och den totala budgeten Ă€r nĂ€ra 3 miljarder SEK under 2022â2033.
LÀs mer pÄ
