Â鶹Éç

Det blir många spännande knappar att trycka på, och ett händelseförlopp som besökarna ska kunna känna igen: Människorna vaknar, de slår på spisar och tvättmaskiner, fabrikerna startar och elförbrukningen toppar.

Med vattennivåer i slangar, flöden och ventiler ska elnätets dynamik göras begriplig för både barn och vuxna.

Bubblar och stiger

− Alla gillar när vatten rör sig, snurrar, bubblar och stiger. Tanken är att slangarna ska ligga på elstolpar, som elledningar. Energislagen illustreras med sol, vind och så vidare. På något sätt tänker vi att flödena färgas in så att man ser vilket energislag som används. Vi har gjort tester med att färga vattnet men det blev inte så bra, säger Henrik Ahlkvist.

Tillsammans med sina studentkamrater går han i årskurs tre på högskoleingenjörsutbildningen i Maskinteknik (MI) med inriktningen Energiteknik.

Energislagen

Â鶹Éç har fått uppdraget från Tekniska verken, en part i det nya Fenomenmagasinet på Valla gård strax intill universitetet som öppnar i maj 2026. Tekniska verken vill att besökarna lär sig mer om energi och om dynamiken i det svenska elnätet.

Magnus Johansson

Elproduktionen i Sverige består av främst fem energislag: Vattenkraft, värmekraft, vindkraft, solkraft och kärnkraft. Energislagen har lite olika förutsättningar. Den interaktiva vattenmodellen ska illustrera utmaningarna med elnätet. Och modellen ska visa hur frekvensen i elnätet speglar balansen mellan produktion och förbrukning.

När vi träffar studenterna är modellen uppbyggd i full skala i ett laboratorium. Energin är vattnets volym och vattnets flöde är effekten. Slangarna är kopplade till produktion från de olika energislagen.

Besökarna ska komma fram till
modellen och kunna börja leka direkt

− Vi har jobbat i två grupper, en med förbrukning och en med produktion, och tagit fram idéer utifrån Tekniska verkens önskemål. Tanken är att besökarna ska komma fram till modellen och kunna börja leka och experimentera med den direkt. Vi gör en prototyp som sedan ska byggas på plats hållbart och driftsäkert, berättar Michelle Roel.

Olika situationer

Vattenkraft är det som är lättast att kontrollera. Den går snabbt att stänga av och på. Solkraften fungerar mindre bra på natten, till exempel. På samma sätt som att vindkraften är begränsad när det är vindstilla. Utifrån det här kan man skapa olika situationer:

Magnus Johansson

− Nu ser vi att det finns mycket solkraft, elen flödar och är billig. Då tar vi och laddar bilen. Hoppsan, det förbrukas snabbt mer el i systemet … då ökar vi flödet i vattenkraften, beskriver Emil Mattsson.

3D-utskrifter

Studenterna har fått en liten budget för att kunna köpa in material. Men de har också gjort egna 3D-utskrifter av plastkopplingarna till slangarna.

Hur är det att få göra något praktiskt och som kan bli något som många ska använda?

− Det är ett roligt avbrott, eftersom vi annars har haft väldigt mycket teori på schemat under tidigare terminer, säger Albin Gustafsson.

Han har suttit koncentrerad vid kontrollpanelen som består av kretskort, lysdioder, små spakar, sladdar och knappar. När allt är i ordning startar han pumparna.

Det surrar, suger och plaskar i modellen. Och landets elproduktion möter förbrukningen.

Magnus Johansson