Jordens klimat blir allt varmare och förÀndringen tycks gÄ allt snabbare. Det Àndrar levnadsförutsÀttningarna pÄ mÄnga stÀllen och pÄverkar redan stora delar av jordens befolkning som mÄste fly sina hem pÄ grund av extrem torka, höjda havsnivÄer eller Äterkommande störtfloder. Situationen förvÀntas dessutom förvÀrras de kommande Ären.
â Vid en hĂ€lsokris kan samhĂ€llet göra gemensam sak av att snabbt utveckla nya diagnosverktyg för att sĂ€tta in rĂ€tt behandling. Det sĂ„g vi inte minst under covid-19-pandemin. Nu krĂ€vs pĂ„ samma sĂ€tt snabb utveckling av bĂ€ttre diagnosmetoder för den monumentala kris som klimatförĂ€ndringarna innebĂ€r. Vi mĂ„ste kunna mĂ€ta pĂ„ fler sĂ€tt för att veta att vi vidtar bĂ€sta möjliga Ă„tgĂ€rder, sĂ€ger David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet.
Anpassade för forskning
Tillsammans med kollegorna vid avdelningen Tema miljöförÀndring har han lett en studie dÀr de granskat 13 500 vetenskapliga artiklar för att kartlÀgga vilka metoder som anvÀnds för att mÀta utslÀppen av vÀxthusgaser i atmosfÀren. Resultaten, som Àr publicerade i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research Letters, blottlÀgger akuta och allvarliga utmaningar.
Studien visar att mÀtmetoderna som anvÀnds idag fungerar bra för forskning men de Àr inte anpassade för att utforma och utvÀrdera ÄtgÀrder för utslÀppsminskningar i samhÀllet. NÄgot som enligt forskarna krÀvs för att nÄ Parisavtalets mÄl. Det saknas mÀtmetoder anpassade för övervakning av hur olika utslÀpp förÀndras över tid och för att veta om ÄtgÀrder fungerar som tÀnkt. Det saknas ocksÄ metoder anpassade för den viktiga mellanstora landskapsskalan, utöver smÄskaliga punktmÀtningar och mÀtningar som ger storskaliga medelvÀrden för hektar till kvadratkilometrar. Detta skapar kunskapsluckor om lokala variationer och om hur utslÀpp regleras och bÀst kan minskas.
Odiskutabla klimatförÀndringar
PĂ„ global nivĂ„ Ă€r data om hur mĂ€ngden vĂ€xthusgaser har förĂ€ndrats över tid i atmosfĂ€ren och om utslĂ€pp frĂ„n fossila kĂ€llor tydliga. Med andra ord Ă€r de grundlĂ€ggande orsakerna till klimatförĂ€ndringarna klarlagda och odiskutabla. Men klimatkrisen innebĂ€r att vi mĂ„ste kĂ€nna till och kunna hantera alla typer av utslĂ€pp â inte bara de vĂ€lkĂ€nda fossila utslĂ€ppen. Det finns mĂ„nga typer av utslĂ€pp och kan vi inte enkelt kartlĂ€gga var och nĂ€r de sker, sĂ„ Ă€r det svĂ„rt att fatta beslut om lokala insatser som i förlĂ€ngningen pĂ„verkar det globala klimatet.
â Vi behöver billiga och mer anvĂ€ndarvĂ€nliga metoder för att kunna följa alla typer av vĂ€xthusgasutslĂ€pp pĂ„ lokal nivĂ„ för att fĂ„ en helhetsbild. Ska vi kunna minska utslĂ€ppen behöver vi ocksĂ„ kunna verifiera att de Ă„tgĂ€rder som anvĂ€nds fungerar. Metodutveckling tar tid, samtidigt som behovet av nya typer av mĂ€tmetoder som bĂ€ttre stödjer samhĂ€llets arbete med att minska utslĂ€ppen Ă€r akut , sĂ€ger David Bastviken
Studien Àr finansierad av Formas, VetenskapsrÄdet, Energimyndigheten och det Europeiska forskningsrÄdet ERC.
Artikeln: David Bastviken, Julie Wilk, Nguyen Thanh Duc, Magnus GĂ„lfalk, Martin Karlson, Tina-Simone Neset, Tomasz Opach, Alex Enrich-Prast and Ingrid Sundgren, Environmental Research Letters 17. Publicerad online 20 september 2022. DOI: 10.1088/1748-9326/ac8fa9
