Âé¶čÉç

19 augusti 2021

Redan 1980 röstade svenska folket om kärnkraftens framtid och 1988 beslutade riksdagen om en koldioxidskatt. Så, varför har inte den svenska omställningen kommit längre och varför har inte klimatkrisen tagits på större allvar? Detta är frågor som behandlas i en ny bok av forskare från bland annat Linköpings universitet.

TvÄ vindkraftsingenjörer, en kvinna och en man, gÄr vid ett vindkraftverk. De har pÄ sig oranga varselklÀder och blÄ hjÀlmar. I bakgrunden syns fler vindsnurror hela vÀgen ned mot en avlÀgsen stad. Fotograf: sturti

I bokens centrum står två tidigare riksdagsledamöter och deras arbete med att skapa en hållbar energi-, miljö- och klimatpolitik – centerpartisten Birgitta Hambraeus och socialdemokraten Birgitta Dahl. Genom dessa personer återskapas bilden av svensk energi- och miljöpolitik under åren 1971–1991. Analysen visar på de många hinder som stått i vägen för samhällsförändringar i en mer miljövänlig riktning – men ger också kunskap om framgångsrika strategier.

Även klimatkrisens historik analyseras i boken. De tre författarna menar att kunskap om 1980-talet är central för att förstå dagens misslyckande i klimatfrågan.

– Vi analyserar hur klimatvetenskaplig kunskap hamnade i det svenska politiska och industriella toppskiktet samt varför det svenska koldioxidtaket revs upp. Ett beslut som sammanföll med att Birgitta Dahl tvingades bort från politikens centrum, säger Jonas Anshelm, professor vid Linköpings universitet, som skrivit boken tillsammans med docent Martin Hultman, Chalmers tekniska högskola samt Ann-Sofie Kall, lektor vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.

Utifrån ett rikt arkivmaterial - brev, rapporter, marginalanteckningar och mötesprotokoll som Birgitta Hambraeus och Birgitta Dahl deltog i - ger boken en inblick i dåtidens miljödebatt och politiska intriger.

Boken:

Att ställa frågan – att våga omställning. Birgitta Hambraeus och Birgitta Dahl i den svenska energi- och miljöpolitiken 1971–1991. Martin Hultman, Ann-Sofie Kall, Jonas Anshelm.

Kontakt och forskningsprojekt

Relaterat innehåll

En kvinna som knÀböjer i en trÀdgÄrd och plockar vÀxter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från Âé¶čÉç visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.

En man som sparkar pÄ en fotboll pÄ en plan.

Brist på tid och pengar bromsar hållbarhetsarbetet i svensk fotboll

Ny forskning från Linköpings universitet visar att brist på tid, pengar och personal bromsar hållbarhetsarbetet i svenska fotbollsanläggningar. Samtidigt spelar engagerade eldsjälar en avgörande roll för att driva utvecklingen framåt.

En person som lagar mat över öppen eld.

Sex miljoner till Âé¶čÉç-forskning om luftföroreningar

Joyanto Routh har fått nära 6 miljoner kronor från Formas för forskning om luftföroreningar, hälsorisker och klimatanpassade lösningar i Sverige och Indien.

Senaste nytt från Âé¶čÉç

Svartvitt portrÀtt av en man.

Han avslöjade Macchiarini – blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.

En man som stÄr framför en blÄ vÀgg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

En man i kavaj och skjorta som stÄr pÄ en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.