Âé¶čÉç

Hem

Vinst före pedagogik – den dolda läroplanen som styr komvux

13 mars 2025

Jonas Roslund

Marknadens villkor skapar en sorts dold läroplan som sätter den riktiga läroplanen ur spel. Betygssättning och undervisning anpassas efter vinst- och effektivitetskrav. Det framkommer i intervjuer med komvux-lärare som gjorts av forskare vid Linköpings universitet.

Andreas Fejes vid rÀcke. Fotograf: Jonas Roslund
Professor Andreas Fejes är en av forskarna bakom undersökningen av hur komvuxlärare använder läroplan och andra styrdokument.

– LĂ€roplanen ska garantera att eleverna fĂ„r en viss kunskap med sig. Men den dolda lĂ€roplanen bidrar till att det sĂ€tts betyg som inte motsvarar kunskaperna.
Styrdokumenten sÀger att komvux har ett brett uppdrag. Den dolda lÀroplanen gör att bara ett vÀldigt smalt uppdrag genomförs, sÀger professor Andreas Fejes pÄ Institutionen för beteendevetenskap och lÀrande vid Linköping universitet.

Forskningsprojektet, som finansierats av Skolverket, hade i uppdrag att undersöka hur lÀrare pÄ komvux tolkar och anvÀnder sig av lÀroplanen och andra styrdokument. Ur materialet pÄ drygt 1200 enkÀtsvar och 63 intervjuer med lÀrare frÄn alla delar av Sverige, framtrÀdde snart en tydlig bild: Det Àr frÀmst marknadslogiken som sÀtter ramarna för lÀrarnas arbete, snarare Àn de politiskt beslutade styrdokumenten. Det skriver forskarna i en artikel i Scandinavian Journal of Educational Research.

Betygsinflation och kortade kurser

Kommunalt anstÀllda lÀrare berÀttar om hur elever kommer frÄn privata, externa utbildningsanordnare med betyg som inte alls motsvarar deras verkliga kunskaper. LÀrare hos sÄdana anordnare bekrÀftar att man pÄ deras arbetsplats mer talar om hur man ska kunna öka genomströmningen av elever Àn om pedagogisk utveckling. Detta eftersom företaget fÄr betalt per elev som klarat utbildningen. Resultatet blir en betygsinflation dÀr elever godkÀnns trots att de inte uppfyller betygskriterierna.

LÀrarnas professionalitet devalveras extremt mycket pÄ komvux.

Kommunernas strÀvan att pressa priserna vid upphandling gör att kurserna kortas. De intervjuade lÀrarna vittnar om hur innehÄllet dÀrför mÄste begrÀnsas till det allra mest centrala. Komvux fÄr dÀrför ett mycket smalare uppdrag Àn vad som anges i lÀroplanen. För att effektivisera sÄ strömlinjeformar företagen utbildningarna via digitala lÀrplattformar. Att ge eleverna verktyg för att bli aktiva samhÀllsmedborgare prioriteras ner och det blir svÄrare att anpassa undervisningen efter individens behov.

– LĂ€rarnas professionalitet devalveras extremt mycket pĂ„ komvux. De Ă€gnar sig inte sĂ„ mycket Ă„t undervisning eftersom kurserna Ă€r sĂ„ korta. De sĂ€tter betyg, sĂ€ger Andreas Fejes.

En björntjÀnst

Eleverna har naturligtvis ocksÄ ett intresse av att snabbt klara av utbildningen, men att ge dem betyg som de inte förtjÀnar Àr att göra dem en björntjÀnst, pÄpekar han. En av de intervjuade lÀrarna berÀttar till exempel om en lÀkare med utlÀndsk bakgrund som fÄtt godkÀnt i svenska men sedan inte kunde fÄ ett jobb pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. NÀr personen ville gÄ om kursen fick den inte det eftersom den redan fÄtt ett godkÀnt betyg.

Forskarna vill peka pÄ konsekvenserna av marknadsstyrningen, nÀmligen en slags dold lÀroplan som gör att elever inte behandlas likvÀrdigt, samtidigt som hÀnsynen till elevers olika behov av stöd brister. Det Àr sedan upp till politikerna att vÀrdera och avgöra om det Àr denna typ av utbildning de vill ha eller ej, betonar de.

Ingen likvÀrdig utbildning

HÀlften av deltagarna pÄ komvux i Sverige lÀser sin kurs hos en extern utbildningsanordnare. Av de 63 intervjuade lÀrarna var 9 anstÀllda hos sÄdan anordnare, vilket gör dem nÄgot underrepresenterade i materialet, men mÄnga av de kommunala lÀrarna hade Àven jobbat pÄ den privata sidan.

– Att vi inte har en likvĂ€rdig utbildning i grund- och gymnasieskolan har forskningen redan visat. Med det hĂ€r materialet tycker vi att vi forskningsmĂ€ssigt lyckats tydliggöra att det Ă€ven gĂ€ller pĂ„ komvux, sĂ€ger Andreas Fejes.

Artikeln:, A Fejes, P Andersson, J Köpsén, M Nylund, Scandinavian Journal of Educational Research, publicerad online 5 feb 2025, DOI: 10.1080/00313831.2025.2459903

Kontakt

 
Fotografi av Andreas Fejes

Andreas Fejes

Professor

Relaterade nyheter

En sal med elever. I förgrunden syns en lÀrare som pekar pÄ en av eleverna som rÀcker upp handen.

Så bidrar studier i svenska till migranters inkludering

Det finns en stark vilja hos migranter att inkluderas i samhället, språket ses som ”nyckeln” till inkludering och studierna som viktiga för att lära sig svenska, men också för att få stöd i vardagen. Det visar forskning vid Linköpings universitet.
Vuxenutbildning

Lärarutbildningar missar att förbereda för arbete i komvux

Lärarutbildningarna bryter mot högskoleförordningen. Det menar Andreas Fejes som granskat kursplaner och litteraturlistor för olika lärarprogram vid svenska universitet.
Elev som studerar

Segregation och ojämlikhet resultat av marknadsutsatt skola

I en ny bok beskriver en rad forskare utvecklingen av det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar lärare, elever och rektorer.

Forskning

LĂ€rare i samtal med vuxna studenter.

Lärares tolkning och tillämpning av läroplan och andra styrdokument i komvux

Lärare i Komvux alla delar ska i sin planering och undervisning förhålla sig till läroplan och andra styrdokument som ämnes- och kursplaner. Det här forskningsprojektet undersöker hur lärare tolkar och tillämpar dessa typer av dokument i sitt arbete.
FĂ€rgglada drakar i luften.

Migration, lärande och social inkludering

Vilken effekt har olika utbildningssammanhang för att lära sig svenska, på vuxna migranters inkludering i det svenska samhället? Skiljer sig folkbildningen och vuxenutbildningen åt vad avser effekter? Vad anser migranterna själva?
En kvinna med en ipad sitter framför en publik som lyssnar pÄ henne.

Vuxenutbildningens marknadisering och dess konsekvenser

Hur har marknadiseringen inom påverkat lärares arbete och profession samt elevers studier? I detta projekt har vi undersökt och analyserat vad marknadsiseringen har inneburit.

Organisation

En grupp vuxenstuderande i ett klassrum.

Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande (PVL)

Vid avdelningen finns bland annat Sveriges enda utbildning till folkhögskollärare och en av världens största vuxenpedagogiska forskningsmiljöer. Vuxnas lärande i vuxenutbildning och folkbildning såväl som yrkesutbildning är i fokus vid avdelningen.
Universitetsparken bakom I-huset.

Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)

Mänskligt beteende och förutsättningar för lärande står i fokus för utbildning och forskning på vår institution. Vi utbildar studenter och forskare som står väl rustade att möta framtida utmaningar i samhälle och arbetsliv.

Senaste nytt från Âé¶čÉç

Svartvitt portrÀtt av en man.

Han avslöjade Macchiarini – blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.
En man som stÄr framför en blÄ vÀgg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.
En man i kavaj och skjorta som stÄr pÄ en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.