Âé¶¹Éç

24 september 2025

Med hjälp av magnetkameror har forskare vid Linköpings universitet undersökt blodflödet i ett konstgjort hjärta i realtid. Resultaten gör det att möjligt utforma hjärtat så att risken för blodproppar och nedbrytning av röda blodkroppar minskar, något som är ett vanligt problem i dagens konstgjorda hjärtan. Studien gjordes i samarbete med företaget Scandinavian Real Heart AB som utvecklar ett konstgjort hjärta.

Person (Twan Bakker) som står böjd framför en magnetkamera. Fotograf: Emma Busk Winquist
För att kunna se blodflödet i realtid byggde forskarna en fullskalig modell av ett mänskligt blodomlopp som kopplades till det konstgjorda hjärtat som i sin tur avbildades i magnetkameran. 
– Hjärtat är en muskel som aldrig vilar. Den kan aldrig vila. Hjärtat kan slå i hundra år utan en enda service eller stopp. Men att bygga en pump som kan fungera på samma sätt – det är en utmaning, säger Tino Ebbers, professor i fysiologi vid Linköpings universitet.

Varje år genomförs närmare 9000 hjärttransplantationer världen över och antalet ökar för varje år. Också antalet som står i kö för att få ett nytt hjärta växer, och i nuläget finns cirka 2800 väntade enbart inom EU och cirka 3400 i USA.

Porträtt (Tino Ebbers).Fotograf: Emma Busk Winquist
Tino Ebbers, professor i fysiologi vid Âé¶¹Éç.

För patienter där hjärtat inte fungerar alls kopplas de flesta idag till en maskin som sköter blodcirkulationen av kroppen åt dem. Det är en stor apparat där patienten blir bunden till sin sjukhussäng. För de patienterna skulle ett inopererat konstgjort hjärta kunna vara ett alternativ i väntan på en donation.

– Det kan ta lÃ¥ng tid att hitta ett biologiskt kompatibelt hjärta för en transplantation. DÃ¥ kan ett konstgjort hjärta hjälpa patienten att vänta hemma. Man kanske inte kommer springa runt som Usain Bolt, men patienten kan vara med sina nära och kära under väntetiden, säger Twan Bakker, doktorand verksam vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, vid Âé¶¹Éç.

Ser blodflödet i realtid

För att det ska bli verklighet behöver tekniken finslipas. Ett vanligt problem hos konstgjorda hjärtan med pulserande funktion är blodproppar och skador på röda blodkroppar. Det beror ofta på områden där blodet har hög och låg hastighet nära varandra eller där blodet står helt still i hjärtat. Höga hastigheter och turbulens kan leda till nedbrytning av röda blodkroppar, kallat hemolys. Medan låg hastighet ökar risken för blodproppar.

Visualisering av blodflöde.Fotograf: CMIV
Visualisering av blodflödet i det konstgjorda hjärtat.

För att minimera risken för komplikationer behövs en djupgÃ¥ende förstÃ¥else för hur blodet flödar i det konstgjorda hjärtat. Därför har forskare vid Âé¶¹Éç i samarbete med företaget Scandinavian Real Heart använt sÃ¥ kallad magnetresonanstomografi, ofta förkortat MRT, för att kunna se blodflödet i ett pulserande konstgjort hjärta i realtid. Resultaten jämfördes sedan med blodflödet i ett verkligt hjärta.

– Det coola med den här tekniken är att det går att se inuti en patient, eller i det här fallet ett konstgjort hjärta, utan att fysiskt öppna och kolla – detta är helt unikt, säger Tino Ebbers.

Brygga till transplantation

Det forskarna kunde se på bilderna från MRT:n var att blodflödet i det konstgjorda hjärtat liknade det i ett verkligt friskt hjärta. Ett kvitto på att hjärtat har en bra utformning.

Nyligen beviljades Scandinavian Real Hearts konstgjorda hjärta beteckningen Humanitarian Use Device (HUD) av den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA). HUD-beteckningen gör det möjligt att ansöka om Humanitarian Device Exemption (HDE), ett påskyndat regelverk som kan bevilja produkten begränsade marknadsföringsrättigheter. Enligt forskarna är klinisk användning fortfarande ett par år bort, först behöver prekliniska studier och kliniska studier färdigställas.

Porträtt (Twan Bakker).Fotograf: Emma Busk Winquist
Twan Bakker, doktorand verksam vid CMIV.

– Vår dröm är att utveckla ett konstgjort hjärta som en permanent lösning. Vi är inte där än, för det krävs att vi först visar att det fungerar som en brygga till transplantation för att förhindra att patienten dör i väntan på ett hjärta. Men vårt slutmål är fantastiskt, när vi når det så upphör behovet av donatorhjärtan, säger Twan Bakker.

Forskningen finansierades delvis av Scandinavian Real Heart AB där medförfattarna Azad Najar, Thomas Finocchiaro och Ina Laura Perkins jobbar samt är aktieägare. Övriga medverkande har ingen intressekonflikt.

Artikeln: , Twan Bakker, Azad Najar, Thomas Finocchiaro, Ina Laura Perkins, Jonas Lantz, Tino Ebbers, Scientific reports 2025. Publicerad online 15 september 2025. DOI: 10.1038/s41598-025-18422-y

Två personer framför en magnetkamera.Fotograf: Emma Busk Winquist
Twan Bakker och Tino Ebbers vid en av magnetkamerorna på CMIV.

Kontakt

Tvärvetenskap

Senaste nytt från Âé¶¹Éç

Svartvitt porträtt av en man.

Han avslöjade Macchiarini – blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.

En man som står framför en blå vägg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

En man i kavaj och skjorta som står på en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.