Zoran Slavnic blev befordrad till professor i sociologi vid Âé¶čÉç i september 2022. Tidigare har han arbetat vid universitetet i UmeĂ„ (1995-2000) och pĂ„ Arbetslivsinstitutet (2000-2007). Han kom till Âé¶čÉç 2007 och hĂ€r har han arbetat med det mesta inom sitt omrĂ„de.
â Jag har stĂ„tt pĂ„ tre ben, sĂ€ger han och skrattar medan han förklarar att de tre benen Ă€r forskning, undervisning samt administrativa uppgifter, bland annat som studierektor.
BerÀtta, vad forskar du om?
â Jag har sysslat med massor med olika grejer. Nyligen har jag publicerat en artikel om flyktingarnas rĂ€ttsliga status och integration, men jag vill gĂ€rna berĂ€tta hur allt började.
Zoran Slavnic ler varmt och beskriver levande hur han kom till Sverige frĂ„n krigets Bosnien 1992. Hans fru och tvĂ„ smĂ„ barn var redan hĂ€r. Det betydde mycket för alla nĂ€r han Ă€ntligen kom sĂ„ de kunde börja sitt nya liv tillsammans, i en liten by nĂ€ra finska grĂ€nsen i ĂvertorneĂ„ kommun.
Senare, nÀr de bodde pÄ en flyktingförlÀggning i Haparanda, fick de upp ögonen för UmeÄ som var den nÀrmsta universitetsstaden. De ville bo i norra Sverige eftersom det var ett sÄdant högt flyktingtryck kring Stockholm och i Sveriges södra delar. Kort dÀrefter fick de ett nytt boende i Vindeln.
â Vi kĂ€nde oss tveksamma, vi ville till UmeĂ„, inte till Vindeln. Det ligger nĂ€stan sju mil utanför UmeĂ„ och vi hade ju vĂ„ra tvĂ„ barn och en liten bĂ€bis. Att pendla till UmeĂ„ kĂ€ndes omöjligt. NĂ€r vi klagade sĂ„ fick vi svaret⊠âNej detta var inte det bĂ€sta, men det var nĂ€st bĂ€staâ.
Han kom snabbt i kontakt med Carl-Ulrik Schierup och Aleksandra à lund vid UmeÄ universitet, som passande nog hade ett stort skandinaviskt projekt pÄ gÄng dÀr det behövdes en sociolog frÄn Bosnien.
â Jag började vid UmeĂ„ Universitet som doktorand 1995. Projektet finansierades av Nordiska rĂ„det och handlade om hur vĂ€l integrationen fungerade för bosniska flyktingar i Norge, Sverige och Danmark. Mitt delprojekt handlade om de flyktingar frĂ„n Bosnien och Hercegovina som kom till Sverige med kroatiska pass. Det var över 6 000 av dem i mitten av 1994. Det var den första stora flyktinggruppen i svensk migrations- och flyktingpolitiks historia som fick tillfĂ€lliga, tidsbegrĂ€nsade uppehĂ„llstillstĂ„nd.
Titeln pÄ hans avhandling blev: Existens och temporalitet: om det samtida flyktingskapets komplexitet.
â DĂ„ var tidsbegrĂ€nsat uppehĂ„llstillstĂ„nd ett undantag och nu 30 Ă„r senare, Ă€r det en regel. Temporalitet Ă€r ett laddat ord, ett hett Ă€mne som alla pratar om i dag och jag var en av de första som forskade inom det omrĂ„det, sĂ€ger Zoran Slavnic.
Han berĂ€ttar vidare om olika forskningsomrĂ„den inom temporalitet, jag ber honom beskriva ordet och han sĂ€ger att det betyder temporĂ€r, nĂ„got tillfĂ€lligt, vĂ€ntan pĂ„ sin nya status. NĂ„got som kan skapa kĂ€nslor av ovisshet och utsatthet â att vĂ€nta utan rĂ€ttigheter och bli exploaterad, utanför.
Flytten till Norrköping
Zoran Slavnic disputerade Är 2000, sedan flyttade han till Norrköping. De var flera migrationsforskare frÄn UmeÄ universitet som flyttade ner samtidigt för att börja arbeta vid Arbetslivsinstitutet.
Det var en nyetablerad enhet som fokuserade pĂ„ de ekonomiska aspekterna av internationell migration och integrationen av invandrare pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Sju Ă„r senare fick samma forskarlag ett stort anslag frĂ„n dĂ„varande FAS (idag FORTE) för att vid Âé¶čÉç starta Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhĂ€lle â REMESO.
Sedan dess har Zoran Slavnic arbetat som forskare och lÀrare pÄ REMESO. Just nu Àr han bland annat inblandad i ett EU HORIZON forskningsprojekt om ÄtervÀndandepolitik i EU. Han passerat det som tidigare kallades pensionsÄldern, men har svÄrt att sluta, för han trivs och det finns ju sÄ mycket att forska om. Men 2023 fick han en fin knuff av Riksbankens Jubileumsfond.
â Det Ă€r ett projektstöd som kan ges till forskare, det kallas sabbatical. Tanken Ă€r att jag ska ta ett sabbatsĂ„r för att avsluta lĂ„ngt kommen forskning inom humaniora och samhĂ€llsvetenskap. I mitt fall ske det bli en bok dĂ€r jag avrundar mitt flerĂ„riga arbete inom Ă€mnet internationell migration och den informella ekonomin. Manuskriptet har en preliminĂ€r titel âPolitical economy of economic informalisationâ.
Vad Àr det inom ditt forskningsomrÄde som intresserar dig?
â Allt! Jag har ett brett intresseomrĂ„de och dessutom Ă€r jag impulsiv och har svĂ„rt att slĂ€ppa sĂ„dant som intresserar mig. Det finns alltid spĂ€nnande omrĂ„den som Ă€r outforskade och vĂ€cker mitt engagemang.
Han menar att det Àr dÀrför det tog sÄ mÄnga Är innan han blev professor.
â Jag börjar stĂ€ndigt med nya saker och har flera projekt pĂ„ gĂ„ng samtidigt. NĂ€r jag Ă€r ute pĂ„ fĂ€ltet sĂ„ följer jag ingen mall, utan jag Ă€r öppen för överraskningar. Det intressant och spĂ€nnande, Ă€ven om det Ă€r svĂ„rare att jobba sĂ„.
Vad gör forskningen inom det omrÄdet sÄ viktig?
â Mitt mĂ„l Ă€r att det jag producerar ska vara till stor nytta för de som börjar sin forskningsresa i dag inom det fĂ€ltet. AlltsĂ„ de som studerar sambandet mellan Ă„ ena sidan migration, integration och etnicitet och Ă„ andra sidan de stora strukturella, ekonomiska och politiska förĂ€ndringar som vĂ„ra samhĂ€llen genomgĂ„r idag. Jag vill inspirera, inte komma med lösningar och hoppas att min forskning inspirerar mina studenter som har siktet instĂ€llt pĂ„ att bli tjĂ€nstemĂ€n, beslutsfattare, lĂ€rare eller kanske politiker. Jag hoppas de kommer att minnas vad vi diskuterade pĂ„ vĂ„ra seminarier och förelĂ€sningar nĂ€r de ska utföra sina arbetsuppgifter eller fatta sina beslut i framtiden.
