Âé¶čÉç

12 maj 2025

Det nya cybersäkerhetslabbet är en milstolpe i Linköpings universitets satsning på utbildning inom området. Studenterna ska känna att "wow, här är det möjligt att göra något spännande", sa vicerektor Matts Karlsson vid invigningen den 7 maj.

Mikael Asplund i cybersĂ€kerhetslabbets lokaler. Fotograf: Simon Höckerbo

Det var en nöjd Matts Karlsson frÄn universitetsledningen som höll i saxen, klippte det blÄgula bandet i B-huset pÄ Campus Valla och förklarade labbet invigt.

– FrĂ„n min horisont Ă€r Âé¶čÉç Sveriges viktigaste datauniversitet. Vi var först med en datautbildning 1975 och vi Ă€r i dag en av de sju AI-fabrikerna i Europa, det vill sĂ€ga vi Ă€r med i matchen med allt frĂ„n cybersĂ€kerhet till artificiell intelligens, sa Matts Karlsson.

Han hyllade samarbetet mellan parterna som varit med och skapat det nya labbet och betonade att studenterna nu ska kunna jobba i en miljö som ligger i framkant och kÀnna att "wow, hÀr Àr det möjligt att göra nÄgot spÀnnande".

– Det har saknats en kvalificerad utbildningsmiljö inom cybersĂ€kerhet för studenterna och labbet fyller ett stort behov som inte vanliga datorsalar kan tillgodose, sa Henrik Eriksson, prefekt vid Institutionen för datavetenskap (IDA).

Labbet Ă€r finansierat genom en strategisk satsning av Âé¶čÉç med stöd av den Tekniska fakulteten, IDA och Institutionen för systemteknik (ISY).

Matts Karlsson klipper det blÄgula bandet.
Matts Karlsson klipper det blÄgula bandet. Fotograf: Simon Höckerbo

Det nya labbet möter studenternas behov

Mikael Asplund, bitrĂ€dande professor vid Institutionen för datavetenskap, lyfte fram Âé¶čÉç:s aktuella satsning pĂ„ utbildningar inom cybersĂ€kerhet, vilka riktar sig till bĂ„de grundutbildningsstudenter och yrkesverksamma pĂ„ uppdragsutbildningar. Masterprogrammet i cybersĂ€kerhet sjösattes 2023 och den första kullen med studenter Ă€r snart klar. Ur behovet av en fysisk miljö för studenterna vĂ€xte planerna pĂ„ det nya labbet fram. Förutom en specialdesignad fysisk miljö Ă€r det kopplat till en skyddad servermiljö som gör det möjligt att trĂ€na cybersĂ€kerhet pĂ„ ett kontrollerat sĂ€tt.

– Vi har ju en lĂ„ng historia av bĂ„de forskning och utbildning inom AI och cybersĂ€kerhet sĂ„ labbet ligger vĂ€ldigt vĂ€l positionerat pĂ„ det sĂ€ttet med mycket expertis bĂ„de pĂ„ IDA och ISY, konstaterade Mikael Asplund som ocksĂ„ lyfte fram möjligheten till nya samarbeten.

tÄrta som det stÄr Bakdörren pÄ
Vid invigningen bjöds det pÄ kaffe och tÄrta.Fotograf: Simon Höckerbo
– Vi har aktiva samarbeten med alla stora lĂ€rosĂ€ten inom cybersĂ€kerhet och Ă€r involverade i centrumbildningar, inklusive cybercampus dĂ€r vi har pĂ„gĂ„ende utbyten och vi ser fram emot att kunna samarbeta mer med hjĂ€lp av den hĂ€r plattformen och skapa övningar tillsammans med andra aktörer.

Mikael Asplund ledde under dagen Ă€ven en guidad tur till de nya lokalerna för invigningens nĂ€rmare hundra deltagare, dĂ€r de som ville fick pröva pĂ„ en cybersĂ€kerhetsövning kallad ”Capture the flag”.

Att veta hur man bygger sÀkra system

Under invigningen bjöds det pÄ erfarenheter bÄde frÄn en sÀkerhetsexpert med betalt för att bryta sig in i datorsystem, och frÄn kommunanstÀllda som drabbats av en cyberattack.

Leif Nixon, cybersĂ€kerhetsexpert vid Combitech och 2023 Ă„rs alumn vid Âé¶čÉç, ser det nya labbet som en intressant resurs. I dag orsakar cyberattacker skador för miljardbelopp men att bygga sĂ€kra datorsystem Ă€r en utmaning som han liknar vid den att bygga sĂ€kra broar pĂ„ 1800-talet. Det tog tid innan man lĂ€rde sig den ingenjörskonsten.

– Den största utmaningen inom cybersĂ€kerhet Ă€r att vi inte vet hur man ska bygga sĂ€kra system. Jag jobbar ju i en bransch med vĂ€ldigt höga sĂ€kerhetskrav men allting blir vĂ€ldigt komplicerat, dyrt och överdimensionerat, för att vi inte vet – man fĂ„r ta i sĂ„ mycket. Vi skulle behöva göra vetenskap och inte hantverk av det, sa Leif Nixon.

Artificiell intelligens anvÀnds bÄde för att försvara och angripa system men gör, enligt Leif Nixon, mest nytta genom att hitta skadlig kod.

– Det AI Ă€r verkligt bra pĂ„ Ă€r att begripa sig pĂ„ programkod och med det verktyget kan man ganska enkelt sĂ€ga om nĂ„got Ă€r malware, illasinnad programvara, eller inte. PĂ„ angriparsidan finns det inte alls lika stor fördel av AI. Det Ă€r ju ett kreativt jobb att bryta sig in och nuvarande AI-system Ă€r inte bra pĂ„ att hitta nya kluriga lösningar.

En person sitter framför en datorskÀrm med kod.
CybersĂ€kerhetslabbet vid Âé¶čÉçFotograf: Simon Höckerbo

Cyberattack mot Norrköpings kommun

Fredrik Ekström, utvecklingschef, Pamela PÄlsson, strateg inom digitalisering och IT, och Elin Borg, IT-jurist, samtliga vid Norrköpings kommun, delade i sin tur med sig av sina erfarenheter frÄn en verklig cyberincident som drabbade kommunen i november 2022. HÀndelsen resulterade bland annat i att 17 000 konton behövde stÀngas ned och Äterskapas. Hela kommunens IT-miljö behövde byggas om frÄn grunden.

– Det finns en hel forensisk utredning kring vad som hĂ€nde, en rapport dĂ€r man kunde konstatera utifrĂ„n de tecken som fanns att det högst troligt var en rysk statsaktör, sa Fredrik Ekström.

Det finns i dag ett pÄgÄende samarbete med universitetet med IT-managementprogrammet, dÀr studenter Àr inne hos kommunen i praktikperioder om tio mÄnader, och intresse finns för studenter med kompetens inom cybersÀkerhet.

– Man har inte sĂ„ jĂ€ttestor bemanning pĂ„ en kommun, sĂ„ det Ă€r klart intressant att kunna ta konkret hjĂ€lp och hitta case dĂ€r man fĂ„r in en student som gör ett examensjobb och Ă€r lite mer hands-on. Det Ă€r ju en ganska unik kompetens inom cybersĂ€kerhet som Âé¶čÉç utbildar.

Fredrik Ekström nÀmnde ocksÄ att Norrköpings kommun satsar mer pÄ egen operativ förmÄga och kommer att söka fler IT-sÀkerhetsspecialister till kommunen framöver.

Om labbet i media

Nya satsningen – ett cybersĂ€kerhetslabb: ”Enormt behov” -

Labb för cybersÀkerhet invigt - trÀnar pÄ skadliga virus

Mer om Cybersäkerhetslabbet

Kontakt

Senaste nytt från Âé¶čÉç

Svartvitt portrÀtt av en man.

Han avslöjade Macchiarini – blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.

En man som stÄr framför en blÄ vÀgg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

En man i kavaj och skjorta som stÄr pÄ en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.