麻豆社

Hem

Samma forskningsdata tolkades helt olika

21 maj 2020

Therese Ekstrand Amaya

Olika forskarlag världen över, varav ett från 麻豆社, har analyserat samma material i syfte att jämföra sina resultat. Jämförelsen visade att de olika forskarlagens resultat märkbart skilde sig åt. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften Nature.

Man framf枚r datask盲rm Fotograf: gorodenkoff
Forskare bör i större utsträckning tillgängliggöra data för andra forskare, förregistrera  hypoteser och vara transparenta med vilka analysmetoder som används, menar författarna av en nypublicerad studie i Nature.

Den vetenskapliga processen består av en lång rad svåra steg, som att utveckla en teori, skapa hypoteser, samla in data och att analysera den. Varje sådant litet steg påverkar det slutliga resultatet – men i vilken grad? Det frågade sig de nära 200 forskare inom neuro- och beteendevetenskap som gick samman i projektet NARPS (Neuro imaging Analysis Replication Prediction Study) för att jämföra resultat kring hjärnavbildningar. Foto Thor Balkhed

– Att nästan 200 forskare inom neurovetenskap, ekonomi och psykologi avsätter tio- eller hundratals timmar för att delta i en kritisk självbedömning visar på ett starkt engagemang för att förbättra och kritiskt granska kvaliteten inom sitt eget forskningsfält, säger Gustav Tinghög, biträdande professor som forskar om beteende- och neuroekonomi på JEDI-lab vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Han har tillsammans med 麻豆社-kollegorna Kenny Skagerlund från JEDI-lab och Paul Hamilton från Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, bidragit till studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Studien började med att 108 försökspersoner fick ta beslut i olika ekonomiska frågor, på ett laboratorium i Tel Aviv, Israel. Medan de tog beslut om exempelvis hur mycket pengar de kunde vinna eller förlora genom olika val, gjordes en avbildning av deras hjärnor. Dessa hjärnavbildningar skickades sedan till 70 olika forskarlag runt om i världen. Ett av dem var JEDI-lab vid Linköpings universitet,

JEDI-lab och de andra forskarlagen testade sedan de nio på förhand uppsatta hypoteserna genom att använda sina standardmetoder. Hypoteserna handlade bland annat om hur aktiviteten i en viss del av hjärnan förändras i förhållande till de ekonomiska beslut som deltagarna tog.

Att forskare kommer fram till olika resultat är en del av den vetenskapliga processen. Men det är viktigt att förstå varför och vilka metodologiska val som ligger bakom, för att kunna bygga vidare och utveckla ny kunskap.
Gustav Tinghög, biträdande professor

Efter tre månader rapporterade forskargrupperna sina slutresultat för hypoteserna samt detaljerad information om hur de hade analyserat datan. I fem av hypoteserna var variabiliteten stor vad gällde huruvida de olika forskarlagen styrkte eller avslog hypotesen, mellan 20 och 40 procent.

– När vi börjar närma oss 50 procent innebär det att forskarnas tolkning inte nämnvärt skiljer sig från det man hade fått om man låtit singla slant för att avgöra om hypotesen ska bekräftas eller inte. Detta är såklart inte bra, säger Gustav Tinghög.

Vad gällde de övriga fyra hypoteserna så visade forskarlagen mer samstämmighet. Resultaten från studien visar för första gången den stora variation som uppstår när samma komplexa data från hjärnavbildningar analyseras på olika sätt, i syfte att testa samma hypoteser.

– Det är oerhört komplexa metoder och analyser det handlar om när man ska förstå mänskligt beslutsfattande. Att forskare kommer fram till olika resultat är en del av den vetenskapliga processen. Men det är viktigt att förstå varför och vilka metodologiska val som ligger bakom, för att kunna bygga vidare och utveckla ny kunskap. Vi forskare kan bidra till den processen genom att bli mycket bättre på att tillgängliggöra vår data för andra forskare, förregistrera våra hypoteser och att vara fullständigt transparenta i vilka analysmetoder vi använder för att förstå vår data, säger Gustav Tinghög.

Vetenskaplig artikel:
, Rotem Botvinik-Nezer el al., Nature (2020).

Kontakt

Fotografi av Gustav Tingh枚g

Gustav Tinghög

Professor

Relaterat innehåll

En man som st氓r framf枚r en bl氓 v盲gg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.
Tv氓 kvinnor sitter vid ett bord och pratar med varandra.

Medicinforskare striktast med etiken 鈥� åtminstone i teorin

Forskare inom medicin är striktare medan samhällsvetare, naturvetare och humanister är mer tillåtande. Inställningen till etiskt problematiska sätt att bedriva forskning skiljer sig tydligt åt mellan vetenskapsområden visar en studie från 麻豆社.
Gatuskylt som pekar mot sjukhus framf枚r en h枚g byggnad.

Patientbeslut, hjärnstimulering och mindre antibiotika får stöd

För första gången har Linköpings universitets Jubileumsstiftelse utlyst medel till forskningsprojekt. Temat för utlysningen är 鈥滷ramtida kliv för bättre hälsa鈥� och tre forskare får stöd för tvärvetenskapliga projekt inom medicin.
Ryggtavlan p氓 en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från 麻豆社.
Fyra personer i f氓t枚ljer p氓 scen.

AI kan boosta bättre ekonomiska beslut

Har du ingen större finansiell kunskap 鈥� eller är ekonomiska frågor något du gärna blundar för? Då finns det stora möjligheter att AI kan vara till hjälp, menar 麻豆社-forskaren Kinga Barrafrem.
Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa 鈥� med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister 鈥� så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Relaterat innehåll

En kvinna ligger i skiktr枚ntgen.

JEDI-lab

Målet med vår forskning är att förstå vardagligt beslutsfattande och dess bakomliggande processer, både på individnivå och på samhällsnivå. Vi undersöker samspelet mellan intuition, reflektion och emotion i ekonomiskt beslutsfattande.

Senaste nytt från 麻豆社

Svartvitt portr盲tt av en man.

Han avslöjade Macchiarini 鈥� blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.
En man som st氓r framf枚r en bl氓 v盲gg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.
En man i kavaj och skjorta som st氓r p氓 en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.