Âé¶¹Éç

24 februari 2026

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar: från osäkerhet kring hur en sådan planering kan utformas till kunskapsluckor och starka normer om tillväxt.

Några kvinnor som går på en trottoar.
Genrebild.

En krympande befolkning är realitet för många regioner och kommuner runt om i Europa, framför allt på landsbygden. Tidigare forskning visar att befolkningsminskningen ofta hanteras på två sätt lokalt: genom att helt bortse från den eller genom att försöka vända utvecklingen.

Men att aktivt planera för att anpassa sig till en krympande befolkning är det få regioner och kommuner som gör. Josefina Syssner, professor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och Marlies Meijer, vid Wageningen University i Nederländerna, har studerat varför.

– Vi vet att både politiker och tjänstepersoner ofta har väldigt god insikt om vilka utmaningar en långvarig befolkningsminskning för med sig. Ändå är det svårt för dem att planera för ett fortsatt krympande – vi ville helt enkelt förstå vad det är som gör det hela så svårt, säger Josefina Syssner.

Utifrån tidigare forskning och fältstudier i Europa synliggör studien ett antal faktorer som kan bidra till en oförmåga hos och hindra kommuner och regioner att planera för och anpassa sig till demografiska förändringar.

Osäkerhet och kunskapsluckor

Det finns en osäkerhet bland lokala tjänstepersoner och politiker kring vad en anpassningspolicy eller plan faktiskt innebär och vilken relation den skulle ha till andra styrdokument.

– Det är svårt för kommunerna att veta var, hur och i vilka styrdokument man ska formulera sina anpassningsstrategier. Översiktsplanerna löper över väldigt lång tid och är ofta fokuserade på tillväxt och utveckling. Budgetarna är ofta kortsiktiga och ändras in i det sista för att få ihop ekonomin för kommande år, säger Josefina Syssner.

Porträttbild på en kvinna framför en stenvägg. Christian Ekstrand
Josefina Syssner, professor i kulturgeografi.

Bland tjänstepersoner finns inte heller alltid tillräcklig kunskap om hur befolkningsminskningen kan förstås och hur man i praktiken kan förbereda sig för den. Som följd kan politiker gå miste om det stöd de behöver för att förstå hur demografiska förändringar kan konceptualiseras och hanteras.

– Ett annat svar är att det finns få experter på området, få goda exempel att lära sig av och väldigt lite stöd att få från exempelvis staten, säger Josefina Syssner.

Befolkningsminskningen har dessutom en tidsmässig dimension – den sker gradvis över lång tid – vilket gör den till en komplex planeringsfråga. Här behövs mer kunskap om hur tjänstepersoner och beslutsfattare kan hantera långsamma, eller smygande, samhällskriser.

Tillväxtnorm

Ytterligare ett hinder är den tillväxtnorm som präglar samhällsplaneringen och som tidigare forskning belyst. Att tillväxt blir ett viktigt mål i krympande samhällen är förståeligt, menar forskarna. Dels handlar det om yttre förväntningar, dels om de fördelar som tillväxt väntas ge.

En växande befolkning, särskilt i arbetsför ålder, stärker ekonomin och ger kommunen större möjligheter att exempelvis fullfölja sitt välfärdsuppdrag. Men samtidigt väcker det frågan hur väl de här idéerna om tillväxtens fördelar stämmer överens med verkligheten. Här behövs mer kunskap, betonar forskarna.

Ta del av forskningen

Om studien

Studien är publicerad i tidskriften Planning Practice and Research. Den baseras på litteraturstudier liksom fältstudier från kommuner och regioner i Europa.

Marlies Meijer, Josefina Syssner (2026)

Planning Practice & Research

I artikeln

Nyheter om kommunstrategisk forskning

En man i kavaj och skjorta som står på en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.

En grupp unga kvinnor med gröna lagtröjor som står i en idrottshall och tittar på andra som spelar basket.

Dialog och transparens avgörande när AI mäter närvaron i idrottshallar

AI-kameror kan visa hur idrottshallar används och på så sätt bidra till att de nyttjas effektivt. Samtidigt väcker tekniken frågor om integritet och tillit och därför krävs dialog och tydlighet kring hur kamerorna fungerar.

Ett stort vattenfall med massor av vatten som strömmar ut.

Trygg vattenförsörjning i små kommuner - nytt projekt får forskningsmedel

Att säkerställa dricksvatten och fungerande avlopp är en växande utmaning för många små kommuner. Nu startar ett nytt forskningsprojekt där forskare och kommuner ska undersöka hur policy kan användas i praktiken för att säkra vattenförsörjningen.

Mer kommunstrategisk forskning

Senaste nytt från Âé¶¹Éç

Svartvitt porträtt av en man.

Han avslöjade Macchiarini – blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.

En man som står framför en blå vägg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

En man i kavaj och skjorta som står på en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.