Âé¶čÉç

21 januari 2019

Tänk dig att trycka på en knapp så konstruerar datorn på egen hand en flygplansvinge. Eller ritar ett hus. Eller i stort sett vilken annan produkt som helst. Allt medan människan gör något helt annat. Det är precis det som automatiserad design handlar om.

tvĂ„ mĂ€n vid skrivbord med datorJohan Ölvander och Mehdi Tarkian. Bilden pĂ„ datorn illustrerar hur kunskapen inom stora organisationer ofta delas upp inom olika avdelningar. Bild: Mikael Sönne

Snabbare, effektivare och bÀttre

Designautomation ligger i grÀnslandet mot AI och maskininlÀrning men Àr ocksÄ ett eget forskningsomrÄde. PÄ Avdelningen för maskinkonstruktion arbetar forskarna för att göra processerna sÄ effektiva som möjligt och utvidga automatiseringen till allt fler omrÄden.

- Ingenjörerna kommer inte att försvinna, men de kommer att ha mer kreativa arbetsuppgifter Àn i dag. Min vision Àr att alla företag ska jobba 100 procent automatiserat frÄn bestÀllning till leverans, sÀger Mehdi Tarkian, universitetslektor.

Professor Johan Ölvander uttrycker sig lite annorlunda, och försiktigare:

- Jag ser det som ett sÀtt att effektivisera industrins produktutveckling, göra den snabbare och bÀttre pÄ att möta kundernas behov. Det i sin tur stÀrker industrins konkurrenskraft.

Delar bildar ramverk

man pĂ„ kontorLegobitar och automatiserade kedjor. Johan Ölvander ritar och förklarar. Bild: Mikael Sönne

Men hur fungerar det? Âé¶čÉç-forskarna beskriver det som att designautomation bygger pĂ„ ett antal ”intelligenta lego-bitar”, dĂ€r varje del dels utför sitt eget arbete, dels samarbetar och anpassar sig till alla andra delar. Varje bit motsvarar en del av en fysisk produkt, till exempel en balk i en flygplansvinge eller en vĂ€gg i ett hus. Ingenjörens uppgift blir att definiera vad bitarna ska kunna göra och sĂ€tta upp ett ramverk för alla delarna tillsammans. Det Ă€r ett arbete som ligger steget före ingenjörens traditionella uppgift att konstruera en konkret, fysisk produkt.

Tillsammans bygger alla ”legobitarna” ett konstruktionsprogram. NĂ€r detta Ă€r klart kan programmet ta över och pĂ„ egen hand konstruera den efterfrĂ„gade varan.

- Det Àr de trÄkiga, stressiga och repetitiva delarna i ingenjörsarbetet som försvinner. Det kan datorerna göra bÀttre. IstÀllet kan ingenjörerna fokusera pÄ att konstruera nya produkter som sedan ligger till grund för automationsramverket, sÀger Mehdi Tarkian.

man pÄ kontorMehdi Tarkian leder kurser i designautomation, som blir allt populÀrare. Bild: Mikael Sönne

Arbetskraftskostnad inget problem

Johan Ölvander beskriver arbetssĂ€ttet och tekniken som win-win-win. BĂ„de personal, kunder som företag vinner pĂ„ det.

- De som förlorar Àr de lÀnder som i dag konkurrerar med billig arbetskraft. Och det kan Sverige aldrig göra.

Finns det inga nackdelar?

- Nja, för företagen innebÀr det kostnader i inledningen nÀr ramverken ska definieras. Det kan ta flera Är innan systemen Àr pÄ plats och börjar generera intÀkter. Det kan sÀkert upplevas som bÄde riskabelt och som ett steg ut i det okÀnda.

För kunden blir uppgiften att definiera vilken produkt som efterfrÄgas. Hur stort ska huset vara, hur mÄnga rum ska det innehÄlla och vilka typer av utrymmen? Ju fler parametrar, desto mer avancerad blir konstruktionen. I exemplet med en husritning kan man ocksÄ tÀnka sig subjektiva kriterier som komfort och vÀlbefinnande. DÀrefter kan automationsramverket börja rita och konstruera.

Sandvik helt automatiserat

Ett företag som redan arbetar pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet Ă€r stĂ„lföretaget Sandvik. DĂ€r Ă€r hela kedjan för bestĂ€llning, konstruktion, tillverkning och leverans av skĂ€rande verktyg automatiserad till 100 procent. Kunden sitter vid sin dator och definierar vilken produkt hen behöver – och sedan sker allt arbete pĂ„ Sandvik helt utan mĂ€nsklig inblandning.

Ingenjörerna kan istÀllet arbeta med att ta fram framtidens produkter, vilka i sin tur blir grunden för nÀsta generations automationsramverk.

- Datorerna har inte ersatt nÄgra ingenjörer pÄ Sandvik.. Men de arbetar pÄ ett smartare och mer rationellt sÀtt idag, sÀger Mehdi Tarkian.

I framtiden siktar Âé¶čÉç-forskarna ocksĂ„ pĂ„ att föra in anvĂ€ndardata i konstruktionsarbetet. SĂ„dan molnlagrad data anvĂ€nds i dag ofta för service och underhĂ„ll, men sĂ€llan i utvecklingen av nya produkter. Ett enkelt exempel: hur anvĂ€nder egentligen en grĂ€vmaskinist sin maskin och hur kan den kunskapen anvĂ€ndas för att utveckla framtidens grĂ€vmaskiner?

Forskarna arbetar ocksÄ med projekt som Àr direkt kopplade till maskininlÀrning. I ett projekt försöker de skapa program som pÄ egen hand ska ta fram egna konstruktionsritningar, och lÀra av sina tidigare ritningar.

Se ett exempel på designautomation

Det hĂ€r bidraget vann en tĂ€vling för Âé¶čÉç-studenter i automatiserad design vĂ„ren 2019.

Kontakt

Senaste nytt från Âé¶čÉç

Svartvitt portrÀtt av en man.

Han avslöjade Macchiarini – blir en av årets hedersdoktorer

Journalisten som avslöjade Macchiariniskandalen, en kenyansk elitlöpare som startar skolor i slummen och Fenomenmagasinets verksamhetschef. De är några av 2026 års hedersdoktorer vid Linköpings universitet.

En man som stÄr framför en blÄ vÀgg.

Avundsjukan påverkar oss vid röstning

Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

En man i kavaj och skjorta som stÄr pÄ en bro intill vattnet.

Kommuner i kris i fokus för ny gästprofessor

Kommunerna är grundbultar i samhället, men vad händer egentligen om krisen kommer? Vilka rättsliga möjligheter har kommunerna att hantera allvarliga händelser? Det är några av de frågor Johan Höök utforskar som ny gästprofessor i Moa Martinsons namn.