Det var en riktig utmaning som Sandra Pantzare och Elin Wollert tog sig an med examensarbetet Wireless Piezoelectric Horse Sensor System, inom ramen för civilingenjörsutbildningen i elektronikdesign.
De kom en bra bit pÄ vÀg.
- Men det Àr mycket utvecklingsarbete kvar innan tekniken fungerar, poÀngterar studenterna - med stark betoning pÄ mycket.
Projektet, som nu tas vidare av RISE Acreo, har initialt fÄtt 100 000 kronor av Norrköpings fond för forskning och utveckling. Om allt gÄr som tÀnkt vÀntar ytterligare en halv miljon kronor.
Halta hÀstar kostar miljontals kronor
HÀsthÀltor Àr ingen liten frÄga för branschen.
OrĂ€kneliga hĂ€sthĂ„llare berörs â antalet hĂ€star i Sverige uppskattas till omkring 300 000. Det finns över en miljon registrerade ryttare och hĂ€stsporten ligger topp tre inom de gröna nĂ€ringarna.
Det Àr hart nÀr omöjligt att pÄ ett tidigt stadium se de smÄ förÀndringar i hÀstars rörelsemönster som kan tyda pÄ att en hÀlta Àr pÄ gÄng. Lika svÄrt kan det vara att hitta bakomliggande orsaker till en diffus eller redan uppenbar hÀlta.
- Statistiken hos det största försÀkringsbolaget för hÀstar visar att mer Àn hÀlften av skadeÀrendena gÀller hÀltor. Behandlingarna kostar miljoner. BÄde hÀstar och hÀstÀgarna lider och mÄnga hÀstar blir obrukbara eller fÄr avlivas, sÀger Sandra Pantzare.
UtgÄtt frÄn tryckt elektronik
Deras exjobb kan förÀndra lÀget.
- Det finns objektiva mÀtmetoder för att diagnosticera hÀltor som anvÀnds pÄ större veterinÀrkliniker eller inom forskningen. Vi ville ta fram en teknik som till en rimlig kostnad kan anvÀndas av vem som helst, sÀger Sandra Pantzare.
I linje med deras utbildning i elektronikdesign har de utgÄtt frÄn tryckt elektronik och flexibla piezosensorer. De hann under vÄren till och med fÄ fram en demoversion av en tunn sensorsula som sÀtts mellan hov och sko och sedan trÄdlöst ska kunna ge information om hÀstarnas rörelsemönster, bÄde under trÀning och i frihet.
De demonstrerar sin sula pÄ Kairo, en kolsvart jÀttehÀst som tÄlmodigt lyfter sina hovar dÀr han stÄr i en stallgÄng pÄ Smedstad Ridsportcenter utanför Linköping.
Lite otippat berĂ€ttar Ă€garen Caroline NilcĂ©n att Âé¶čÉç:s studentryttare fĂ„tt rida Kairo pĂ„ Student-SM.
- Guld i dressyr, tvÄ Är i rad nu, sÀger hon medan studenternas visar hur sulan Àr tÀnkt att fungera.
- Den registrerar hur hÀsten belastar sina hovar under rörelse och informationen kan avlÀsas direkt pÄ en dator. I framtiden hoppas vi pÄ en variant dÀr ryttaren kan följa resultatet frÄn hÀstryggen, berÀttar Elin Wollert (tv i bild)
Det Àr inte sÀrskilt vanligt att studenterna under sitt exjobb hinner med att utveckla bÄde hÄrd- och mjukvara till fungerande design för en prototyp. Men sÄ har Elin Wollert och Sandra Pantzare satsat hur mycket tid som helst pÄ projektet.
- Typ tre gÄnger mot det vi egentligen behövt. Elektronikdesign Àr sÄ himla roligt. Vi har hela tiden velat flytta grÀnserna för vad vi kan Ästadkomma, sÀger Elin Wollert som svarat för mjukvaran.
Dumma frÄgor gav nya infallsvinklar
Det var Sandra Pantzare som först kom upp med idén.
Uppvuxen pÄ hÀstryggen funderade hon pÄ hur kunskaperna frÄn utbildningen skulle kunna kombineras med hÀstintresset.
Elin Wollert, den andra av de bÀgge tjejerna pÄ programmet och utan nÄgon som helst hÀstvana, nappade direkt.
- Elins dumma frÄgor gav nya, nödvÀndiga infallsvinklar, sÀger Sandra Pantzare och skrattar.
- Men hur lÀtt Àr det nÀr du kommer med förslaget att fÀsta elektroder pÄ hÀstens ballar. Ballar! Hur ska man veta att vad det Àr? kontrar Elin Wollert.
Hon hade inte trott att sÄ mÄnga skulle veta det.
- Men det tycks finnas hÀstfolk överallt. Alla som hörde om vÄr idé att förebygga skador genom att anvÀnda tryckt elektronik blev lika entusiastiska.
Det behövdes en omfattande research innan de ens kunde komma i gÄng med den tekniska utvecklingen. De lÀste pÄ om anatomi, rörelsescheman, kollade upp vad som tidigare gjorts, pratade med hovslagare, veterinÀrer och forskare.
- Efter ett besök pÄ SLU förstod vi hur komplicerade problemen med hÀltor Àr och hur mycket som skulle krÀvas för att realisera vÄr idé. Liknande försök hade gjorts redan pÄ 70-talet, sÀger Sandra Pantzare.
Elin Wollert tar vid:
- Vi insÄg att det hÀr blir jÀttesvÄrt. VÄrt koncept kanske inte var det bÀsta ÀndÄ.
OvÀntad kalldusch
MotstÄnd brukar tagga ingenjörer.
- Tekniken har gĂ„tt framĂ„t oerhört och vĂ„r trĂ„dlösa lösning Ă€r högaktuell nu, under âinternet of thingsâ-eran, sĂ€ger Sandra Pantzare.
Det som inte fungerade fick lösas pÄ nya vÀgar.
Elin Wollert fortsatte som hon brukar, envist, dag och natt. Sandra Pantzare lĂ„g sömnlös och funderade över hĂ„rdvaran, vad som kunde göras annorlunda, lödas om, kanske behövdes Ă€nnu en processor âŠ
- Vi fick god hjÀlp av RISE Acreo och Texas Instruments, vi kunde frÄga om allt möjligt nÀr det körde ihop sig.
SÄ en dag kunde Elin Wollert berÀtta att hÄrdvaran svarade mot mjukvaran. De hade lyckats!
HalvvÀgs i examensarbetet kom en ovÀntad kalldusch.
- En hÀsttidning pÄ nÀtet skrev att nu hade det utvecklats en hÀstsko som kan detektera hÀltor. Just det som vi höll pÄ med. Jag blev alldeles kallsvettig, sÀger Sandra Pantzare innan hon sÄg nÀr artikeln var utlagd. Första april!
TvÄ mÄnader senare var det dags för en ny artikel. Och dÄ var det pÄ riktigt.
Vad hÀnder nu?
- Vi har inte behövt söka ett enda jobb. Det mÀrks att vi har en attraktiv utbildning, sÀger Elin Wollert som nu flyttat till Oslo efter erbjudandet frÄn Texas Instrument.
Sandra Pantzare fortsÀtter pÄ RISE Acreo, bland annat med att utveckla deras prototyp till fÀrdig produkt.
BÄda vill slÄ ett slag för sin utbildning.
- Det Àr synd att inte fler tjejer inser att elektronikdesign Àr nÄgot att satsa pÄ, man behöver inte kunna massor om teknik frÄn början. Det finns ju inget slut pÄ allt man kan göra.
Fotnot för nyfikna: Ballarna sitter pÄ baksidan ovanför en hÀsthov.
