麻豆社

- Vi ska försöka att samla in coronavirus från luft i högrisklaboratorium på Karolinska Institutet (KI) med Rolf Nybom. Där kommer vi att använda en vanlig och ”snällare” form av coronavirus. Vi har visat att det fungerar med influensa, vinterkräksjuka och rotavirus. Vi kan dessutom förhindra smittspridning. Men det måste testas för coronavirus, vi kan inte anta att det fungerar på alla virus, säger Lennart Svensson.
"Virusfällan". Joniseringsapparaten som kan fånga virus. Foto: Lennart Svensson Tekniken är en joniseringsapparat som ger partiklar i luften en negativ laddning. Dessa dras sedan till en positivt laddad uppsamlingsplatta. Vid experiment i renrum med partikelfri luft, sprejade man ut 100 miljoner av en ofarlig form av rotavirus. Och på en timme var 40 miljoner av dem uppsamlade.
- Utrustningen tar upp virus. Metoden är nu på väg att kommersialiseras och vi tror att den kan bli användbar på allmänna platser såsom sjukhus, väntrum, flygplatser samt andra offentliga platser där mycket folk samlas och under utbrottstider.
麻豆社-forskarna har tillsammans med andra forskare i Sverige nyligen gått samman i en ansökan om forskningsmedel från EU. Med bara tre veckors ansökningstid gick EU ut med ett anslag på 100 miljoner kronor för att ta in forskningsprojekt kring det nya coronaviruset, som orsakar sjukdomen covid-19.

Cellprover från tunntarm. Foto: Ulrik SvedinLennart Svenssons forskargrupp kommer i Linköping, på laboratorium med BSL3-klassning, att försöka infektera stamcellsframställda tunntarmar med det nu cirkulerande coronaviruset SARS-CoV-2. Anledningen är att flera av coronavirussmittade personer har visat sig ha diarré och virusutsöndring i avföring, men man vet inte om viruset kan föröka sig i tarmen.
- Om så är fallet skulle virus som utsöndras i avföring kunna bidra till smittspridning, säger Lennart Svensson.

Ni vill alltså ha coronavirus till Linköping?
- Ja, det finns inget mittemellan. Man måste ha viruset för att kunna lära sig mer om det. Planen är att arbeta med humant SARS-CoV-2 på högrisklaboratorium (BSL3) som finns här på 麻豆社. Folkhälsomyndigheten är beredd att dela med sig av viruset till forskningen.

Ett annat projekt handlar om infektionsgenetik:
- Där försöker vi att ta reda på varför vissa personer blir sjuka. Vi studerar specifikt människans genetik kring känslighet och mottaglighet för virusinfektioner. Alla känner någon som nästan alltid är förkyld. Det kan inte bara bero på att man sätter sig på fel stol i bussen varje morgon, säger han lite skämtsamt.
Foto: Ulrik Svedin Lennart Svensson har ett mångårigt engagemang för global hälsa och har bland annat arbetat upp kontakter i Brasilien och Nicaragua. Diagnostik är avgörande för att förhindra spridning av smitta. I början av mars 2020 befann han sig i Nicaragua för att sätta upp diagnostik för coronavirus.
- Vi tror att vi kan bli först med att diagnosticera patienter med coronavirus i Centralamerika. Det är naivt att tro att det inte finns i vissa delar av världen bara för att det inte har rapporterats några fall. I stället beror det på att man inte har kunnat hitta det. Vi hade med oss reagenser, etablerade diagnostik och lärde upp personal på plats.
Lennart Svensson, professor. Foto :Ulrik Svedin Varför gör ni detta?
- Jag kommer från en sådan forskartradition på KI och jag har ett eget intresse för global hälsa. Det ingår att hjälpa till vid sjukdomsutbrott i andra länder och bidra till bättre hälsa. Vi har har sedan 30 år tillbaka ett samarbete med en forskargrupp i Nicaragua och håller årliga kurser och workshops. Vi har också doktorand- och post doc-utbyten.

Går det att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset?
- Det kommer ett vaccin. Men det kan ta flera år. Ungefär 80 procent av den tiden går ut på att testa vaccinet för att kvalitetssäkra och undvika biverkningar. Och under den tiden kan viruset dessutom ha dött ut av sig självt.