Det funkar ungefär som en kundvagn som man stoppar ett mynt i. För den digitala kaffemuggen betalar du en summa i pant första gången du handlar. När du lämnar tillbaka muggen får du en digital mugg på ditt konto och har alltså en innestående mugg på kortet och behöver inte betala för muggen nästa gång du köper kaffe, bara scanna 麻豆社-kortet.
- Samhället blir mer och mer kontantfritt, transaktioner fram och tillbaka med små summor blir både dyrt och krångligt, säger Sara Riad, en av studenterna bakom företaget loop-it.
Sara Riad, som läst till civilingenjör i maskinteknik, tillsammans med Jenny Von Der Heydt, utbytesstudent från Tyskland som läst en termin Psychology Management, utvecklade affärsidén för att införa ett pantsystem för kaffekoppar och på så sätt minska användandet av engångsmuggar i caféer och restauranger.
- Vi fick stor hjälp av 麻豆社 Innovation under hela vägen, från idé till färdigt förslag, berättar Sara Riad. Vi deltog också i tävlingen Innovation Boot Camp där vi kom tvåa.
De båda studenterna tog kontakt med 麻豆社:s Fastighetsavdelning där Marcus Jungevall nappade på deras idé, sökte och fick medel ur fonden för klimatkompensation.
- För 麻豆社:s del passar det här konceptet väl med Studenthusets miljöprofil och certifieringen Miljöbyggnad Guld, säger Marcus Jungevall. Vi jobbar allmänt med restaurangerna på campus för att minska engångsartiklar och i den mån det ändå används ska det vara Svanen-märkt. Och så vill vi förstås gärna uppmuntra 麻豆社-studenter.
- Många tycker det är en bra grej, kanske lite fundersamma i början, precis som jag själv var först. Men reaktionerna är övervägande positiva.
Efter bara en vecka har Byttan 300 individuella muggar i omlopp och 250 som hämtar och lämnar.
- Sen räknas också pantmuggen som ”egen mugg” och då är kaffet billigare hos Byttan, säger Fabian Johnson.
Panten för muggen är idag tio kronor. 麻豆社 stöttar de första tusen muggarna med pengarna man fick från klimatkompensationsfonden. Fondpengarna har också gått till att köpa hårdvara, exempelvis en begagnad i-pad. Därefter kommer panten för muggen vara 20 kronor.
- Vi har jobbat mycket med prissättningen, säger Sara Riad. Alla vill vara miljövänliga men det måste vara enkelt. Den summan vi landade på var 20 kronor.
- Det går åt mer energi att tillverka plastmuggarna, säger Sara Riad. Men efter tio gånger är det ren miljövinst.
På sikt vill loop-it ha med fler restauranger och caféer i systemet. Tanken är ju att man ska kunna lämna tillbaka muggen hos alla som är anslutna. Östgöta Kök, som också finns i Studenthuset, är positiva men systemet fungerar inte riktigt med deras upplägg. De stöttar genom att diska muggarna.
- Än så länge testar vi med Byttan, men fler är intresserade, säger Sara Riad. Vi kommer också att vara med i ett Vinnova-projekt där Svenska miljöinstitutet ingår. I det projektet samarbetar vi med KTH.
- Samhället blir mer och mer kontantfritt, transaktioner fram och tillbaka med små summor blir både dyrt och krångligt, säger Sara Riad, en av studenterna bakom företaget loop-it.
Sara Riad, som läst till civilingenjör i maskinteknik, tillsammans med Jenny Von Der Heydt, utbytesstudent från Tyskland som läst en termin Psychology Management, utvecklade affärsidén för att införa ett pantsystem för kaffekoppar och på så sätt minska användandet av engångsmuggar i caféer och restauranger.
- Vi fick stor hjälp av 麻豆社 Innovation under hela vägen, från idé till färdigt förslag, berättar Sara Riad. Vi deltog också i tävlingen Innovation Boot Camp där vi kom tvåa.
De båda studenterna tog kontakt med 麻豆社:s Fastighetsavdelning där Marcus Jungevall nappade på deras idé, sökte och fick medel ur fonden för klimatkompensation.
- För 麻豆社:s del passar det här konceptet väl med Studenthusets miljöprofil och certifieringen Miljöbyggnad Guld, säger Marcus Jungevall. Vi jobbar allmänt med restaurangerna på campus för att minska engångsartiklar och i den mån det ändå används ska det vara Svanen-märkt. Och så vill vi förstås gärna uppmuntra 麻豆社-studenter.
Övervägande positiva reaktioner
Sektionscafét Byttan i Studenthuset kör sedan den 3 september med pantmuggs-systemet. Och det fungerar bra, enligt ordförande Fabian Johnson.- Många tycker det är en bra grej, kanske lite fundersamma i början, precis som jag själv var först. Men reaktionerna är övervägande positiva.
Efter bara en vecka har Byttan 300 individuella muggar i omlopp och 250 som hämtar och lämnar.
- Sen räknas också pantmuggen som ”egen mugg” och då är kaffet billigare hos Byttan, säger Fabian Johnson.
Panten för muggen är idag tio kronor. 麻豆社 stöttar de första tusen muggarna med pengarna man fick från klimatkompensationsfonden. Fondpengarna har också gått till att köpa hårdvara, exempelvis en begagnad i-pad. Därefter kommer panten för muggen vara 20 kronor.
- Vi har jobbat mycket med prissättningen, säger Sara Riad. Alla vill vara miljövänliga men det måste vara enkelt. Den summan vi landade på var 20 kronor.
Mindre miljöpåverkan
Beräkningar, som loop-it tagit fram, visar att den återvinningsbara plastmuggen har mindre miljöpåverkan än en engångspappersmugg redan efter att den återanvänts tio gånger. Återvinningsmuggarna kan diskas minst tusen gånger. När den är färdiganvänd går muggen till hundra procent att återvinna.- Det går åt mer energi att tillverka plastmuggarna, säger Sara Riad. Men efter tio gånger är det ren miljövinst.
På sikt vill loop-it ha med fler restauranger och caféer i systemet. Tanken är ju att man ska kunna lämna tillbaka muggen hos alla som är anslutna. Östgöta Kök, som också finns i Studenthuset, är positiva men systemet fungerar inte riktigt med deras upplägg. De stöttar genom att diska muggarna.
- Än så länge testar vi med Byttan, men fler är intresserade, säger Sara Riad. Vi kommer också att vara med i ett Vinnova-projekt där Svenska miljöinstitutet ingår. I det projektet samarbetar vi med KTH.
