En av de fr氓gor som dykt upp p氓 senare tid 盲r vem som b盲r det ekonomiska och ekologiska ansvaret f枚r 枚vergivna projekt.
Foto iStock Jazzanna脜r 1991 f枚r盲ndrades den svenska mineralpolitiken. Ekonomiska subventioner och regeljusteringar gjorde det l盲ttare f枚r privata investeringar i gruvor, samtidigt drog sig staten tillbaka. Syftet var att 氓ter g枚ra Sverige till en framtr盲dande gruvnation, vilket ocks氓 lyckades.
Gruvpolitikens omvandling har engagerat m盲nniskor 枚ver hela landet och 枚ver institutionella gr盲nser. Fr氓n lokala aktionsgrupper, genom nybildade protestn盲tverk till statliga myndigheter och riksdag.
鈥� B氓de 盲mnesm盲ssigt och geografiskt har debatten om gruvdrift vuxit, vilket 盲r intressant. Den sp盲nner 枚ver hela landet, med intensiva konflikter runt bland annat Ojnareskogen och Norra K盲rr. Det handlar om allt fr氓n oro f枚r stora ingrepp i n盲rmilj枚n till ovilja mot utl盲ndska investeringar i svenska mineralfyndigheter, s盲ger Simon Haikola, bitr盲dande universitetslektor vid Link枚pings universitet.
Han 盲r tillsammans med Jonas Anshelm och Bj枚rn Wallsten f枚rfattare till 鈥漇vensk gruvpolitik i omvandling 鈥� akt枚rer, m枚jliga v盲rldar och kontroverser鈥�. Boken har tillkommit inom ramen f枚r forskningsprojektet Den svenska gruvpolitikens omvandling, som finansierats av Vetenskapsr氓det samt i anslutning till forskningsprogrammet Seed box, som Mistra och Formas finansierar.
Omfattande motst氓nd och krav p氓 ansvar
Boken beskriver bland annat hur statens tillbakadragande skjutit 枚ver ansvaret f枚r gruvpolitiska fr氓gor p氓 lokala administrationer, myndigheter, civilsamh盲lle och gruvbolagen sj盲lva. Detta har lett till ett massivt motst氓nd, p氓 m氓nga olika niv氓er i samh盲llet. Omfattande protester och motst氓nd har riktats b氓de nationellt och lokalt mot utvinningsprojekt i Jokkmokk, T盲rnaby och Kiruna, Norra k盲rr i J枚nk枚pings kommun och Ojnareskogen p氓 Gotland.
I ett av bokens kapitel beskrivs hur anstr盲ngningarna att f枚rhindra kalkbrottet p氓 norra Gotland f枚renar akt枚rer av mycket skiftande karakt盲r, i en unik milj枚politisk strid. Lokalbefolkningen protesterar sida vid sida med traditionella naturskyddsorganisationer, aktivister fr氓n Greenpeace, tj盲nstem盲n fr氓n Naturv氓rdsverket, f枚retr盲dare f枚r l盲nsstyrelsen, landsh枚vdingen och lokala politiker p氓 b氓da sidor av blockgr盲nsen. I striden som i stor utstr盲ckning utspelas i och mellan svenska domstolar, st盲lls riksintressena naturskydd och mineralutvinning mot varandra p氓 ett s盲tt som skakar om hela det etablerade politiska systemet.
Efter att h枚gkonjunkturen v盲ndes i nedg氓ng runt 2011 tillkom en konfliktdimension. Vem bar ansvar ekonomiskt, ekologiskt och socialt f枚r de kommuner som var helt beroende av gruvbolag?
鈥� Det utbredda motst氓ndet, som finns b氓de hos gr盲sr枚tter och myndighetspersoner, utm盲rker tillsammans med det statliga tillbakadragandet, den svenska gruvpolitiken under 2000-talet. M氓nga vill se ett statligt ansvarstagande f枚r milj枚, regional utveckling och ursprungsbefolkningens r盲ttigheter, s盲ger Simon Haikola, Link枚pings universitet.
Bok:
Svensk gruvpolitik i omvandling 鈥� akt枚rer, m枚jliga v盲rldar och kontroverser, Jonas Anshelm, Simon Haikola och Bj枚rn Wallsten (2018).
